This working paper deals with the individual criminal accountability of employees of private security and/or military companies (PSMCs) in armed conflict. From the perspective of international humanitarian law the PSMCs are interesting because they cause theoretical and practical problems to the current legal system. The private character of these companies does not fit in with the presumed public nature of the national armed forces participating in an armed conflict. The difficulties caused by the PSMCs, however, should not be exaggerated. There is plenty of applicable law both within the international humanitarian legal field and in other sub-systems of international as well as domestic law of states. The problems are primarily practical, they turn on the implementation of the current international legislation which falters for different reasons with respect to the “private warriors”. For the time being, the legal system can remain intact and the “private warriors” can be dealt with as if they were either public warriors - i.e. combatants - or civilians. From the normative point of view it is important that there are no holes in the law that would allow the PSMCs to carry out criminal acts without sanction.

Police officers with patrolling duties are exposed to physically demanding situations on a regular basis, which puts a high demand on their physical abilities and condition. Police officers are regularly forced to make quick decisions in complex tactical situations which in some cases mean physical confrontation. Throughout the procedure to become a Swedish Police Officer, there are tests that measure the physical condition of future police officers from the day they are recruited, until they leave the school. Then, however, the testing stops.

Therefore, the majority of the physical training throughout the career of a police officer is carried out on their own initiative, and in their spare time. But what do the individual officers think about their physical condition and resilience in relation to everyday work? Studies have shown that police officers who often think about the risk of being injured during interventions, or the dangers associated with their work, experience more stress than other police officers. The knowledge on how to increase the safety and security for police officers in situations where violence may occur, which should contribute to greater room for action in situations is scarce. The aim of the present investigation is to increase our understanding and fill a knowledge gap for the police officers resilience in with regards to physical confrontation on duty within the Swedish Police conflict management training program (POLKON).

The studie is based on a qualitative method using semi-structured interviews among Swedish police officers. The respondents have answered questions regarding their view on physical sustainability in relation to their work. Thematic analysis has been conducted and a number of themes have been generated which will be presented.

När en skattskyldig blir beskattad flera gånger för samma inkomst, i minst två länder och under samma tidsperiod, uppstår juridisk dubbelbeskattning. En vanlig metod för att i möjligaste mån undvika dubbelbeskattning är att stater ingår bilaterala dubbelbeskattningsavtal med varandra. I ett dubbelbeskattningsavtal avgör de avtalsslutande staterna vilken stat som, i en rad olika situationer, ska ha beskattningsrätt och vilken stat som till följd därav avstår från sin rätt till beskattning. Därigenom undviks, så långt det är möjligt, att en skattskyldig beskattas fler gånger för samma inkomst.

Dubbelbeskattning undviks även inom EU genom bilaterala dubbelbeskattningsavtal. EU-rätten innehåller nämligen i dagsläget inga harmoniserade regler avseende direkt skatterätt och området är således en del av medlemsstaternas egen behörighet. Gemenskapsrätten kan dock, EU:s bristande behörighet till trots, likväl påverka medlemsstaternas regler inom den direkta skatterätten på ett indirekt sätt. En sådan påverkan uppstår till exempel om en direkt skatteregel i en medlemsstat inskränker den av EU garanterade fria rörligheten inom unionen. Med anledning av att medlemsstaternas skattelagstiftningar utökas med ett stort antal dubbelbeskattningsavtal, finns det en risk att de gemenskapsrättsliga bestämmelserna om fri rörlighet också riskerar att påverka medlemsstaternas dubbelbeskattningsavtal.

Uppsatsen avser att utreda vilken ställning de EU-rättsliga reglerna om fri rörlighet har i förhållande till dubbelbeskattningsavtalen. I uppsatsen behandlas praxis från EU-domstolen, där dubbelbeskattningsproblematiken berörs. Härutöver redogörs för hur redovisad praxis har analyserats och kommenterats i doktrin.

EU-domstolen har upprepade gånger påpekat att medlemsstaterna är fria att lösa problemet med dubbelbeskattning på valfritt sätt. Medlemsstater måste dock beakta gemenskapsrätten även i förhållande till de rättsområden som inte har harmoniserats, såsom undvikandet av dubbelbeskattning. När EU-domstolen säkerställer att unionsmedborgares rätt till fri rörlighet inte diskrimineras tar den inte någon särskild hänsyn till dubbelbeskattningsavtalens speciella funktion. I framtiden skulle dubbelbeskattningsproblematiken inom EU möjligtvis kunna behöva lösas på ett annat sätt. En alternativ lösning till dagens bilaterala dubbelbeskattningsavtal, som torde fungera väl, är ett EU-modellavtal för undvikande av dubbelbeskattning.

I den här uppsatsen behandlar vi frågorna om tortyr och frihetsberövande inom folkrätten och gör en komparativ analys mellan USA och Storbritannien. Båda de presenterade staterna är medlemmar av internationella och regionala konventioner. Våra slutsatser visar på både likheter och skillnader. Vad gäller tortyr så ligger den största skillnaden i att USA tillåter bevis inhämtat med hjälp av tortyr så länge de uppfyller vissa kriterier medan Storbritannien tydligt tagit avstånd till det. De skillnader vi observerat gällande frihetsberövande är framför allt att problematiken som möter de brittiska domstolarna är mer av en materiell art medan problematiken i USA är organisatorisk eller framför allt en fråga om kompetensfördelning. Även om det skett förändringar i de båda jämförda staterna genom ny lagstiftning vilket lett till ett bättre skydd för frihetsberövade så är gällande lagstiftning vid dags dato fortfarande under kritik.

Plan- och bygglagstiftningen i Sverige är utformad för att värna om kulturvärden i byggnader och byggnadsområden. Detta ställer högre krav på fastighetsägare till dessa byggnader, då de omges av fler regler än konventionella byggnader och byggnadsområden. En byggnad med höga värden får inte förvanskas, och ändringar av byggnader generellt ska utföras varsamt. Syftet med denna studie är att undersöka hur rättstillämpningen av förvanskningsförbudet och varsamhetkravet i Plan- och bygglagen har sett ut historiskt, med fokus på ett avvikande rättsfall, MÖD 2019:25 för att undersöka dess eventuella prejudicerande verkan.

Åtta rättsfall, som har behandlats i Mark- och Miljööverdomstolen mellan 2019-2024, har analyserats. Resultatet indikerar ett visst prejudikatvärde i MÖD 2019:25, tillsammans med ett förtydligande.