Concerns about problematic gaming behaviors deserve our full attention. However, we claim that it is far from clear that these problems can or should be attributed to a new disorder. The empirical basis for a Gaming Disorder proposal, such as in the new ICD-11, suffers from fundamental issues. Our main concerns are the low quality of the research base, the fact that the current operationalization leans too heavily on substance use and gambling criteria, and the lack of consensus on symptomatology and assessment of problematic gaming. The act of formalizing this disorder, even as a proposal, has negative medical, scientific, public-health, societal, and human rights fallout that should be considered. Of particular concern are moral panics around the harm of video gaming. They might result in premature application of diagnosis in the medical community and the treatment of abundant false-positive cases, especially for children and adolescents. Second, research will be locked into a confirmatory approach, rather than an exploration of the boundaries of normal versus pathological. Third, the healthy majority of gamers will be affected negatively. We expect that the premature inclusion of Gaming Disorder as a diagnosis in ICD-11 will cause significant stigma to the millions of children who play video games as a part of a normal, healthy life. At this point, suggesting formal diagnoses and categories is premature: the ICD-11 proposal for Gaming Disorder should be removed to avoid a waste of public health resources as well as to avoid causing harm to healthy video gamers around the world.

Using Norwegian survey data on partnered individuals ages 18 to 55 (N = 4,061; 31% cohabitors), the current study investigated differences across marital and cohabiting unions regarding the patterns of contact with the parents of the partner. In addition to investigating the frequency of such contact, we assessed the nature of and perceived quality of contacts with the partner's parents. The authors grouped respondents according to whether they had children with their partner and controlled for a range of selection characteristics. Results confirmed that parents with preschool children met their in-laws more frequently than the childless, irrespective of union type. Married respondents as well as cohabitors with preschool children reported better relations with their partner's parents than childless cohabitors. Taken together, the results imply that having small children was more decisive for the relationship with the parents of the partner than getting married, particularly with regard to contact frequency.

Using comparable survey data from eight European countries this study investigated expected consequences of forming a co-residential relationship among non-partnered individuals aged 22-35 (N = 8443). Results showed that respondents expected improvements in their financial situation when moving in with a partner, though in all countries women held more positive expectations toward their post union formation economic situation than men. This result likely reflects the lingering traditional gender structure of the society, with men faced with the responsibility of being the main breadwinner in the family. Such an interpretation would seem to be supported by the fact that this gender gap was smallest in Sweden, France and Belgium, the countries in the current sample with the most egalitarian gender structure. Potential restrictions in personal freedom by forming a co-residential relationship, on the other hand, seem to be less important, particularly among women.

Sverige toppade nyligen en ranking som det land i världen som det är bäst att leva i avseende indikatorn livskvalité, totalplacering blev en femte plats. Det är positivt men vid sidan om topprankningar framträder en annan dyster verklighet mitt i det svenska välfärdssamhället. Civilsamhällets olika verksamheter med matutdelning utgör en nyckelroll i samhället. Dagligen ser vi medmänniskor köa för ett mål mat, en värmande kopp kaffe men kanske även för ett vänligt ord. Civilsamhällets aktörer synes utgöra en förutsättning för ett fungerande samhälle.  

Syftet med studien är att utforska situationen för ålderspensionärer vilka diskursivt benämns ”fattigpensionärer” och som besöker civilsamhällets verksamheter som bedriver matutdelning, det som i media ofta benämns som ”soppkök”. Studien baseras på tolv semistrukturerade intervjuer med ålderspensionärer och personal. Studien utgår från klassteori, struktureringsteorin samt teorin om KASAM och belyser frågeställningar kring hur social stratifiering skapar exkludering, hur individen som aktör kan hantera sin livsvärld samt hur en känsla av sammanhang och tillhörighet är av betydelse för individen.  

Resultaten påvisar att en del av de ålderspensionärer som varit med och byggt upp den svenska välfärden inte får den del av kakan i tillräckligt hög utsträckning, i stället har det blivit en daglig rutin att besöka civilsamhällets verksamheter för att få fysisk och social hunger mättad. Slutsatsen är att det föreligger exkludering men resultaten visar också på ålderspensionären som en handlingskraftig aktör.

Studien vill vara en ögonöppnare för vem individen är som besöker civilsamhällets matutdelningar. När det är tydliggjort kan makthavare agera och sätta in de åtgärder som behövs för att säkerställa en välfärd för alla.

Korta Vägen är en arbetsmarknadsutbildning på uppdrag av arbetsförmedlingen som tilldelas olika lärosäten runt om i Sverige. Ändamålet med arbetsmarknadsutbildningen är att förkorta vägen till den svenska arbetsmarknaden för utrikesfödda akademiker. Syftet med denna studie var att studera de insatser som utförs av Korta vägen, för att förkorta vägen till ett arbete för utrikesfödda akademiker från ett deltagarperspektiv.

Genom fokusgruppsintervjuer med deltagare från Korta vägen studerades hur deltagarna upplevde de insatser som utförs av Korta vägen samt hur deltagarna upplevde att Korta vägen hjälpt deras etablering på den svenska arbetsmarknaden. Detta i förhållande till teorier om socialt kapital, kulturellt kapital och Granovetters nätverks teorier. 

Fokusgruppsintervjuerna spelades in för att sedan transkriberas och kodas, dessa koder delades sedan in i olika teman.

Det empiriska resultatet av denna studie visade att respondenterna upplevde att de som utrikesfödda akademiker inom Korta vägen inte fått någon tydlig introduktion om svenska normer och värderingar. Samtidigt som respondenterna upplevde att de inte har liknande mängder tillgång av socialt kapital i sina sociala nätverk som inrikes födda.

 Resultatet i denna studie tyder på att våra respondenter upplevde sig ha brist på svaga band samt underskott av både socialt och kulturellt kapital.

Nyckelord/Keywords Korta vägen, utrikesfödda akademiker, sociala nätverk, socialt kapital, kulturellt kapital, starka/svaga band

Heightened perceptions of threat, along with the proximity and nature of terrorist attacks, can influence trust dynamics. This dynamic often increases due to heightened social cohesion and collective resilience. This study examines the influence of jihadist terrorist attacks on social trust within communities in the Netherlands, Sweden, France, and Germany. The study hypothesized and theorized about how jihadist terrorism influences shifts in societal trust among the affected populations. Utilizing a "multiple unexpected events during survey" (MUESD) research design and integrating individual-level responses from the European Social Survey (ESS) with event-specific data from the Global Terrorism Database (GTD). The findings indicate a statistically significant increase in social trust shortly after the attacks, within the first to two weeks. This emphasizes the link between external security threats and internal social cohesion. By providing a nuanced understanding of the resilience responses activated during crises, the study contributes to the knowledge of the socio-political impact of terrorism and offers insights into the shifts in societal trust among affected populations. This research underscores the importance of understanding how societies react to and recover from terrorist threats, shedding light on the dynamics of trust and community solidarity in the face of adversity.

Syftet med denna studie är att undersöka kvinnors politiska deltagande i irakiska Kurdistan. utifrån syftet undersökt sex frågeställningar: Hur stor andel av kvinnorna i irakiska Kurdistan röstade i förra valet, är medlemmar i ett politiskt parti, arbetar i ett politiskt parti, har kontaktat en politiker eller deltagit i en manifestation, vad kvinnor själva anser vara vilka faktorer som hindrar deras politiska deltagande samt om det finns ett samband mellan utbildning och kvinnors politiska deltagande. En enkätundersökning genomfördes i irakiska Kurdistan. Arbil, Dohuk och slemaniya, sammanlagt mottogs 200 enkäter. Resultaten visar att det politiska deltagande är högt bland de undersökta kvinnorna i alla deltagandeformerna. Det finns inget samband mellan utbildning och kvinnors politiska deltagande i urvalet. Få av kvinnorna uppgav att kulturella eller religiösa normer är ett hinder för deras politiska deltagande. Den vanligaste rapporterade orsaken till att inte delta var ointresse för att engagera sig i politiken eller otillräckligt kunskap. Dessa resultat skiljer sig från forskning som har visat att kvinnor i Mellanöstern deltar i politiken i liten utsträckning. 

Interaction between people can be seen as a distinctive feature of 'post-industrial society'. In this study I investigate some of the conditions for this encounter in private service work in Sweden. I start by discussing some important concepts: service, service encounter and emotional labour. Three parties in an interactional triangle can be perceived: the service enterprise, the service worker and the customer.

The service encounter is embedded in organisational frames. Recruiting for social competence and training for selling interaction are two facets of these frames. In interactive service work, control is complicated by the fact that a third party, the customer, is involved and that the borders between worker, work process and result are somewhat indistinct. Indirect forms of control can be used to affect workers' attitudes and thinking, as well as behaviour.

Service work can be described as a form of acting. Different service workers will identify differently with their work role. In my study I observe both positive and negative experiences of work. A majority report that they sometimes are so tired of people that they want to be alone after work.

I distinguish two dimensions of interactive service work: type of interaction and sales situation. Interaction can be more or less important, and the sales situation can be more or less concealed. Based on these dimensions I suggest a typology to illustrate some differences between different service occupations. Four types are suggested: (1) Work first, and customer later; (2) Personalised services; (3) Routine selling; and (4) Persuasive selling. In the second group we find the experts of interaction, but also the strongest signs of social strain.

Denna studie behandlar tågmästarnas upplevelser av företagskultur och yrkesroll i omorganiseringen 2003/2004, vid SJ AB Stockholm. Det empiriska materialet bygger på kvalitativa forskningsintervjuer med sju tågmästare, som arbetade ombord på x2000 under omorganiseringen.I analys av empirin har vi kunnat se indikatorer på att företagskulturen påverkar tågmästarnas upplevelser av omorganisering. Utifrån deras syn på den aktuella omorganiseringen, tolkar vi det som att förändringar som inte överrensstämmer med grundläggande värderingar och normer i en existerad företagskultur bemöts med ett visst motstånd. Titeln … en perser och resten flygvärdinnor… är ett citat från en av de intervjuade och vi anser att den ger en illustration över tågmästarnas tankar i omorganiseringen 2003/2004. Undersökningen antyder vidare att nyckelpersoner kan påverka företagskulturen.I ett senare skede har relevanta teoriaspekter lyfts fram, och kopplingar har dragits mellan empirin och litteraturens åtaganden och slutsatser. De teoretiker som behandlar företagskulturen och dess inverkan på arbetstagarna som bland annat har berörts i denna studie har varit Mats Alvesson, Gideon Kunda och Edgar Schein.

Combining theories of health lifestyles-interrelated health behaviors arising from group-based identities-with those of network and behavior change, we investigated network characteristics of health lifestyles and the role of influence and selection processes underlying these characteristics. We examined these questions in two high schools using longitudinal, complete friendship network data from the National Longitudinal Study of Adolescent to Adult Health. Latent class analyses characterized each school's predominant health lifestyles using several health behavior domains. School-specific stochastic actor-based models evaluated the bidirectional relationship between friendship networks and health lifestyles. Predominant lifestyles remained stable within schools over time, even as individuals transitioned between lifestyles. Friends displayed greater similarity in health lifestyles than nonfriend dyads. Similarities resulted primarily from teens' selection of friends with similar lifestyles but also from teens influencing their peers' lifestyles. This study demonstrates the salience of health lifestyles for adolescent development and friendship networks.

Abstract: In this study, I examine the risk of first contraception among Ethiopian women. I use the 2005 Ethiopian Demographic and Health Survey and apply Continuous-Time Event-History Analysis to follow women from age ten to the time of first use or at the interview, whichever comes first.

The multivariate analyses by controlling all variables show that risks for first contraception are higher at higher parities, at younger and older ages, for Orthodox religion followers, the Tigrie ethnic group, women who completed primary education, in the Benishangul-Gumuz and Gambela regions and in urban areas and for younger cohorts.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka var föräldrar kan söka stöd, råd och information som underlättar deras föräldraskap samt hur detta kan tolkas som olika  former av socialt kapital. Det visar sig tydligt att informationsteknologin med de nya möjligheter som internet innebär, har kommit att få en allt viktigare roll när det gäller att stötta dagens föräldrar. Forskningen inom detta område etablerades på 1990-talet och har visat att internet under 2000-talet har blivit ett allt viktigare forum för föräldrar som söker svar på frågor som rör barn och föräldraskap. Man har kunnat se att de flesta webbforumen vänder sig till kvinnor men att det på senare tid också dykt upp forum som riktar sig till män. De gemenskaper som bildas på nätet har visat sig främja socialt kapital i form av information, känslomässigt stöd och erfarenhetsutbyte. I den här uppsatsen har det visat sig att förutom allt det stöd som internet kan ge i föräldraskapet är fortfarande familjen och samhällets stöd helt avgörande för de flesta föräldrar.  

Resultatet i denna studie visade att föräldraforumen genom sin ständiga tillgänglighet och möjlighet till erfarenhetsutbyte för många blivit ett viktigt komplement till det stöd som familj, vänner och välfärdssamhället på olika sätt utgör. På grund av tonen och språkbruket i en del forum kan man spåra en viss tveksamhet och kluvenhet inför att aktivt delta i vissa forum. Denna dubbelhet och tendens till social nedvärdering av de som deltar i vissa forum har inte kunnat iakttas i tidigare forskning. Detta kan möjligen bero på att intervjupersonerna inte är utvalda därför att de är aktiva deltagare på föräldraforumen. Studien använder sig av en kvalitativ metod där totalt 10 föräldrar har intervjuats.   

Idag väljer många företag att vara alltmer digitaliserade, genom att exempelvis implementera mjukvarulösningar i form av Artificiell Intelligens (benämnt AI härefter). Rekryteringsbranschen är en av de branscher vars användning av AI ökar. Dels för att det leder till mer produktivitet, motverkar förekomsten av fördomar i rekryteringsprocessen, och ger rekryterare mer tid att fokusera på kandidat utvärderingar. Däremot väcker användningen av AI andra etiska frågor, eftersom AI-verktyg kan möjligtvis bibehålla, eller till och med förstärka existerande fördomar i rekrytering. Syftet med denna studie är att ta reda på om AI-verktyg är till hjälp med att hejda fördomar i rekrytering. Detta undersöks genom att intervjua rekryterare och chefer som använder AI-verktyg i rekryteringssyfte. En kvalitativ ansats har valts med en semistrukturerad intervjuform, för att få en djupare förståelse av rekryterare och chefers perspektiv. Resultatet som erhölls visade att respondenterna ansåg att det är i det första skede i rekryteringsprocessen, som det löper störst risk för fördomar. Dvs, granskning av CV, personliga brev eller vid första intervjutillfälle. Riskerna minskade enligt respondenterna efter implementering av AI- verktyg, bl.a. på grund av att AI-verktyget kunde hantera stora volymer av ansökningar. Trots att majoriteten av respondenterna var i början skeptiska i användandet av AI- verktyg, blev de positivt inställda efter implementeringen. Däremot kunde AI-verktyg ha egna brister som kan leda till nya fördomar eller förstärka existerande fördomar. Dessa brister som fördomsfulla algoritmer kan åtgärdas genom att uppfylla vissa kriterier. Enligt resultatet var de viktigaste kriterierna b.la. användarvänlighet, kandidatupplevelse, transparens och förmågan att förklara besluten som AI-verktyget gjorde. Alternativa lösningar, förutom användandet av AI-verktyg, undersöktes för att motverka fördomar i rekryteringen. 

Objective: This thesis examines the timing of having the first child in relation to when Swedish men and women leave the parental home. The aim is to explain if any childbearing trends can be detected based on whether one leaves the parental home at a younger or older relative age than the current age norms. The timing of having the first child might be affected by either a speed up/slow down effect (one continues to experience other stages of adulthood faster or slower relative to people of the same age) or an age-norm effect (one tries to counter-act deviation from the home-leaving norm by speeding up or delaying childbearing to align with people of the same age).

Method and Data: Event history analysis is applied using a multivariate piece-wise constant hazard model. The data comes from Swedish register data based on records of the entire Swedish population between 1 January 1953 and 31 December 2012.

Results: The results indicate that Swedish women who leave the parental home younger than the norm run a greater risk of having their first child sooner after leaving the parental home relative to women of the same age. Swedish men who leave the parental home younger than the norm, on the other hand, run a greater risk of having the first child later after leaving the parental home relative to men of the same age. Swedish men who leave the parental home later than the norm run a greater risk of having their first child sooner after leaving the parental home relative to men of the same age while the opposite is true for women. However, the effects of timing of leaving the parental home are relatively small, which can be explained by the very long and stable mean durations found. The peak durations of intensities, i.e. number of years between leaving the parental home and having the first child, for men and women can be found after 10–12 years. The peak durations of intensities are remarkably similar between the genders.

Conclusion: Swedish women who leave the parental home earlier than the norm are more likely to experience a speed-up effect in terms of childbearing and a slow down effect when leaving the parental home later than the norm. Thus, women stick to breaking the normative timing of the life course events once they have started. Swedish men, on the other hand, are more likely to try and catch up with age norms and instead postpone having the first child when leaving the parental home earlier than the norm and speed up having a child when leaving the parental home later than the norm. Men are thus more likely to time having children with men of the same age.

Due to the high population growth rate in the mid-20th century, the government of Ghana introduced population policies to reduce the growth rate. Encouraging girls' education and increasing contraceptive use were the two main policy measures to reduce population growth. In order to get a clear picture of the childbearing dynamics of Ghanaian women in response to the population policy of 1994, we analyzed individual reproductive histories from 1969 to 2003 using 2003 Ghana Demographic Health survey data to disentangle patterns by parity, calendar period, and educational groups. Exponential hazard regression models were used to estimate the relative risk of births. We find some evidence of a critical juncture in fertility trends, particularly for the fifth child. In addition, higher parity transition rates continuously declined for women with secondary or higher education and these educational levels were achieved by a higher share of the population after the policy was implemented. The 1994 population policy was successful if only by virtue of the increasing number of women with secondary or higher education. Belonging to this group is not only associated with lower fertility, but this suppressing effect strengthened in the years following the policy implementation. We also suspect that the increasing similarity between women with no education and with primary education reflects the diffusion of contraceptive knowledge and norms related to childbearing. The educational reform and contraceptive initiatives did result in increased education and contraceptive awareness and are therefore beneficial programs.

Att känna oro för att utsättas för brott beskrivs i tidigare forskning som en företeelse ojämnt fördelad inom Sverige beroende på bostadsort. Utöver detta förklaras det finnas en klyfta mellan gruppers faktiska utsatthet för brott och den oro som finns över att utsättas. Därför syftar denna studie till att undersöka eventuella regionala skillnader i nivåer av oro för brott och huruvida variationerna kvarstår efter att individuella faktorer har undersökts. Detta görs utifrån en kvantitativ ansats. Oro för brott mäts utifrån tre brottstyper: oro att utsättas för rån/misshandel, oro att utsättas för stöld och oro att utsättas för sexualbrott. Studien utgår från två teoretiska ramverk: rutinaktivitetsteorin och risksamhället som teoriområde för att förklara varierande nivåer i oro för brott på områdesnivå och individuell nivå. Datamaterialet som studien baseras på är inhämtat av Brottsförebyggande rådet i den Nationella trygghetsundersökningen 2018. För att uppfylla syftet tillämpas linjär sannolikhetsmodell (LPM) och logistisk regressionsanalys som analysmetoder. Resultat visar att nivåerna av oro för brott tycks prägla storstadsregionerna i störst utsträckning, dock har även större städer högre nivåer än de mindre städerna. Dessutom verkar även oro inför att utsättas för de olika brottstyperna kännetecknas av individuella egenskaper. I diskussionsavsnittet analyseras resultaten utifrån tidigare forskning och teorier, varpå oro att utsättas för brott argumenteras vara sammanlänkat med rutinaktiviteterna i stadskontexter. Vidare förstås de påvisade individuella variationerna kännetecknas av den egna utsattheten för risk givet brottstypen.

Kvinnor och män på den svenska arbetsmarknaden återfinns ännu idag inom olika sektorer, yrken och branscher. Trots flertalet tidigare forskningar samt politiska insatser har vi inte nått en jämställd arbetsmarknad. I denna studie avser vi att undersöka könsskillnaderna i upplevda avancemangsmöjligheter och huruvida det förefaller sig i både de högre och lägre befattningarna. Det teoretiska ramverket utgår från teorier som vanligtvis används för att förklara könssegregeringen på arbetsmarknaden, nämligen glastaket, glashissen och diskriminering. Tidigare forskning som har undersökt detta fenomen har visat på att kvinnor förr eller senare stöter på barriärer som hindrar de till avancemang. Viss forskning menar på att dessa hinder förekommer i de högre positionerna, medan annan forskning menar på att det förekommer i de lägre positionerna. Denna studie baserar sig på datamaterial från Levnadsnivåundersökningen 2010, där urvalet består av män och kvinnor i åldrarna 25–60 som har en anställning. Resultatet visar på att det är högre sannolikt att en man upplever interna avancemangsmöjligheter, än en kvinna. Däremot visar resultatet inte på att individers familjeliv har en effekt på upplevda interna avancemangsmöjligheter. Vid en uppdelning av de olika befattningarna visar resultatet vidare på att enbart kvinnor i de lägre befattningarna upplever sig ha svårt att avancera sig internt jämfört med män. Vid kontroll av individ- och arbetsrelaterade faktorer visar resultatet på att könsskillnaderna består enbart för respondenter i de lägre positionerna, vilket vidare stämmer överens med teorin om glashissen. 

Background: Alcohol consumption in very old age is increasing; yet, little is known about the personal and health-related characteristics associated with different levels of alcohol consumption and the association between alcohol consumption and survival among the oldest old. Methods: Nationally representative data from the Swedish Panel Study of Living Conditions of the Oldest Old (SWEOLD, ages 76-101; n=863) collected in 2010/2011 were used. Mortality was analyzed unti12014. Alcohol consumption was measured with questions about frequency and amount. Drinks per month were calculated and categorized as abstainer, light-to-moderate drinker (0.5-30 drinks/month) and heavy drinker (>30 drinks/month). Multinomial logistic regressions and Laplace regressions were performed. Results: Compared to light-to-moderate drinkers, abstainers had lower levels of education and more functional health problems, while heavy drinkers were more often men, had higher levels of education, and no serious health or functional problems. In models adjusted only for age and sex, abstainers died earlier than drinkers. Among light-to-moderate drinkers, each additional drink/month was associated with longer survival, while among heavy drinkers, each additional drink/month was associated with shorter survival. However, after adjusting for personal and health-related factors, estimates were lower and no longer statistically significant. Conclusions: The association between alcohol consumption and survival in very old age seems to have an inverse J-shape; abstention and heavy use is associated with shorter survival compared to light-to moderate drinking. To a large extent, differences in survival are due to differences in baseline health and physical function.

The main purpose of this Master Essay is to analyse the integration of Ethiopian immigrants in Sweden between 1990 and 2000. My hypothesis has been that Ethiopian immigrants in Sweden constitute a group whose prospects to integrate are fairly low, but whose prospects to integrate also depend on the sex-composition and the length of staying in Sweden. In my analysis of the chosen group’s immigration pattern and integration, I have used a longitudinal database of the Swedish population where information on income and employment are included. I have analysed the group’s labour market participation and their prospects to reduce and eventually close the income gap in relation to the working aged population in Sweden.

The regime of control in Ethiopia between 1977 and 1991 forced hundreds of thousands of mostly young Ethiopians to flee to Europe and USA. Between 1985 and 2000, 8033 Ethiopians immigrated to Sweden. The peak years were 1989 and 1991, preceded by a dramatic increase of the number of Ethiopians who immigrated to Sweden. After 1991 the immigration from Ethiopia to Sweden declined rapidly to a similarly low level as before 1985.

Nevertheless, when analysing the age-composition, those aged 18-29 years were shown to be in majority throughout the whole period as mostly young Ethiopians were forced to flee before 1991. Also, younger persons are more likely to migrate than older persons. The spectacular decrease of Ethiopian immigration to Sweden was probably linked to the former regime’s capitulation in 1991. In addition, Eritrea’s outbreak from Ethiopia in 1991 also had consequences on the numbers of Ethiopian immigrants to Sweden as Eritreans were no longer categorized as Ethiopians. Up to 1991, men were more likely to immigrate, but after then females were clearly in majority.

The frequency of not being employed has decreased considerably among Ethiopian immigrants throughout the period. At the same time, the income gap between them and the population in general was reduced even though it remained large in the whole period. The decrease in the proportion of Ethiopian immigrants without employment was larger for the females than for the males, and even if men had higher incomes throughout the period, women’s income approached that. Thus it seems that the integration process is on its way for Ethiopian immigrants, especially for the women. The age-composition is probably an important factor behind the group’s relatively successful integration given the large share of working aged persons.

Numera har tvåförsörjarfamilj blivit norm i Europa. Kvinnornas allt högre förvärvsfrekvens har dock inte resulterat i motsvarande ökning av männens insatser i det obetalda arbetet hemma. Även hemarbetet är uppdelat efter kön – kvinnorna lägger sin tid mestadels på sådana hemsysslor som städning, småplock och barnpassning, medan männen ägnar sig till större del åt olika underhållsarbeten. Den könsindelade fördelningen av hemarbetet kan ses som en variant av hur man skapar kön i vardagslivet.

Syfte med uppsatsen är att se hur kön skapas i hemmet bland heterosexuella par i Sverige och i Estland, samt vilken inverkan har det på hemarbetsfördelningen. Uppsatsen studerar också om det finns några skillnader mellan de svenska och estniska paren i undersökningen. De två grannländerna har varsin historia och det är mot denna bakgrund som jag genomför min studie. Tidigare forskning visar att många av de rutiner som heterosexuella par utvecklar bygger på föreställningar om kvinnlighet och manlighet. Även om paren i teorin vill vara jämställda i sin hemarbetsfördelning följer de ändå de traditionella könsroller och normer som finns i samhället. För att analysera anledningarna till detta har jag använt mig av socialiseringsteorin i Berger och Luckmanns tappning (1979) och teorin om det sociala könet (West och Zimmerman, 1978). Det bästa sättet att ta fasta på varje pars syn på könsroller och attityden till jämställdhet, har jag valt att använda den kvalitativa metoden med semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att alla par, oavsett hemland, följer den traditionella hemarbetsfördelningen. Det framkommer också att paren skapar kön i sin vardag om och om igen genom att tillskriva kvinnor och män vissa bestämda egenskaper. De svenska och estniska paren är rätt lika i sin syn på könsroller och hemarbetsfördelning, dock finns det några märkbara skillnader mellan paren från Sverige och paren från Estland. Exempelvis ser esterna moderskapet som en naturlig del av skillnaden mellan kvinnan och mannen.

I takt med att arbetet på den svenska arbetsmarknaden genomgått en rad förändringar det senaste århundradet har bland annat lågkvalificerade arbeten försvunnit till förmån för mer kvalificerade. Några typiska kännetecken för dagens arbetsmarknad är en högre grad av flexibilitet, tidsbegränsade anställningar och ett allt mer gränslöst arbete. Ett av flera nya managementkoncept som vuxit fram är Lean management, vilket handlar om att effektivisera genom att eliminera icke värdeskapande tid och arbeta utifrån kundens efterfrågan. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns skillnader i hur individer i två olika yrkesgrupper inom en och samma organisation, som arbetar utifrån Lean management, beskriver flexibilitet och bundenhet samt hur de förhåller sig till gränsdragningen mellan arbete och privatliv. Den tidigare forskningen på området visar att flexibiliteten upplevs bero på vilken kontext man befinner sig i. Flexibiliteten i sin tur påverkar hur gränsdragningen mellan arbetstid och fritid ter sig. Samtidigt som det upplevs fördelaktigt med en flexibel arbetssituation visar studier att baksidan kan vara upplevd stress och självexploatering. Gränsdragningen mellan de två sfärerna tycks idag bli allt mer komplex och det blir svårare att skilja mellan arbetstid och fritid. Tematiska semistrukturerade intervjuer ligger som grund för denna kvalitativa studie gjord på ett stort svenskt industriföretag i två olika grupper varav en representerar kunskapsarbete och den andra ett traditionellt produktionsarbete. Resultaten visar en skillnad i upplevd bundenhet respektive flexibilitet i arbetet beroende på vilken yrkesgrupp respondenterna tillhör. Vidare visar resultaten att Lean management genom standardisering och strukturering av arbetet har en skild effekt på de två yrkesgrupperna. Då managementkonceptet Lean tycks likna den traditionella organisationsformen som återfinns inom Taylorismen vore vidare forskning om likheter och skillnader mellan de två intressant.

Sverige är och har varit ett av världens mest jämställda länder. Trots detta råder det fortfarande en ojämlikhet mellan män och kvinnor både i arbetslivet och sjukvården. Kvinnor sjukskriver sig i högre grad och tjänar mindre än män. Vidare är sjukskrivning på grund av sjukdomar och besvär i könsorgan och urinvägar vanligare för kvinnor. Det har dessutom forskats mer på mäns kroppar. Att undersöka hur olika kroppar ger oss olika möjligheter i livet är av samhällsvetenskaplig relevans. Syftet med denna uppsats är att undersöka samband mellan menstruationsbesvär och underlivsbesvär och kvinnors sjukfrånvaro och lön och att jämföra dessa med liknande samband bland män. Detta genomförs genom att jämföra sambandet mellan olika besvär/sjukdomar i bäckenbotten och sjukfrånvaro och lön. Separata analyser görs för kvinnor och män. För att undersöka detta används teorier om stigmatisering, och även Joan Ackers teori om könade organisationer och den till synes könsneutrala arbetaren. Datamaterialet som används är från 2010 års Levnadsnivåundersökning med 2588 utvalda observationer. Datamaterialet analyseras i linjära regressionsanalyser. Resultatet visar att det finns ett starkare samband mellan besvär/sjukdomar i bäckenbotten och lön hos kvinnor än hos män. Denna könsskillnad ses dock inte för sjukfrånvaro. Skillnaden i lön är särskilt tydligt för just underlivsbesvär där det visar sig att kvinnor med svåra underlivsbesvär i genomsnitt tjänar 18,8 procent mindre i månaden än de utan besvär. För männen så verkar inte sjukdomar och besvär i bäckenbotten ha någon betydelse för lönen. Resultatet visar att det finns ett behov av mer forskning kring kvinnors hälsa, framförallt i bäckenbotten, kopplat till livschanser. Det behövs även forskning om den manliga normen på arbetsmarknaden. 

Jämställdhet har länge varit ett omtalat ämne. Trots att Sverige tidigare blivit utnämnt till världens mest jämställda land finns det fortfarande mycket att göra för att uppnå fullständig jämställdhet (SOU 1998:6). Uttaget av föräldraledigheten är starkt snedfördelat där kvinnan tenderar att ta ut den största delen av ledigheten. Syftet med denna uppsats är att undersöka om åldersskillnaden inom parrelationer har någon påverkan på fördelningen av föräldraledigheten. Utifrån syftet har tre frågeställningar formulerats som uppsatsen ämnar studera; Hur ser fördelningen av föräldraledigheten ut då mannen är äldre, yngre respektive jämngammal med kvinnan?

Uppsatsen baserar på levnadsnivåundersökningarnas (LNU) datamaterial som samlades in år 2000. Fyra multipla regressioner har utförts för att undersöka hur olika faktorer kan påverka hur fördelningen av antal veckor samt andelen av föräldraledigheten inom parrelationer beroende åldersskillnaden ser ut. De slutsatser som kan dras utifrån analyserna är att kvinnan tenderar att ta ut de flesta veckorna och största andelen av ledigheten, oberoende om det föreligger en åldersskillnad i relationen eller inte. Resultaten visar även att relationer där mannen är yngre än kvinnan fördelas föräldraledigheten mest jämlikt, vilket tidigare forskning även styrker (Rothstein, 2006; Halleröd, 2002). Regressionerna bekräftar också att män som är högre utbildade tar ut ett kortare antal veckor men och också en mindre andel av ledigheten. I de familjer där mannen är yngre än kvinna, tar kvinnan ut en kortare ledighet. Dessa resultat gäller både för det första och det andra gemensamma barnet. Eftersom det knappt gjorts någon forskning på hur åldersskillnaden i parrelationer kan påverka fördelningen av föräldraledigheten, kan denna uppsats därför bidra till kunskapsfältet på detta område.

Synen på hög alkoholkonsumtion respektive narkotikabruk skiljer sig mellan olika samhällen, och i Sverige har vi en tradition av att problematisera dessa beteenden i högre grad än i många andra länder. Dessutom ses narkotikabruk som en mer klandervärd handling än hög alkoholkonsumtion. Med dessa socialt konstruerade skillnader i åtanke fokuserar uppsatsen på vad om ligger bakom dessa beteenden och om liknande faktorer kan förklara dem. Uppsatsens syfte är med andra ord att undersöka huruvida liknande bakgrundsvariabler kan förklara hög alkoholkonsumtion och narkotikabruk bland individer i Sverige. För att förstå varför olika sociala regler och normer råder i olika samhällen används Howard Beckers klassiska stämplingsteori. Tidigare forskning visar att i synnerhet kön och ålder är viktiga variabler för att förklara skillnader i alkoholkonsumtion och narkotikabruk, men även inkomst och familjekonstellation tycks spela en roll. För narkotikabruk verkar även sysselsättning och möjligen också utbildning ha betydelse. Studien är kvantitativ och bygger på ett datamaterial bestående av 5 469 respondenter. Analyserna genomfördes med logistisk regressionsanalys. Resultaten visade att det endast finns signifikanta samband mellan hög alkoholkonsumtion och variablerna kön och ålder, då män och yngre i högre grad riskerar att vara högkonsumenter av alkohol. För narkotikabruk var de signifikanta sambanden fler, förutom kön och ålder hade även sysselsättning, inkomst och huruvida man bor med en partner eller inte en signifikant effekt för förklaringen av vilka som brukar narkotika. Starkast var dock, även här, sambanden för kön och ålder som hade samma riktning som för hög alkoholkonsumtion. Detta skulle kunna tyda på att män och yngre personer inte fördöms lika hårt som övriga grupper när de högkonsumerar alkohol respektive brukar narkotika. Då narkotikabruk visade sig vara mycket ovanligt skulle studien gynnas av ett större datamaterial då säkrare slutsatser skulle kunna dras.

Declining fertility in developed countries along with rising number of immigrants and different fertility behavior exhibited by the immigrants make the immigrants’ fertility an interesting topic in field of demography. However most of the studies on immigrants’ fertility consider the female immigrants as their subject on the assumption that they represent the immigrants’ fertility. This study took another perspective and tries to study male immigrants’ fertility. Spanish Immigrants’ Survey 2007 was used to see how the different migration related factors affect the male immigrants’ fertility. Poisson regression was applied on a sample of 3797 childless males who are 16 or older. This study found tentative support to selection hypothesis but no clear support to adaptation hypothesis on male fertility behaviors. There exist differences in the fertility between male immigrants from different regions. Effect of education, number of parent’s siblings and mother language on male immigrants’ fertility was also analyzed.

A low intake of fruit and vegetables is a significant contributor to the global burden of disease. The aim of this study was to estimate the size of the risk of type 2 diabetes (T2D) of a low intake and to investigate possible sex differences. In this regard, this study used a longitudinal data from the Stockholm Public Health Cohort located in Sweden, collected in 2010 and 2014. The analysis included 14 718 men and 20 589 women aged 25 to 84 years. Fruit and vegetable intake, separately <2 servings/d or combined <4 servings/d (one serving corresponding to 100 g) was set as a cut-point for low intake. The sex difference at baseline was examined. Sex-stratified logistic regression was performed with onset of T2D as the outcome and fruit and vegetable intake at baseline as the exposure with adjustment for other known risk factors. Results indicate that men consumed significantly (P < 0.001) less fruit and vegetables compared with women. A 62 % higher risk to develop T2D over the 4-year period was observed in men who had low vegetable intake compared with high intake after adjusting for age, education, BMI, smoking, alcohol and physical activity (OR 1.62; 95 % CI 1.00, 2.63). In women, a significantly higher risk of T2D was also observed with a low intake of vegetables, but not after adjustment. The present study suggests that higher consumption of vegetables seems to be protective for the onset of T2D in men. Thus, increasing the intake of vegetables in men should be a public health priority.

Despite strong emotions and a high density of communication, intimacy does not preclude organization. Intimate relationships can often be recognized as partially organized. In this chapter I examine three intimate relationships – families, kinship, and friendship – in order to investigate how the variation in combinations of organizational elements can be explained by the core component of love in each type of relationship. In examining the appearance of organizational elements in intimate relationships, one can see considerable differences among them, not only in their degree of organization, but also in the elements that are present. There is a connection between the elements that appear in a relationship and the emotional content. But there are also differences within the same type of relationship in how much and in which ways they are organized. An investigation of organizational elements in intimate relationships also provides an awareness of the limits of organization and why intimate relationships remain partially organized. A broadening of the analysis examining connections between states and intimate relationships demonstrates why states can use membership as an organizational element only to a limited extent. States are extremely organized in many respects, yet they are only partially organized.

Markets have sometimes been described as vastly different from and even opposite to formal organizations. But markets and organizations share a similarity as well. Both are organized - by the use of decisions on membership, rules, monitoring, sanctions or hierarchy. Market organization creates differences among markets, and specific dynamics, which can be explained by the actions and interactions of market organizers: profiteers, others', sellers and buyers. The concept of market organization is an analytical tool, which can be used for analysing why and how markets are created, why they get their specific form and how they change.

In the contemporary world there is a large and growing number of formal organizations. There are more states, firms and associations than ever before (Drori et al.2006). Many firms and associations transgress state boundaries and can be called international or transnational. International associations – often called “international organizations” – have spurred considerable interest from scholars studying international relations, internationalization and globalization. The interest demonstrated by scholars studying organizations in general has been weaker. Most scholars in the field of organizations studies have concentrated more on the study of firms than of associations, let alone international associations.

The modern world is highly organized. Much organization occurs within formal organizations, to the extent that the extensive study of formal organizations has overshadowed other forms of organization. But organization happens not only within, but also outside the context of formal organizations. We define ‘organization’ as a decided order, and we see some decisions as more fundamental than others and have dubbed these decisions ‘organizational elements’. We distinguish five such elements: membership, rules, monitoring, sanctions, and hierarchy. Individuals or organizations can use organizational elements to organize other individuals or organizations, even if they do not belong to the same organization. But organizers do not necessarily use all elements, and all settings are not organized by all elements. In fact, many social settings are only partially organized – even formal organizations. We use the concepts of social relationships and formal organization to specify what we mean by organization and organizational elements and compare organizational elements with other ways in which social relationships develop. We describe the differences between organization and other origins of social order such as institutions and networks. The chapter ends with an overview of the following chapters.

The book explores how various social settings are partially organized even when they do not form part of a formal organization. It also shows how even formal organizations may be only partially organized. Professors Göran Ahrne and Nils Brunsson first established the concept of partial organization in 2011 and in doing so opened up a groundbreaking new field of organizational analysis. An academic community has since developed around the concept, and Ahrne and Brunsson have edited this collection to reflect the current state of inquiry in this burgeoning subject and to set an agenda for future research. Its chapters explain how organization is a salient feature in many social settings, including markets, interfirm networks, social movements, criminal gangs, internet communication and family life. Organization theory is much more relevant for the understanding of social processes than previously assumed. This book provides a new understanding of many social phenomena and opens up new fields for organizational analysis.

It is common practice in organizational research to restrict the concept of organization to formal organizations, and to describe the world outside these entities by such other concepts as institutions or networks. It is argued in this article that the concept of organization can be fruitfully broadened to include some aspects of the order that exists outside and among organizations. A broader concept includes not only complete, formal organization, but also 'partial organization'. Both types of organization are based on decisions, but whereas complete organizations have access to all elements of organization, partial organization is based on only one or a few of these elements. Like complete organization, partial organization is a common phenomenon that not least characterizes much of the contemporary global order. The authors discuss how partial organization arises, how and why institutions and networks sometimes become organized, and the consequences of organization for change, transparency and accountability.

The modern world is highly organized. Much organization occurs within formal organizations, to the extent that the extensive study of formal organizations has overshadowed other forms of organization. But organization happens not only within, but also outside the context of formal organizations. We define ‘organization’ as a decided order, and we see some decisions as more fundamental than others and have dubbed these decisions ‘organizational elements’. We distinguish five such elements: membership, rules, monitoring, sanctions, and hierarchy. Individuals or organizations can use organizational elements to organize other individuals or organizations, even if they do not belong to the same organization. But organizers do not necessarily use all elements, and all settings are not organized by all elements. In fact, many social settings are only partially organized – even formal organizations. We use the concepts of social relationships and formal organization to specify what we mean by organization and organizational elements, and compare organizational elements with other ways in which social relationships develop. We describe the differences between organization and other origins of social order such as institutions and networks. The chapter ends with an overview of the following chapters.

In order to conceptualize international governmental organizations (IGOs) as powerful actors, international relations scholars increasingly resort to approaches that present these organizations as behaving like modern corporations or bureaucracies. Although we agree with the underlying assumption that it is useful to understand IGOs as organizations, we find these approaches only give partial answers. We argue that the key to a more complete under-standing of international organizations is to conceptualize them not as standard forms of orga-nizations with individuals as their members but as meta-organizations comprising organized actors as members. Meta-organizations are paradoxical constructions: autonomous actors with autonomous actors as members. An international organization is permanently competing for actorhood with its member states, and this competition has far-reaching implications for the ways they perform as agents of global governance. Meta-organization theory explains why international organizations are less powerful actors than standard organizations are—why it is more difficult for them to make decisions and to achieve coordination and organizational action. Yet international organizations are strong in other respects. Meta-organization theory explains why they are easily established, why they can place strong demands on new members, and why their existing members are slowly transformed by their membership. Overall, many international organizations are influential but in a different way than suggested by standard theories of organizations.

In this chapter we argue that the key to an understanding of international governmental organizations (IGOs) is to conceptualize them not as standard forms of organizations with individuals as their members, but as meta-organizations comprising organized actors as members. Meta-organizations are paradoxical constructions: autonomous actors with autonomous actors as members. Organizational elements cannot be considered in isolation in meta-organizations; their combination are key factors; therefore meta-organizations are often partially organized. IGOs are permanently competing for actorhood with their member states and this competition has far-reaching implications for to what extent they can make use of all organizational elements. Using one element may require the avoidance of other elements or certain forms of decision-making. This helps to explain why IGOs have problems achieving co-ordinated organizational action and why they are less powerful actors than standard organizations are. Yet IGOs are strong in other respects. The most important organizational element in IGOs is membership. The strengths of IGOs can be understood in relation to their creation, their expansion, and their long-term influence on their members.

This short paper responds to Apelt et al.'s (2017) comments on Ahrne et al.'s (2016) proposal of extending the concept of organization to any decided social orders and thereby putting organization studies at the centre of the social sciences. We highlight some misunderstandings about the aims of this proposal and discuss Apelt et al.'s own proposal of re-focusing organization studies on formal organizations based on Niklas Luhmann's systems theory.

This essay is motivated by two related observations about the field of organization studies. First, organization studies researchers have traditionally been good at importing ideas from other areas of research but poor at exporting their own ideas to other fields. Second, even within the field of organization studies, interest in organizations has decreased over the past decades as organization scholars have turned away from organizations to address such other phenomena as institutions or networks. Both developments are undermining the significance of organization studies as a distinctive field of research, the insights of which are necessary for understanding modern society. In this essay, we elaborate on recent suggestions by distinctively European scholars for strengthening concern for the particularities of organization in social theorizing. The first suggestion is to move decisions back to the core of the field. The second suggestion is to extend the notion of organization beyond organizations. We illustrate these two moves with examples from the literature and discuss implications for the future of organization studies.