Flera år efter att de europeiska organisationerna för arbetstagare och arbetsgivare inom havsfisket slöt sitt avtal om arbetsvillkoren ombord, har Europeiska kommissionen till sist beslutat föreslå ett direktiv som ska göra avtalet bindande i medlemsländerna.

De nya reglerna om utstationering bör göra klart att medlemsstaterna själva kan bestämma de olika nivåerna för vilka minimilöner som är tilllämpliga. Det skriver den europeiska byggnadsarbetarfederationen EFBWW och dess motsvarighet på arbetsgivarsidan, FIEC, i ettgemensamt förslagtill Europeiska kommissionen. Bakgrunden till förslaget är EU-domstolens dom i måletRüffert (C-346/06), där Niedersachsen ville tillämpa kollektivavtalet för delstaten, men domstolen hänvisade till det kollektivavtal som gällde för hela Tyskland.

Nej tack, kom inte med något förslag om ”tjänstepass” för byggbranschen! Det skriver de europeiska organisationerna för byggnadsarbetare och byggarbetsgivare i ett gemensamt brev till Europeiska kommissionen. Ett tjänstepass skulle inte medföra några fördelar för företagen, det skulle bara underlätta bedrägerier över gränserna och undergräva effekt-iviteten i tillsynen över arbetstagarnas villkor, menar de.

Svenska Byggnadsarbetareförbundet får inte behandla löneuppgifter för arbetare som inte är medlemmar, om de inte själva har gett sitt samtycke. Det blev Datainspektionens besked efter en anmälan som kom in dagen efter att Byggnads och Sveriges Byggindustrier slutit ett nytt löneavtal i våras (se EU & arbetsrätt nr 4/2007 sid 1).

Nu hotar Europeiska kommissionen med rättsliga åtgärder mot flera medlemsländer som försöker komma åt vad de uppfattar som otillbörlig låglönekonkurrens från utländska åkerier, bland annat genom missbruk av reglerna om s.k. cabotage. Dit hör Finland som i sista stund rättade sig efter kommissionens synpunkter medan Danmark, Tyskland och Frankrike väntar på att bli stämda inför EU-domstolen.

ILO:s konvention nr 94 är - tyvärr - lika relevant, lika giltig och lika behövlig idag som när den antogs 1949. Det sade den danska regeringens representant, som också talade för Norges regering, i ett formligt brandtal vid ILO:s arbetskonferens i slutet av maj 2008.

Europeiska kommissionen blir tvungen att ta sig en ny funderare på det förslag till ändring av utstationeringsdirektivet (96/71) som den lade fram i början av mars (se sid 4 i detta nummer). Det står klart sedan elva medlemsländers parlament – bland dem det danska Folketinget – har invänt att förslaget strider mot den så kallade subsidiaritetsprincipen.

Offentliga arbetsgivare måste kunna sluta kollektivavtal om pensioner utan att vara tvungna att låta försäkringsbolag i hela Europa vara med och tävla om att förvalta pensionerna. Det menar Sveriges och Danmarks regeringar som har intervenerat på Tysklands sida i ett av de många mål där en medlemsstats arbetsmarknadsreglering ifrågasätts med hänvisning till EU:s ekonomiska reglering.

Ingenjören Ole Andersen fick som väntat sitt avgångsvederlag, men något skadestånd för den åldersdiskriminering som han hade utsatts för blev det inte när Vestre landsret avgjorde målet mellan Ingeniørforeningen i Danmark och Region Syddanmark.

Är det förbjudet enligt EU-rätten att diskriminera människor för att de är feta? Det är grundfrågan i ett mål som Retten i Kolding i Danmark har hänskjutit till EU-domstolen.

Erik Toftgaard och ett 40-tal andra tidigare statsamtmænd i Danmark kan nog hoppas på att få den beredskapslön (rådighedsløn) som de nekades enbart för att de fyllt 65 och hade rätt till pension när deras tjänster drogs in, i varje fall om EU-domstolen håller med generaladvokaten Juliane Kokott. För Glennie Kristensen, som klagar på företaget Experians tjänstepensionssystem där hon särbehandlas på grund av sin ungdom, är Kokotts förslag till dom inte lika uppmuntrande.

Det hjälpte inte att EU-domstolen tvingade Tribunalen (f.d. Förstainstansrätten) att pröva det danska fackförbundet 3F:s talan i sak. Europeiska kommissionens beslut att godkänna de skattelättnader som danska staten beviljar anställda på fartyg registrerade i det danska internationella skeppsregistret (DIS) står fast, sedan Tribunalen för andra gången dömt i målet i slutet av september.

Det strider mot deltidsdirektivet (97/81) att deltidsanställda som arbetar mindre än åtta timmar i veckan eller som är anställda kortare tid än en månad behandlas mindre förmånligt än heltidsanställda. Det skriver Europeiska kommissionen i ett s.k. motiverat yttrande där Danmarks regering uppmanas att vidta åtgärder för att rätta till detta.

Parterna i den danska måleribranschen vill att det ska bli möjligt att allmängiltigförklara kollektivavtal i Danmark. Vid sin kongress i oktober beslöt Malerforbundet att uppmana politikerna att snarast undersöka möjligheterna och konsekvenserna av att allmängiltigförklara vissa kollektivavtal. Arbetsgivarorganisationen Danske Malermestre håller med, och organisationerna föreslår att man skulle kunna börja på försök med deras avtal.

Fackförbundet 3F, tidigare Specialarbejderforbundet i Danmark (SID), för sedan nära fem år en kamp i EG-domstolen mot de skattelättnader som danska staten beviljar alla anställda på fartyg registrerade i det danska internationella skeppsregistret.

Kommunernes Landsforening var så styrd av regeringen att det aldrig blev några verkliga förhandlingar om lärarnas arbetstider våren 2013, och när regeringen sedan ingrep med lagstiftning som upphävde gällande kollektivavtal om arbetstider lyssnade den uteslutande på arbetsgivarsidan. Det menar Danmarks Lærerforening som har klagat till ILO:s föreningsfrihetskommitté.

Strider det mot förbudet mot åldersdiskriminering att personer som fyllt 60 år nekas avgångsvederlag (fratrædelsesgodtgørelse) för att de har möjlighet att få ålderspension från arbetsgivaren? Det är frågan i ett mål som den danska Vestre landsret har skickat till EG-domstolen.

Möjlighet för Arbejdstilsynet att utfärda strafförelägganden för brott mot anmälningsplikten för utländska tjänsteutövare, ökad användning av arbetsklausuler vid offentlig upphandling och införande av auktorisation för bemanningsföretag – det är bara några av en lång rad tänkbara åtgärder som Udvalget om modvirkning af social dumping beskriver i den rapport som överlämnades till den danska regeringen den 27 oktober.

Det finns ingen allmän unionsrättslig princip som förbjuder arbetsgivare att särbehandla anställda på grund av fetma. Däremot kan svår fetma vara ett funktionshinder som skyddas enligt det allmänna likabehandlingsdirektivet (2000/78). Det är general-advokatens förslag till dom i det danska målet om en dagbarnvårdare som miste jobbet och som anser att det berodde på hans fetma (se EU & arbetsrätt nr 3/2013 s. 2).

Nej, det blir inga förhandlingar mellan Europafacket (EFS) och de europeiska arbetsgivarorganisationerna om revidering av direktivet om europeiska företagsråd. Ett förhastat pressmeddelande från EFS förledde EU & arbetsrätt att dra förhastade slutsatser (se nr 1/2008 sid 5).

"Din upphovsrätt och andras" är en handbok för medarbetare i medierna som vill veta vilka rättigheter de själva har och vad de får göra med andras texter, bilder och inspelningar.

Utöver upphovsrättslagen behandlar boken också de kollektivavtal som reglerar upphovsrättsfrågorna på journalistikens område.

Nu är direktivet om arbete till sjöss antaget. De materiella bestämmelserna finns i det avtal som är fogat som en bilaga till direktivet och som har slutits mellan Europeiska transportarbetarefederationen och Europeiska Redareföreningen (se EU & arbetsrätt nr 4/2007 sid 6). Avtalet bygger på 2006 års ILO-konvention om arbete till sjöss.

Ett nytt direktiv med ändringar i direktivet om europeiska företagsråd (94/45) är i praktiken i hamn sedan Europaparlamentet den 16 december röstat för en kompromiss som förhandlats fram vid informella kontakter mellan ministerrådet, parlamentet och kommissionen. Det innebär att direktivet kan antas utan någon andra behandling i parlamentet.

Den tyska delstaten Niedersachsen får inte kräva att företag som tilldelas offentliga kontrakt betalar sina anställda lön enligt kollektivavtalet på orten. Det har EG-domstolen nu slagit fast i domen i målet Rüffert, där domstolen befäster den ståndpunkt som den intog i det svenska Laval-målet. Indirekt underkänner den därmed också den princip som ILO:s konvention nr 94 om arbetsklausuler i kontrakt där offentlig myndighet är part bygger på.

En mycket speciell arbetsrättslig tvist pågår i EUdomstolen. Kommissionen har väckt talan mot ministerrådet för att detta inte vill höja lönerna för EU:s tjänstemän så mycket som kommissionen föreslagit.

De principer som uttrycks i domarna i Viking Line- och Lavalmålen är ägnade att begränsa användningen av strejkrätten på ett sätt som strider mot konvention 87 om föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten. Det har nu ILO:s expertkommitté slagit fast med anledning av det brittiska pilotfacket Balpas klagomål (se EU & arbetsrätt nr 2/2009 sid 5). Kommittén uppmanar därför den brittiska regeringen att ändra lagstiftningen så att rätten att vidta stridsåtgärder skyddas till fullo.

Den isländska utstationeringslagens krav på att utländska företag betalar sina anställda sjuklön går för långt. Det är inte heller möjligt att kräva att de tecknar en isländsk arbetsskadeförsäkring. Det menar Efta-domstolen i en färsk dom som slår fast att Island bryter mot EES-avtalet genom att behålla regler som inte är förenliga med utstationeringsdirektivet (96/71). Den omstridda frågan om sjuklön över huvud taget kan vara en beståndsdel i ett lands minimilön i direktivets mening förblir dock obesvarad.

Den dom där Europadomstolen för mänskliga rättigheter underkände systemet med granskningsarvoden enligt byggnadsavtalet mellan Svenska Byggnadsarbetareförbundet och Sveriges Byggindustrier (BI) ledde till ändringar i en rad kollektivavtal i 2007 års avtalsrörelse. I alla fanns regler om avgifter som skulle betalas till den fackliga organisationen, men de flesta var konstruerade på ett sätt som inte egentligen träffades av Europadomstolens dom. Parterna enades alltså om mer långtgående ändringar än vad domen gjorde nödvändigt.

För att en medlemsstat ska kunna åberopa utstationeringsdirektivets regel om ordre public för att inskränka den fria rörligheten för tjänster måste det finnas ett verkligt och tillräckligt allvarlig hot som påverkar ett grundläggande samhällsintresse. Medlemsstaten måste då också kunna lägga fram fakta som visar att den inskränkande åtgärden är lämplig för sitt syfte och att den inte går längre än nödvändigt. Det slår EG-domstolen fast i en dom där den på punkt efter punkt underkänner de krav som Luxemburg ställer på utländska företag.

En medlemsstat får inte kräva att arbetsgivare ska skicka in kopior av alla avtal om deltidsanställning till myndigheterna. Det slår EG-domstolen fast i en dom där den underkänner åtgärder som Italien hade infört för att motverka bedrägerier och svartarbete.

Island tar för lång tid på sig för att ändra sina regler om utländska bemanningsföretag och om semester anser Eftas övervakningsmyndighet ESA, som har sänt två så kallade motiverade yttranden till den isländska regeringen.

Island får inte kräva att företag som utstationerar arbetstagare dit betalar sina arbetstagare lön när de är sjuka, eller har en arbetsolycksfallsförsäkring som ger arbetstagarna ersättning vid nedsättning av arbetsförmågan eller dödsfall. Det menar Eftas övervakningsorgan ESA som har väckt talan vid Efta-domstolen för brott mot EES-avtalet.

Nu tar EU den ekonomiska krisen till intäkt för att ge rekommendationer om hur löneförhandlingarna ska gå till i medlemsstaterna. Enligt de riktlinjer för medlemsstaternas ekonomiska politik som stats- och regeringscheferna enades om vid toppmötet den 17 - 18 juni bör lönebildningen ta hänsyn bland annat till skillnader i kompetens, lokala arbetsmarknadsvillkor och de stora skillnaderna i ekonomiska resultat mellan regioner, sektorer och företag i samma land.

När SAS anställda tvingas gå med på att arbeta upp till 47,5 timmar på en vecka är det ett närmande till vad som gäller generellt i EU. Och nu väntar ytterligare EU-anpassning. Nya regler om flygarbetstider förbereds i Bryssel, och medlemsländerna ska inte längre kunna ha strängare regler. Men förslagen hotar flygsäkerheten, menar både piloternas organisationer och flygsäkerhetsmyndigheterna.

Common EU standards are aiming to speed up cross-border trade in services. Just as long as this doesn’t mean introducing EU rules through the backdoor which would be in breach with member states’ labour law and collective agreements, say trade unions – whose concern is shared by the Swedish government.                      

Till skillnad från generaladvokaten håller EU-domstolen med två finska kvinnor som menar att det var fel att neka dem löneutfyllnad enligt kollektivavtalet när de avbröt sin obetalda vårdledighet för att vara mammalediga. Men det beror inte på att det skulle vara köns-diskriminerande, som de själva menar, utan följer indirekt av föräldraledighetsdirektivet.   

Det är finsk rätt, inte polsk, som ska avgöra om det finska Elektrikerförbundet kan driva de utstationerade arbetstagarnas lönekrav i domstol, menar EU-domstolens general-advokat i sitt förslag till dom i målet om 186 polska elektriker som inte anser sig ha fått rätt lön enligt det allmänt bindande finska kollektivavtalet (se EU & arbetsrätt nr 4/2013 s. 2). När det gäller den egentliga frågan i målet – om alla de förmåner som fackföreningen kräver kan ingå i minimilönen enligt artikel 3.1 i utstationeringsdirektivet (96/71) – hänvisar han till att det är medlemsstaterna som bestämmer innehållet i minimilönen, vilket gör att han inte vill slå fast någon absolut definition.

Vem ska tolka de europeiska avtal som blir EU-direktiv? Det är arbetsmarknadens parter, anser de själva. I alla sådana avtal finns en passus där de uppmanar kommissionen att överlämna alla frågor om tolkningen till parterna. I ett mål som rörde föräldraledighetsdirektivet (96/34) ifrågasatte Tyskland om EU-domstolen var behörig att tolka detta eftersom parterna inte hade getts tillfälle att yttra sig. Domstolen frågade kommissionen varför, och fi ck svaret dels att tidsfristerna är för korta, dels att det ändå var meningslöst.

Det finns inga bindande bevis för att hamnarbetare är tvungna att bli medlemmar i Norsk Transportarbeiderforbund, NTF, och Norge bryter följaktligen inte mot artikel 5 om förenings-friheten i den europeiska sociala stadgan. Den slutsatsen drar Europarådets kommitté för sociala rättigheter efter att ha prövat ett klagomål från en organisation för små och medelstora företag, Bedriftsforbundet.

Mammor och pappor ska få rätt till minst fyra månaders föräldraledighet, tycker den Europeiska fackliga samorganisationen EFS och de europeiska arbetsgivarorganisationerna BusinessEurope, Ueapme och CEEP som har omförhandlat avtalet om föräldraledighet från 1996. Avtalet väntas bli slutligt antaget av organisationernas beslutande organ under juni månad. Därefter är det meningen att Europeiska kommissionen ska föreslå ett direktiv som ska göra avtalet bindande för medlemsstaterna.

Nu ska även de anställda i EU-ländernas statsförvaltningar få rätt till information och samråd, om de inte redan har det. Ett europeiskt avtal om detta slöts strax före jul och parterna har bett Europeiska kommissionen att lägga fram ett förslag till direktiv som ska göra avtalet bindande i medlemsländerna.

Delar av ILO:s konvention nr 188 om arbete i fi skerinäringen med tillhörande rekommendation har nu omsatts i ett europeiskt avtal.

Det är inte nationell rätt som avgör vem som är arbetstagare i arbetstidsdirektivets (2003/88) mening och omfattas av detta. Det avgörs enligt EU-rätten. Det slår EU-domstolen fast i ett mål där den också uttalar sig om vad som kan räknas som "lämpligt skydd" för arbetstagare som inte får någon dygnsvila och inte heller någon kompensationsledighet.

Kommissionen kan inte bara strunta i ett klagomål från en medborgare med hänvisning till att arbetstidsdirektivet kan komma att ändras någon gång i framtiden. Det skriver EUs ombudsman P. Nikiforos Diaman­douros i en skarp rapport, där han ber om Europaparlamentets stöd för att förmå kommissionen att fatta beslut.

Den finska tilläggsskatten på inkomster från ålderspension omfattas inte av tillämpnings-området för direktivet om en allmän ram för likabehandling i arbetslivet (2000/78). Det blev EU-domstolens svar till Högsta förvaltningsdomstolen i Finland.

Sveriges Högsta domstol måste riva upp Arbetsdomstolens dom i Lavalmålet! Det kräver Byggnadsarbetareförbundet och Elektrikerförbundet, som hävdar att AD begick grova fel när den dömde dem att betala ett rekordskadestånd med anledning av stridsåtgärderna vid skolbygget i Vaxholm (se EU & arbetsrätt nr 3-4/2009 sid 8).

Förtroendemännen hade inte behövt använda så grova uttrycksmedel för att försvara de legitima fackliga intressena, och kan därför inte åberopa Europakonventionen för mänskliga rättigheter mot arbetsgivaren som sagt upp dem. Det slår Europadomstolen för mänskliga rättigheter fast i en färsk dom

Ska Europeiska standardiseringsorgan bestämma vad som är ett brott mot ett anställningsavtal i medlemsländerna? Det är i varje fall på väg att hända, upptäckte ett svenskt skyddsombud som deltog i arbetet med att ta fram en standard för säkerhetstjänster. Så fi ck de fackliga organisationerna upp ögonen för att de har ett nytt område att bevaka, om det inte ”smygvägen” ska skapas regler på EU-nivå som strider mot kollektivavtal och arbetsrättslig lagstiftning i medlemsländerna. Nu ska nämligen”the new approach” börja tillämpas också på tjänster.

Man kan inte helt och hållet neka en arbetstagare skadestånd på grund av en arbetsolycka därför att han själv varit medvållande, om arbetsgivaren har brutit mot sina skyldigheter enligt arbetsmiljölagstiftningen. Det konstaterar Efta-domstolen i en dom och slår fast att isländsk rätt är oförenlig med EUs ramdirektiv om arbetsmiljö (89/391) och med byggplatsdirektivet (92/57).

Fackförbundet FOA lyckades inte övertyga den danska domstolen om att dagbarnvårdarens fetma innebar ett funktionshinder i forskelsbehandlingslovens mening. Den arbetsbrist som Billunds kommun hänvisade till för att säga upp honom var också verklig, och uppsägningen följde kollektivavtalets regler. Dagbarnvårdaren fick alltså inget skadestånd.