Digitala Vetenskapliga Arkivet

Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 36 av 36
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Englund, Viktor
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Berg, AnneInstitutionen för historiska studier, Göteborgs universitet.Bernhardsson, PeterUppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.Holmén, JanneUppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.Larsson, EsbjörnUppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.Larsson, GermundUppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.Ringarp, JohannaUppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.Sjögren, DavidUppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Utbildningens fostrande funktioner: Historiska undersökningar av fostran i offentliga och enskilda utbildningsinsatser2022Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Fostran som ett sätt att överföra kunskap och erfarenheter över generationer är något som kan sägas ha varit ständigt närvarande i mänsklighetens historia och även varit en viktig del av dess utveckling. Under de senaste århundradena har fostran i allt högre grad kommit att förknippas med utbildning även om fostran också förekommer i andra sammanhang.

    I denna bok behandlas utbildningens fostrande funktioner genom en rad olika historiska undersökningar av såväl offentliga som enskilda utbildningsinsatser med fokus på hur de fungerat fostrande. Detta sker inom ramen för tolv empiriska kapitel som sträcker sig från 1600-talets fostran för svenska adelspojkar till hur användningen av diagram över politiska positioner i läromedel förändrats fram till och med 2010-talet. Vidare innehåller boken en rad undersökningar vilka omfattar synen på fostran vid läroverken och dess föregångare samt studier av lärare, kristendomsundervisning, skolaga, fångvård, verksamhet för arbetarkvinnor, scouter, skolans ordningsregler och medborgarfostran vid tiden för 1980 års läroplansreform. Därutöver inleds den med en introduktion till historiska studier av fostran och avslutas med ett mer teoretiskt kapitel som sätter in de empiriska kapitlen i ett vidare sammanhang.

    Dessutom ger boken också en översikt över den forskning som för tillfället bedrivs inom ramen för forskningsgruppen Uppsala Studies of History and Education (SHED) vid Uppsala universitet. Därigenom är den tänkt att vara av intresse för både utbildningshistoriska forskare och personer med ett mer allmänt intresse av historia och utbildning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 2.
    Holmén, Janne
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Ringarp, Johanna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Historiska institutionen. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    1968 och reformer av högre utbildning i Finland och Sverige2020Ingår i: 1968 och pedagogiken / [ed] Anders Burman och Joakim Landahl, Huddinge: Södertörns högskola, 2020, s. 49-69Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 3.
    Johansson, Niina
    et al.
    Östhammars kommun.
    Baltzer, CharlotteUppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Thelin, Katina (Medarbetare/bidragsgivare)
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Nordholm, Daniel (Medarbetare/bidragsgivare)
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Sandelin, Jenny (Medarbetare/bidragsgivare)
    Lagerquist, Heléne (Medarbetare/bidragsgivare)
    Sarri Krantz, Anna (Medarbetare/bidragsgivare)
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Jopevi, Emma (Medarbetare/bidragsgivare)
    Nilsson, Jenni (Medarbetare/bidragsgivare)
    Bröms, Tina (Medarbetare/bidragsgivare)
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Nihlfors, Elisabet (Författare till förord, introducerande material, etc.)
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Rektors praktik i vetenskaplig belysning: Framgångsrikt, hållbart och närvarande ledarskap - är det möjligt?2023Samlingsverk (redaktörskap) (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 4.
    Maycraft Kall, Wendy Katherine
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Ringarp, Johanna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Historiska institutionen.
    Two sides of deprofessionalization: governance changes, municipalization reforms & the impact on teachers and social workers in Sweden2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In the late 1980s and early 1990s several public management and governance reforms challenged the discretion of public sector professions such as teachers and social workers in Sweden. The reforms meant occupational decentralization for both welfare state professions, but resulted in differing outcomes. Municipalization of the teaching profession (Kommunaliseringen av lärarkåren) in 1991 was implemented despite professional opposition and led to increased professional steering, whereas the Municipalization of social care, such as the mental health reform (Psykiatrireformen) in 1995 was characterized by low levels of state steering of professional roles. The following article discusses why seemingly similar reforms used different governance strategies for the two welfare professions: teachers and social workers. It also analyzes why both professions appear to have been deprofessionalized as a consequence of decentralization reforms, despite the divergent professional governance strategies and not least because the decentralization usually reduces the state’s opportunities for directly steering professional work.

  • 5.
    Prytz, Johan
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Ringarp, Johanna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Local versus national history of education: The case of Swedish school governance, 1950-19902020Ingår i: Transnational Perspectives on Curriculum History / [ed] Gary McCulloch, Ivor Goodson, Mariano González-Delgado, New York: Routledge, 2020, 1, s. 131-148Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This chapter discusses the concepts of national curriculum and governance and the possibility of applying transnational perspectives, for instance when doing comparisons between countries in the search for patterns that transcend the national. As to research on school governance on a local level, the material consists mainly of municipal school policy documents. According to Swedish university textbooks on the history of education, but also curriculum theory, the development of governance of the Swedish school system in the twentieth century went through several phases. During the 1940s, the Swedish education system was subject to two major investigations: the 1940s school report and the 1946 school commission. A basic methodological approach has been to consider not only the ideals about what mathematics education was supposed to be but how it was supposed to be governed. The New Math project in Sweden stands out as a clear break with the interdependence between producers and consumers of textbooks.

  • 6.
    Ringarp, Johanna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Historiska institutionen. Uppsala universitet.
    De nordiska huvudstäderna2013Ingår i: Du sköna nya stad: Privatisering, miljö och EU i Stockholmspolitiken / [ed] Nilsson, Torbjörn, Stockholm: Stockholmia förlag , 2013, 1Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 7.
    Ringarp, Johanna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Uppsala universitet.
    Der kommunalisierte Lehrer: Das Professionsverständnis der schwedischen Lehrer auf dem Prüfstand des Wohlfahrtsstaates2011Ingår i: Tertium Comparationis Journal für International und Interkulturell Vergleichende Erziehungswissenschaft, ISSN 0947-9732, E-ISSN 1434-1697, Vol. 17, nr 1, s. 13-33Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 8.
    Ringarp, Johanna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Historiska institutionen. Uppsala universitet.
    En skola för alla?: Den svenska grundskolans utveckling på kommunal nivå med fokus på geografisk rättvisa2018Ingår i: Norsk pedagogisk tidsskrift, ISSN 0029-2052, E-ISSN 1504-2987, Vol. 1, nr 102, s. 4-15Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    En grundbult i de svenska skolreformerna har varit att ta hänsyn till och påverka skillnader både mellan elever och mellan regioner och platser. Antingen genom att politiskt driva på mot ökad centralisering och standardisering eller att uppmuntra decentralisering. Den gemensamma föresatsen oavsett reform har varit en skola för alla. Den har dock fått skilda innebörder i olika reformskeden beroende på reformernas inriktning, men också på grund av att kommunerna har haft varierande förutsättningar att hantera skolreformer.

    Syftet med artikeln är att utifrån ett historiskt perspektiv diskutera hur grundskolan formerats på kommunal nivå, med särskilt fokus på geografiskt rättvisa.

  • 9.
    Ringarp, Johanna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Historiska institutionen.
    Entreprenörskap och livslångt lärande: utbildningspolitiska tendenser belysta genom den nya läroplanen2012Ingår i: Svenska bildningstraditioner / [ed] Burman, Anders & Sundgren, Per, Göteborg: Daidalos, 2012, s. 271-283Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 10.
    Ringarp, Johanna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Historiska institutionen.
    From Bildung to Entrepreneurship: Trends in Education Policy in Sweden2013Ingår i: Policy Futures in Education, ISSN 1478-2103, E-ISSN 1478-2103, Vol. 11, nr 4, s. 456-464Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The European Union would like to improve its efforts to promote entrepreneurship within the Union. More new companies and more entrepreneurs are needed to increase the Union's competitiveness. In order to achieve this goal, the education sectors of the member countries must be reformulated to include entrepreneurship in their education programmes. In the autumn of 2011, Sweden's comprehensive schools received a new curriculum, in which entrepreneurship is one of the key elements. This article discusses the connection between the European Union's goal to increase entrepreneurship and the creation of Sweden's education policy. It also deals with the impact of the change on the previous focus of Sweden's education policy - namely, 'a school for all'.

  • 11.
    Ringarp, Johanna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Uppsala universitet.
    Från AMU till Lernia AB: Marknadsanpassningens konsekvenser för svensk arbetsmarknadsutbildning2022Ingår i: Vägval i skolans historia, nr 4Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 12.
    Ringarp, Johanna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Historiska institutionen. Uppsala universitet.
    Föregångare på efterkälke?: De internationella kunskapsmätningarnas inverkan på tysk och svensk utbildningspolitik efter år 20002014Ingår i: Vägval, ISSN 1652-0610, nr 2Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 13.
    Ringarp, Johanna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Historiska institutionen. Uppsala universitet.
    Förändrad styrning av lärarprofessionen2013Ingår i: I det offentligas tjänst. : Nya förutsättningar för tjänstemannarollen / [ed] Vifell Casula, Åsa & Westerberg-Ivarsson, Anders, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2013, 1Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 14.
    Ringarp, Johanna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Uppsala universitet.
    Inledning2018Ingår i: Vägval i skolans historia, nr 4Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 15.
    Ringarp, Johanna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Uppsala universitet.
    Kommunalisering, valfrihet och internationalisering2016Ingår i: Skola för kunskap, valfrihet och trygghet? / [ed] Scheutz, Sverker, Uppsala: Iustus förlag, 2016Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 16.
    Ringarp, Johanna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Lärarkrav och ekonomisk styrning: 1990-talets utbildningsreformer i ljuset avvälfärdsstatens förvandling2017Ingår i: Utbildningens revolutioner: Till studiet av utbildningshistorisk förändring / [ed] Berg, Anne et al., Uppsala: Studies of History and Education (SHED) , 2017, s. 233-247Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Ringarp, Johanna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    PISA lends legitimacy: A study of education policy changes in Germany and Sweden after 20002016Ingår i: European Educational Research Journal, E-ISSN 1474-9041, Vol. 15, nr 4, s. 447-461Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    School issues have become increasingly important in public elections and political debates, leading to increased focus on the results students achieve in international large-scale assessments and in the rankings of the involved countries. One of the most important studies of scholastic performance is the Programme for International Student Assessment (PISA), which has gained a good deal of attention since the first study was published in 2000. This article analyses to what extent examples from international assessments and other countries' results have been used as arguments for school policy change in Germany and Sweden. The conclusion is that both countries, after undergoing a "PISA shock", found justification for changes in their education policy by referring to other countries. Their views of how to solve the problem (i.e., the drop in results) were also similar: increased management and control of parts of the education system, albeit by different means.

  • 18.
    Ringarp, Johanna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Uppsala universitet.
    Skolans lärarkårer2015Ingår i: Utbildningshistoria: en introduktion / [ed] Esbjörn Larsson och Johannes Westberg, Lund: Studentlitteratur AB, 2015, 2, s. 437-452Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 19.
    Ringarp, Johanna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Uppsala universitet.
    Skolans lärarkårer2011Ingår i: Utbildningshistoria: en introduktion / [ed] Esbjörn Larsson och Johannes Westberg, Lund: Studentlitteratur AB, 2011, 1Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 20.
    Ringarp, Johanna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Uppsala universitet.
    Skolans lärarkårer2019Ingår i: Utbildningshistoria: En introduktion / [ed] Larsson, Esbjörn; Westberg, Johannes, Lund: Studentlitteratur AB, 2019, 3, s. 521-539Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 21.
    Ringarp, Johanna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Uppsala universitet.
    The Problem of the Welfare Profession: example – the municipalization of the Teaching profession2012Ingår i: Policy Futures in Education, ISSN 1478-2103, E-ISSN 1478-2103, Vol. 10, nr 3, s. 328-339Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 22.
    Ringarp, Johanna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Till toner av Bolero: AmuGruppens reformering från myndighet till utbildningsföretag2020Ingår i: Historisk Tidskrift, ISSN 0345-469X, E-ISSN 2002-4827, Vol. 140, nr 4, s. 642-673Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I uppsatsen undersöks organisationsförändringarna inom AmuGruppen, den statliga myndigheten som hade ansvar för arbetsmarknadsutbildningen i Sverige, under perioden 1970–2000. Analysen visar att marknadsanpassningen inom svensk offentlig förvaltning medförde att det som tidigare hade varit ett viktigt arbetsmarknadspolitiskt redskap med tiden kom att bli ett av flera utbildningsföretag på marknaden. Vägen dit gick genom olika konsultprojekt, som skulle reformera myndigheten till ett konkurrensutsatt bolag. ”Bolero” var ett av de största projekten.

  • 23.
    Ringarp, Johanna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Historiska institutionen. Uppsala universitet.
    Tredje uppgiften – ett uppdrag med ett för högt pris?2014Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 24.
    Ringarp, Johanna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Historiska institutionen. Uppsala universitet.
    Utbildningspolitiken – från kommunaliseringen till PISA2014Ingår i: Det långa 1990-talet. : När Sverige förändrades. / [ed] Westerberg-Ivarsson, Anders, Waldermarsson, Ylva & Östberg, Kjell, Boreá förlag , 2014, 1Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 25.
    Ringarp, Johanna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Vems ansvar?: En studie av sfi-utbildningens organisation och invandrarlärarnas kvalifikationer, 1960–19982022Ingår i: Nordic Journal of Educational History, ISSN 2001-7766, E-ISSN 2001-9076, Vol. 9, nr 1, s. 85-106Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Whose responsibility? The organization of teaching in Swedish for Immigrants and the qualifications of teachers, 1960–1998. The importance of people with a foreign background learning Swedish and establishing themselves at the labour market, in order to become part of the society, has for a long time been a political goal. Education in Swedish for immigrants and labor market measures have in this context been seen as important components. Nevertheless, the following article shows that the organization and management of education in Swedish for Immigrants and the competence requirements for teachers working in the field, have been an unregulated history with many temporary solutions and without any consensus from the actors involved. The purpose is to investigate why and how it comes about that the responsibility for the educational has varied over time.

  • 26.
    Ringarp, Johanna
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Uppsala universitet.
    Baltzer, Charlotte
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Rektor i en föränderlig tid2023Ingår i: Rektors praktik i vetenskaplig belysning. : Framgångsrikt, hållbart och närvarande ledarskap – är det möjligt? / [ed] Johansson, Niina & Baltzer Charlotte, Stockholm: Liber, 2023, 1, s. 28-44Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 27.
    Ringarp, Johanna
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Carlsson, Karin
    Stockholms universitet.
    Tolfterna: ett bildningsprojekt inför kvinnors fullständiga medborgarskap?2017Ingår i: Historie: didaktik, dannelse og bevidsthed / [ed] Brunbech, P., Knutsen, K. & Paulsen, J. A., Aalborg: Aalborg Universitetsforlag, 2017, s. 9-39Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 28.
    Ringarp, Johanna
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Historiska institutionen. Uppsala universitet.
    Hallsén, Stina
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Uppsala.
    Román, Henrik
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Nordin, Andreas
    Linnéuniversitetet.
    Skolans villkor som kommunal angelägenhet under 60 år.2014Ingår i: Vägval i skolans historia, ISSN 2002-0147, nr 3-4Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 29.
    Ringarp, Johanna
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Uppsala universitet.
    Holmén, Janne
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Reforms of higher education and research in the Nordic countries: global trends and Nordic models in Academia: Global trends and Nordic models in Academia2023Ingår i: Nordic Journal of Studies in Educational Policy, E-ISSN 2002-0317, Vol. 9, nr 1, s. 1-3Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 30.
    Ringarp, Johanna
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Larsson, Germund
    Stockholm universitet.
    Friskolereformen och framväxten av en marknad2022Ingår i: Sällskapet för folkundervisningens befrämjande 1822-2022 / [ed] Johansson, Sara, Näringslivshistoria , 2022, 1, s. 79-95Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    När de t ta sk r i v s är det trettio år sedan som en skolmarknadetablerades i Sverige. Den möjliggjordes i början av 1990-talet,framför allt genom två reformer: införandet av skolpeng och detfria skolvalet. Genom dessa reformer fick dels fristående skolor i huvudsaksamma ekonomiska förutsättningar att driva skolor som de kommunalaskolorna, dels brukarna – föräldrarna och eleverna – möjlighet att väljaskola.1 På senare år har kritiken mot reformerna varit starka och tankenom att »den svenska skolan är i kris« har för många blivit en vedertagensanning. En kris som, enligt debatten, har medfört usla arbetsvillkor förlärare, svårigheter att rekrytera studenter till landets lärarutbildningar och,kanske främst, till sjunkande kunskapsnivåer i både internationella och na-tionella kunskapsmätningar. Ofta läggs skulden på de reformer som träddei kraft i början av 1990-talet och då i synnerhet friskolereformen.

  • 31.
    Ringarp, Johanna
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Stockholms Universitet.
    Nihlfors, Elisabet
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Styrning och ledning av svensk förskola och skola2020 (uppl. 2)Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den svenska skolan och förskolan är en komplex organisation som kan vara uppbyggd på olika sätt i olika kommuner. Hur styrs egentligen skolan och förskolan? Var fattas besluten? Vad innebär det att tillhöra en profession? Dessa är några av de frågor som behandlas i boken.

    Lärare, förskollärare och fritidspedagog är mångfacetterade yrken i en mångsidig organisation. Kunskap om hur verksamheten styrs och leds är en förutsättning för att kunna ta ansvar som professionell yrkesutövare. I den här boken tecknas en översiktlig bild av ett antal områden som är viktiga för yrkesverksamma inom skolan att känna till, inte minst för att de ska kunna påverka den egna arbetssituationen.

    Denna andra upplaga är bland annat uppdaterad utifrån nya bestämmelser i skollagen om skolchefer och rektorer och utifrån ett antal utredningar på nationell nivå som påverkar styrningen av både förskolan och skolan.

  • 32.
    Ringarp, Johanna
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Nihlfors, Elisabet
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Styrning och ledning av svensk förskola och skola: en introduktion2017Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 33.
    Ringarp, Johanna
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Parding, Karolina
    Luleå Tekniska universitet.
    I otakt med tiden?: Lärarprofessionens ställning sett via lärarutbildningens utveckling i Sverige, 1962-20152018Ingår i: Uddannelsehistorie 2017: Professionerne og deres uddannelser / [ed] Buchardt, M., Larsen Eckardt, J. & Baden Staffensen, K., Köpenhamn: Selskabet for Skole- och Uddannelsehistorie , 2018, s. 49-68Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 34.
    Ringarp, Johanna
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Uppsala universitet.
    Román, Henrik
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    25 år som förändrade skolan:: Grundskolans införande 1947-1972 ur ett kommunalt perspektiv2016Ingår i: Vägval i skolans historia, Vol. 2Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I den här artikeln tar vi upp grundskolereformens genomförande ur ett kommunalt perspektiv, med särskilt fokus på skillnader mellan stad och landsbygd. Störst uppmärksamhet ägnar vi landsbygdens villkor i samband med genomförandet av reformen. Artikeln bygger på data inhämtade i vårt forskningsprojekt ”Vem har styr skolan?” där vi följer den kommunala skolans och skolpolitikens utveckling 1950 – 2010, främst genom att studera kommunerna Stockholm, Tierp och Växjö. I denna artikel kommer vi dock att ta ett lite bredare grepp och ge exempel även från andra kommuner. Artikeln består av fem delar: Enhetsskoleförsöken; Kommunernas möjligheter att få delta i försöken; Högstadiefrågans lösning – några kommunala varianter; Grundskolans genomförande i Stockholm, Växjö och Tierp; Stad och land – hur skapa en skola för alla kommuner?

  • 35.
    Ringarp, Johanna
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Historiska institutionen. Uppsala universitet.
    Román, Henrik
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Uppsala Universitet.
    Hallsén, Stina
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Uppsala universitet.
    Nordin, Andreas
    Linnéuniversitetet.
    Who governs the Swedish school?: Local school policy research from a historical and transnational curriculum theory perspective.2015Ingår i: Nordic Journal of Studies in Educational Policy, ISSN 2002-0317, Vol. 1, nr 1, s. 81-94Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this article, we present a comparative research project on municipal school policy in Sweden 1950-2010 which in our view contributes to the research fields of education policy and curriculum theory. Our project which started in 2014 links to a line of international research on education policy concerned with the tensions between decentralisation and globalisation and comparative research investigating transnational transfers of education policy ideas. In this article, we provide some preliminary findings which display municipal school policy dealing with national and transnational school initiatives and affecting local school actions. Most of the findings in this article concern the time period 1950-1975, during which the present two Swedish school forms, Grundskolan (a 9-year comprehensive school) and Gymnasieskolan (upper secondary school), were introduced and established. We compare local policy, through six interrelated indicators, in two municipalities with different structures and origins. On the basis of our findings, we conclude that municipal school policy research in a comparative and historical perspective is an important field of research as it reveals the complexity of school governance. Historical studies of municipal school policy and practice are crucial for exploring different dimensions of curriculum theory, including the transnational dimension.

  • 36.
    Ringarp, Johanna
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Waldow, Florian
    From ´silent borrowing´ to the international argument: legitimating Swedish educational policy from 1945 to the present day2016Ingår i: Nordic Journal of Studies in Educational Policy, ISSN 2002-0317, ISSN 1654-2290, Vol. 1, nr 29583Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The article analyses how education policy-making was legitimated in Sweden in the time period 1945–2014, focussing particularly on international points of reference and using reports of government committees (‘Statens offentliga utredningar’, or SOU) as an indicator for the policy-making discourse. The article detects a shift in how policy agendas were justified that ca. 2007. Before the shift, international reference points were hardly ever used as an argument for reform in policy-making, despite the fact that Sweden in many ways participated in the international education policy-making mainstream. This changed around the year 2007, when the ‘international argument’ became prominent in the education policy-making discourse as a legitimatory device and justification for change. The article argues that this shift is connected to declining Swedish PISA results and a changed perception of these results in Sweden.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1 - 36 av 36
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf