This master’s thesis explores the role that public space plays for triggering and fostering segregation, as well as for posing challenges to people’s everyday life and identity. It is argued that the understanding of such processes is often limited due to underestimating the function of the physical environment and the way places are shaped and connected to each other. The potential for interaction and meetings between people from different areas, ages and social backgrounds is a crucial prerequisite for creating an integrated society and encouraging tolerance and a feeling of belonging. Therefore, this role of public space has to be strengthened through planning, especially in areas designed during the 1960s and 1970s in Stockholm, when such needs have not been prioritised. A particular example is Östbergahöjden, where physical isolation and the residents’ dissatisfaction with public space, especially the square, has led to a deteriorating public life. By combining the theoretical background with qualitative research methods, the paper aims to provide a better understanding on the underlying issues and possible solutions. Findings suggest that the role of public space is indeed crucial but making it work in the right direction is not a straightforward process and needs to be approached from various different angles.

Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för bilpooler inom storstäder. I uppsatsen undersöks bilpoolens förutsättningar inom etablerade stadsdelar och nybyggda områden. Teorin som används i uppsatsen är Smart Cities. Idén är att en smart stad ska försöka lösa de vanligt förekommande storstadsproblemen som bland annat trängsel och begränsade resurser, detta med hjälp av nya innovativa lösningar och utvecklad information- och kommunikationsteknologi. Frågeställningarna som behandlas i uppsatsen är: ”Hur ser lokaliseringen av bilpoolsplatserna ut i Stockholms innerstad?” och ”Hur skiljer sig bilpoolens förutsättningar i nybyggda och befintliga områden i Stockholm?”. Undersökningen är en fallstudie över Stockholm som bygger på kvalitativa intervjuer och kvantitativa observationer. Resultaten visar att den byggda miljön, tekniktillgången och lagar har i stora drag format bilpoolernas förutsättningar i Stockholms stad. 

Sierra Leone, ett konfliktdrabbat land, är idag en av världens fattigaste länder. Genom historien har Sierra Leone drabbats av krig, konflikt och maktskifte. Bland annat har Sierra Leone, innan dess grundande som stat år 1961, varit en brittisk koloni från år 1808. Efter att ha exploaterats på naturresurser för kolonialmaktens egna förmån, har det sierraleonska samhället genomlidit sociala, ekonomiska och politiska kriser. Detta resulterade bland annat i att landet genomgick ett tioårigt inbördeskrig som nådde sitt slut år 2002. Det var i de rurala områdena som krisen var som värst och även vart konflikten inleddes. Dessa områden har för det sierraleonska samhället alltid varit viktiga för småjordbrukare. Jordbruket har i överlag alltid varit viktigt eftersom denna sektorn tillför största delen av landets BNP. Tidigare studier visar att jordbruk och fredsbyggande samverkar, där bilaterala aktörer spelar en aktiv roll för att hjälpa Sierra Leone stabilisera landets sociala, politiska och ekonomiska system. Denna studien beskriver hur svenska biståndsorganisationen Swedish International Development Cooperation Agency (Sida), och brittiska biståndsorganisationen Department for International Development (DFID), genomfört fredsbyggande insatser i Sierra Leone. Mer specifikt söker studien hur jordbruk är integrerat i det fredsbyggande arbetet. Två utvärderingsrapporter, från år 2008 av respektive biståndsorganisation, har analyserats. Det genom att söka, klassa och redovisa för hur nyckelorden ”fredsbyggande” och ”jordbruk” används och förekommer inom ramen av Sida:s och DFID:s insatser i Sierra Leone. Vartdera dokumentet, samt ett uppföljande dokument om Sidas samarbetsstrategi med Sierra Leone 2009–2013, kunde genom digital sökning se hur ofta och när nyckelorden förekom. Resultatet har visat att alla insatser utförs i fredsbyggande syfte men jordbruket är inte det huvudsakliga målet för att nå ett fredligt sierraleonskt samhälle. Dock förekommer det ofta att för att bland annat minska arbetslösheten, öka matsäkerhet samt minska fattigdom måste jordbruket spela en central roll i den sierraleonska statens arbete framöver. Analysen av resultatet visar liten inverkan av Sidas finansiella stöd till projekt genomförda av UNDP Sierra Leone. DFID kunde själva överse de insatser som genomfördes och visar därför bättre framgångar i det fredsbyggande arbetet. Studien diskuterar även varför jordbruk inte inkluderades i de direkta insatserna, efter år 2002, för fredsbyggandet i Sierra Leone. Det lämnar en undrande eftersom både Sida och DFID menar att jordbrukssektorn har en stor betydelse för Sierra Leone och dess framtida utveckling.

Syftet med uppsatsen var att analysera och öka förståelsen för förändringen i inställningen till urban konst och dess effekter ur ett planeringsperspektiv. Uppsatsen undersöker hur nolltoleransen som har förts i New York, Stockholm, Göteborg och andra skandinaviska länder hänger ihop med den tidigare forskningen om kultur som utvecklingsfaktor för regioner och städer, med entreprenörsurbanismen som utgångspunkt. Uppsatsen är en fallstudie baserad på multipla metoder, där intervju, observation, dokumentgenomgång och mediasökning användes för att besvara frågeställningarna: Hur har inställningen till graffiti, gatukonst och muralmålningar tidigare varit? Vad är inställningen till graffiti, gatukonst och muralmålningar idag? och vilka effekter har förändringen i inställningen till graffiti, gatukonst och muralmålningar på stadsrummet och konstens autonomi? Det studien kommer fram till är att urban konst kan skapa flera positiva effekter i staden som också uppfyller Göteborgs Stads strategiska mål och det gällande kulturprogrammets mål. Samtidigt kan uttrycket inte enbart användas som ett instrument för ekonomisk tillväxt, platsmarknadsföring och samhällsnytta, vilket den i vissa fall gjorts, då konsten förlorar sin fulla potential när den begränsas och anpassas. Istället behövs flerskaligt samarbete i staden som kan tillåta konsten att utvecklas, och ge positiva effekter tillbaka till stadsrummet.

Abstract

Throughout history men and women have been given roles and obligations in the space of family and in the space of society. One of the changes when it comes to equality is that women to a larger extend take place in a male space. Elk hunt in Sweden is one of those spaces that have been dominated by men but where women now are taking part. In this qualitative interview study gender contract as well as historicity of word and language are taken into account from feministic and postcolonial theory perspectives to an analysis women’s participation and experience of elk hunt. The author points out that male connections are essential in the woman’s entry to the elk hunt. There is also a difference in how younger and older generation of women describe their participation in the elk hunt. The older women don’t describe themselves as an active part of the elk hunt even though they have the main responsibility of handling the meat while the younger women describe this as an active part of the elk hunt.  

This study analyses the wolf (canis lupus) and human relations in Swedish landscapes. By addressing the change of ideas influencing land use and nature management during the time when the wolf was considered functionally extinct, two parallel realities appear that is shown to be something that the participants in this study relates and recognizes as their reality. These realities in turn can be understood against the background of environmental philosophy and the anthropocentric and eco-centric view of nature and the instrumental and intrinsic value that the nature may carry. Life story interview is used as a method to grasp these details in an individual’s perception of the wolf and nature. Since the wolf is considered to be as a division between rural and urban people, the study also analyses how people sharing the space with the wolf is referring to these dichotomies and how they identify with their surroundings. With contradictory, data a new way of conceptualize this is suggested: that urbanity and rurality is something that could be seen as performativity, something that you do rather than something that you are (Butler 2007). One might express identification with rural space but have an urban performativity i.e. working, living part-time, influenced by ideas represented in urban lifestyles. While the rural performativity is mirrored by living, working and sharing the ideas of how that landscape is used.

Learning from each other and knowledge exchange matter in achieving transitions toward more sustainability. Cycling promotion is substantive in these complex transitions. The thesis was a first attempt to examine and contribute knowledge to comprehend whether mentoring assisted practitioners to understand, navigate, and operate in the complex context of sustainability transitions. Hence, this thesis investigated the European project CIVITAS Handshake which is the first of its kind introducing mentoring relationships initiating such exchange between European cities that differ in their cycling planning experiences. The qualitative data analysis included semi-structured interviews of eight project participants, written answers of two informants of a project partner organization, and material produced during the project. The research suggests mentoring to be an assisting tool for practitioners and their planning activities on an individual basis. As these activities are situated in the complex context of sustainability transitions, mentoring also assisted in better understanding, navigating, and operating in this setting. Their participation in such interactions is socially significant as they are involved in decision-making in (mobility) planning toward more sustainability. However, the difficulty of tacit knowledge transfer and conversion, and the handling of learning individuals within organizations limit mentoring’s assistance. These constraints need future engagement and reflection.

Syftet med föreliggande studie var att belysa boendesegregation i Hovsjö som är en stadsdel i Södertälje. Studien utgick från boende- och kommun perspektiv. Avsikten var att undersöka Hovsjöbor upplevelse av sitt bostadsområde och förstå hur olika typer av "insider-" och "outsider"grupper skapar en grupp tillhörande identitet, samt få en bättre förståelse hur kommunen ser på boendesegregationen. Syftet uppnås med hjälp av kvalitativ studie, det vill säga  intervju med Hovsjöbor och Södertälje kommun. 6 intervjuer ägde rum med Hovsjöbor och en person från Södertälje kommun. Empirin analyserades utifrån tidigare forskning och tre teorier som är systemteori, empowerment och identitetsskapande och hur sociala grupper tillkommer. Studiens resultat påvisar att Hovsjöbor trivs i området. Trivseln utpekas med hjälp av tillhörighet och gemenskapen som finns i Hovsjö.Resultaten visar även att Södertälje kommun upplever Hovsjö som ett boende segregerat område, det har funnits olika aktiviteter för att kunna höja attraktiviteten i området.

Denna studie belyser maktspelet mellan konkurrerande intressen om landskapet, där olika idéer och ideologier men framförallt diskursiva maktförhållanden har en framträdande roll. Det övergripande syftet med studien är att bidra till en ökad förståelse för moderniseringen i det svenska landskapet, genom att beskriva och analysera förändringarna i markanvändning avseende våt- och myrmarker, med ett tidsfokus mellan ca. 1920-talet till 1960- talet. En fallstudie specifikt av Lina myr på Gotland avses genomföras, inklusive en diskursanalys av debatten mellan jordbruket och naturskyddet, med stöd i gotländska dagstidningar.[1]I studien ses det rationella jordbruket med ekonomiska drivkrafter tydligt dominera naturvårds-intressen, men visar också på en perspektivförskjutning mot naturskyddet över tid. Studien visar att och hur människors olika idéer och värderingar av landskapet haft stor betydelse för moderniseringens fortskridande samt att och hur det sociala landskapet kunnat ha en avgörande inverkan på det lokala utfallet i landskapet - med den diskursiva maktordningen ständigt närvarande. Studien har också resulterat i att en diskurs kunnat identifieras, diskursen om det moderna myrodlingslandskapet, vilken beskriver grunden till omvärderingar av våt- och myrlandskapen under senare delen av 1900-talet och möjligen kan bidra till en ökad förståelse kring varför debatten om våt- och myrmarker är sådan den är idag.

[1]Gotlands Folkblad (GF), Gotlands Tidningar (GT) och Gotlands Allehanda (GA).

An important social aspect of sustainable development is that it offers children and youth opportunities for individual development based on influence and participation. Children’s possibilities to move around freely, to explore the natural and built environments, to meet others and to observe and try out roles in public places are all conditions for children’s participation. Two consequences of the intensified building and increased traffic now taking place in Swedish cities, particularly in inner city areas in the largest cities, are that children’s outdoor space has been reduced and children’s safe access to the outdoors is at risk. For children, having limited or no access to their nearby environment, important for their development in multiple ways, means they will have no environmental experiences of their own to communicate to others and on which to base their opinions. Our research projects show that traffic is the greatest obstacle to children’s independent mobility along with the lack of places for children to use.

År 2015 gick Nationella operativa avdelningen (NOA) ut med en lista över utpekade utsatta områden runt om i Sverige. Totalt har NOA offentliggjort fyra listor i form av lägesrapporter.Norrköpings kommun och Göteborg stad är två kommuner som har utpekade utsatta områdenoch båda kommunerna har med olika förutsättningar lyckats vända utvecklingen i två respektivetre av sina utsatta områden. Den teoretiska utgångspunkten är att utsatta områden kan betraktassom komplexa problem, då det är problem med många olika lösningar vilka förutsätter sektorövergripande samverkan. I denna fallstudie används både kvantitativa och kvalitativa data för att uppnå uppsatsens syfte, vilket är att förstå samhällsplaneringens roll för den positiva utvecklingen av utsatta områden i Norrköping och Göteborg. Hur problemet har definierats, tillsammans med långsiktighet, lokal kännedom och samverkan har varit avgörande för hur kommunerna främjat positiv utveckling och är ett viktigt resultat i denna uppsats. 

Syftet med uppsatsen är att genom en kartstudie med hjälp av ekonomiska kartan samt ortofoto undersöka hur hamnområden i tre städer kring sjön Mälaren i Sverige förändrats ytmässigt sedan 1950 - 60-talet och fram tills idag, vilka planer finns för områdena i framtiden samt hur man från hamnarnas sida hanterar eventuella konflikter gällande markanvändningen. Resultatet visar inte på någon större förändring ytmässigt över tid, undantaget Västerås där den tidigare styckegodshamnen omvandlats till bostadsområde. Konflikter gällande markanvändningen existerar och har i Stockholm främst rört frågan kring bostadsbyggande i Värta- och Hjorthagenområdet samt i Göteborg om den eventuella flytten av Stenaterminalen och konsekvernserna av detta.

The aim of this paper is to discuss the connections between housing policy and family dynamics, and to show how and why housing policy can affect fertility. Since WWII housing policy has changed considerably in European countries. The general policy trend has moved away from ample state subsidies and state regulations of housing markets, towards free market solutions for housing and housing construction, sharply decreasing general housing subsidies and a shift instead towards appointed subsidies to low-income areas and low-income groups. In spite of similar trends in housing policies between European countries, there are temporal as well as spatial variations between countries. These differences offer a possibility to identify effects of housing market conditions on fertility and family dynamics. One result of the changing policy trends is higher general costs for housing at household level. Based on empirical research it has been shown that there are significant links between housing costs and family dynamics, as increasing costs for housing has led to decreasing rates of fertility. Most European countries today face declining birth-rates. Analysing the connections between housing policy and fertility may therefore be highly relevant in order to better understand the effects of housing policies on society, in particular, the consequences for population development and family dynamics. At present, however, such studies may be carried out at national levels, but, at European level, these analyses are challenging, since there is a lack of data infrastructure and the data bases required for such research approach. This paper therefore suggests how a European data base on housing policy and housing market could be designed, by discussing essential variables and indicators to include in such a data base.

This doctoral thesis analyses the role of historical urban agriculture in a long-time perspective, through a combination of overarching surveys of Swedish towns and detailed studies of one town – Uppsala in east-central Sweden. The study shows how agricultural land – town land – of various sizes was donated to towns repeatedly during medieval times and in the 16^th and 17^th centuries. The study examines urban food production at three points in time, and concludes that grain production and, later, potato production as well was substantial in many towns, indicating high levels of urban self-sufficiency. This allows new perspectives concerning the interpretation of urban food provision, as urban dependency on countryside food production might have varied considerably between towns. In addition, the study shows how urban agriculture was connected to social welfare systems, in particular aiming at supporting urban widows. The results in this thesis provide an historical context to the increasing discussions about present-day urban agriculture globally, and identify a number of factors that may create or counteract opportunities for urban agriculture.  

This article examines the use made by heritage tourism of fiction, authenticity and historical knowledge with a view to augmenting interest in the Västergötland heritage. It takes as its starting point Jan Guillous story of the medieval Knight Templar Arn Magnusson. The series of Arn novels was published between 1998 and 2001, and two feature films were made in 2007 and 2008. Research in recent decades has clearly shown the medieval period to have been one of extensive international contacts and influences, a point which Gulliou highlights. One might therefore expect heritage tourism surrounding Arn to have been informed by narratives concerning the multicultural society of the Middle Ages. The present article investigates this aspect, or which stories have recieved prominence in heritage tourism and which have been rejected. The article shows how authenticity has been used in these connections. The source material is based on the websites of seven tourism providers, and the marketing of Arn-related tourism has been studied at two points of time, namely 2009 and 2011/2012. The article also discusses the use of history and how historically related tourism hepls to shape out view of history.

Marketed Arn tourism changed between 2009 and 2012, through the cutting back of experience-based authenticity in defence to a more object-based authenticity linked mainly to churches and monastic ruins. These historical remains, however, have not been used in heritage tourism as a means of describing the medieval network of international contacts, despite the pivotal role played by both churches and monasticism in these connections. As a result, the picture conveyed is founded on simplified stereotypes and affords a limited, partly inaccurate portrayal of medieval society. International influences and networks in that society could be used by heritage tourism for describing the dynamics of the medieval period, while at the same time indicating that societies have always been changed and developed under the impact of new influences.

Syftet med denna uppsats är att analysera hur glesbygdskommuner verkar för regional utveckling i en kontext med minskad befolkning och ökad regional konkurrens om tillväxt och resurser. Uppsatsen är en fallstudie av Strömsunds kommun i Jämtlands län, vars förutsättningar och strategier för att skapa utveckling identifieras för att sedermera kopplas samman med teorier gällande regional utveckling. Kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner inom kommunen blandas med kvantitativa inslag i form av diagram för att konkretisera vissa av kommunens egenskaper. Resultatet av fallstudien visar att kommunen har ett flertal strategier för att främja utveckling och stoppa ett tillstånd av en regional polarisering. Dessa strategier inkluderar bland annat mottagagande av kvotflyktingar, inflyttningsprojekt med fokus på vissa europeiska länder samt satsningar på utbildning och samverkan med grannkommuner. Vissa positiva resultat av kommunens strategier går att utläsa redan idag, medan andra projekt har ett mer långsiktigt perspektiv.

Vinterviken håller för tillfället på att saneras på grund av tidigare industri som varit beläget i området. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka potentiella förändringar av Vinterviken som saneringsprojektet kan resultera i. Genom att intervjua kolonister i Vinterviken kan deras uppfattningar och upplevelser av att ha en kolonilott i Vinterviken samt av saneringsprojektet tolkas och diskuteras. Ett miljörättvise- och gentrifieringsperspektiv kommer tillämpas i syfte att analysera resultaten. Resultaten visar på att Vinterviken antagligen kommer bli mer lyxigt och tillrättalagt efter saneringen, vilket kan innebära att kulturutövare trycks undan där kulturutövarna kan anses vara en marginaliserad grupp i Vinterviken. Områdesmiljön i Vinterviken blir mer i iordninggjord än tidigare, vilket kan vara problematiskt för de växt- och djurarter som finns där. Samtidigt som gifterna avlägsnas i Vinterviken och ger en bättre livsmiljö för besökare och lokala grupper kan det uppkomma sociala ojämlikheter för kulturutövare till följd av det.

Uppsatsen syftar till att undersöka vilken roll förortstorget – arketypen av det modernistiska offentliga rummet – har att spela i en planeringsdiskurs som utgår från ett ekosystemtjänsteperspektiv. Genom kvantitativ och kvalitativ metod undersöktes 25 förortstorg för att förstå platsernas nuvarande gestaltning i hänseende till sociala och ekologiska aspekter. Utifrån resultatet valdes fem platser ut (Axelsberg centrum, Bagarmossen centrum, Akalla centrum, Kärrtorp centrum & Hagsätra centrum) för djupare studier över hur växtlighet påverkar torgens befolkares rörelser i rummet. Styrdokument och intervjumaterial analyserades för att förstå torgens framtida roll i en socioekologisk diskurs. Undersökningen visar att förortstorget är en underutnyttjad resurs i Stockholms hållbarhetsarbete. 

Under senare tid har det i Stockholmsområdet rapporterats från tidningar att boende i betydande utsträckning klagat på störningsmoment i stadens offentliga rum. Där höga ljud, stök, nedskräpning och fylla upplevs vara en ett ständigt störande element för medborgare och lokala näringsidkare. I området kring Sveavägen och Vanadislunden rapporteras det om denna problematik, där raggare framställs ligga bakom många av dessa störande element. Stockholms stad har under senaste åren tillämpat åtgärder för att försöka mildra problematiken. 

Denna studie har utförts genom en fallstudie på Sveavägen och Vanadislunden i Stockholm med kvalitativa metoder som innefattar dokumentanalys, innehållsanalys, intervjuer med kommunrepresentant och boende i området samt observationer av platsen.

Syftet med studien är att skapa en bättre förståelse över hur Stockholms kommun arbetar för att hantera och mildra störningsmoment i stadens offentliga rum. Resultatet från fallstudien tyder på att Stockholms stad har tillämpat åtgärder som används i en ’revanschistisk’ stadsstyrningen vilket yttrar sig i defensiv-arkitektur, alkoholförbud en ökad övervakning och kontroll men även mer ’mjuka’ åtgärder som upprustning av parker. Dessa samlande åtgärder riktas främst mot ungdomsgruppen pilserraggare men har fått effekten att andra aktörer förflyttat sig från studieområdet.

Rörlighet är viktigt för att människor ska kunna leva oberoende liv, delta i samhället och ha en god livskvalitet. Emellertid så är möjligheten till rörlighet inte jämnt fördelad inom samhället. Funktionsvarierade har identifierats som en grupp som har begränsade möjligheter till rörlighet.     Transportsystemet har en central roll för människor möjlighet att delta i samhället och deras vardagliga liv.  Denna studie syftar därav till att undersöka hur nuvarande transportsystemet fungera för unga vuxna som är rullstolsburna i deras vardagliga liv för att bidra med mer kunskap om deras upplevelse av transportsystem, användningen och upplevelse av deras möjlighet till rörlighet i deras vardagliga liv.  För att besvara studiens syfte studeras kvalitativt unga rullstolsburnas aktivitetsrum gällande hur de använder transportsystemet i deras vardagliga liv, deras upplevelser samt deras upplevelse av rörlighet. För att besvara studiens syfte har resedagbok och intervjuer används med unga vuxna som är bor i Stockholms län.  Slutsatser som kan dras är att nuvarande transportsystem fungera relativt bristfälligt samt att unga funktionsvarierades aktivitetsrum är mer varierat än tidigare forskning visat.

Syftet med denna studie är att studera stationsområdens förmåga att främja vistelsen vilket görs genom en fallstudie av Älvsjö stationsområde i Stockholm och Frölunda stationsområde i Göteborg. Frågeställningar i denna studie handlar om vad planeringsmålet var för Älvsjö och Frölunda och vilka förändringar som gjordes i stationsområdena. Samt hur Älvsjö och Frölunda stationsområde fysiska miljö fungerar med utgångspunkt ifrån kvaliteterna trygg, tillgänglig och behaglig men även hur vistelsen främjas. Valet av kvaliteterna trygg, tillgänglig och behaglig baserar på tidigare forskningen och teorier om offentliga platser och stationsområden. Studerandet av vistelsen i stationsområdena gjordes utifrån teorier från Jan Gehl och Peek och Van Hagen. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har observationer och intervjuer med användare från stationsområdena används. Slutsatser som kan dras är att vid planering av stationsområden är det fler funktioner och kvaliteter som behöver beaktas. Älvsjö och Frölunda stationsområden kan till en viss utsträckning uppfylla kvaliteterna och främjande av vistelsen. Dock kan stationsområdena inte främja vistelsen för alla.

Klimatförändringar har blivit ett allt mer aktuellt ämne då olika områden runt om i världen i allt högre grad påverkas av kraftiga skyfall och översvämningar. Två av dessa utsatta områdena är Haparanda kommun och Skåre i Karlstad kommun som båda har blivit utsedda av MSB som områden med en betydande översvämningsrisk. Syftet för denna uppsats är att därför att undersöka hur Haparanda kommun och Skåre i Karlstads kommun tar översvämningar i beaktning i den fysiska planeringen. Metoden för att samla in material har varit genom dokumentanalys för att analysera detalj- och översiktsplaner i kommunerna och intervjuer med kommunala tjänstemän med kompetens inom området. Resultatet har visat på att kommunerna till stor del arbetar på liknande sätt med hänsyn till översvämningsrisken i den fysiska planeringen men i olika utsträckningar samt att hänsynen till hållbarhetsapekterna främst fokuseras på de sociala och ekonomiska aspekterna.

Människor är olika, och har olika behov och intressen som måste vägas mot varandra i ett gemensamt samhälle. Syftet med uppsatsen är att undersöka om den kommunala fysiska planeringen av det offentliga rummet tar hänsyn till de neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna ADHD och autismspektrumtillstånd, samt även hur planprocessen skulle kunna förändras för att öka tillgängligheten för nämnda grupp. Genom en fallstudie har utformningen av Täby torg undersökts utifrån hur tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning beaktas i den kommunala planprocessen. Genom att granska styrdokument och planer som behandlar tillgänglighet och planering, samt även genom en enkätundersökning, kvalitativa intervjuer och en tillgänglighetsvandring har planprocessen undersökts. Tillgänglighet och funktionsnedsättning i allmänhet får litet utrymme i den kommunala planprocessen, och ADHD och autismspektrumtillstånd får i princip inget utrymme. Planprocessen måste tydliggöras och tillgänglighet måste föras in tidigt i processen, redan i översiktsplanen. Dessutom måste kunskapen om tillgänglighet öka hos tjänstemän och politiker som är involverade i den fysiska planeringen.

Omställningstakten för Agenda 2030 går för långsamt vilket ifrågasätter den kommunala förmågan att implementera en global policy för målstyrning. Uppsatsen syftar till att förstå hur Täby kommun arbetar med hållbarhetsfrågor i planeringen. Frågeställningarna för arbetet är därför: Vilket utrymme har hållbarhet i de mål Täbys styrdokument presenterar? Hur beskrivs arbetet med hållbar utveckling för Täby kommun? Hur används lagstiftningen för att främja hållbar utveckling? För att besvara syftet har en kvalitativ semistrukturerad intervju samt kvalitativa innehållsanalyser legat till grund. Resultaten visar att Täby kommun presenterar en förenklad bild av hållbarhetsarbetet i strategiska dokument, medan intervjun visade på en mer problematiserande inblick. Slutsatsen redogör en komplexitet mellan global policy implementerad på lokal nivå. Med hjälp av det teoretiska ramverket går det förstå att planeringen inte är rationell utan visar en komplex verklighet vilket tidigare forskning också uttryckt.

Kortfattad sammanfattning

Uppsatsen syftar till att undersöka hur gallerior i Stockholm passar in i Stockholms stads vision om promenadstaden samt hur galleriorna påverkar stadens fysiska miljö. Den fysiska miljö som åsyftas är galleriornas interiör och exteriör vars påverkan och integrering i stadens struktur undersöks genom observationer och kartering. Även informantintervjuer samt tidigare forskning och teorier används för att kontextualisera det empiriska materialet. Dessa undersökningar är begränsade till Stockholms innerstad som uppvisar en enhetlig bebyggelsestruktur och inlemmar nio utsedda observationsobjekt. Resultatet visar att gallerior i Stockholms innerstad är ett fysiskt fenomen som förändras kontinuerligt samt bidrar till att lösa upp och skapa nya gränsdragningar i den fysiska miljön. De är både på kollisionskurs samt i linje med visionen om promenadstaden. Gallerior kan medverka till att dra in fotgängare från trottoaren och gaturummet samt fysiskt isolera vissa platser i staden. Dock skapas rörelse i gatuplanet samt tillgång till tidigare otillgängliga platser.

Uppsatsen kommer undersöka den process genom vilken internationella högutbildade migranter skapar anknytning till plats. Uppsatsen har ett tydligt agensperspektiv och fokuserar på internationella migranters intentioner och motivation för att skapa anknytning till Stockholm eller varför de väljer att inte göra det. Den valda metoden för det empiriska underlaget är ostrukturerade intervjuer med internationella högutbildade migranter som bor i Stockholm.

De internationella migranter som deltog i studien upplevde inledningsvis att de befann sig i en utforskningsfas, det vill säga där de tog in mycket ny kunskap om platser. Med tiden utvecklade de preferenser för vissa platser som de besökte oftare än andra. Det existerade även barriärer för migranterna när de var nya vid en plats, de största hindren som lyftes var främst utmaningen att lära sig språket och att skapa djupare sociala relationer. De lyfte också i intervjuerna att det krävs en vilja att skaffa anknytning utanför den internationella bubblan och att anledningen till att internationella migranter inte skaffar anknytning utanför den miljön är att det finns en ovilja eller inget behov av att utsätta sig för det.

Reduction is the best way of handling the issue of food waste, however, considering the difficulties of achieving reduction, a collection of waste for a potential decrease was established. The thesis consist of an examination between two subjects, the issue of food waste and the waste management system of collecting food waste to produce biogas, where the main focus is upon the municipality of Stockholm. The purpose of the study was to analyze the issue of food waste and connect it to the process of collecting food waste to produce biogas, and examine the potential benefits and conflicts between these two topics. The aim was also to investigate the process possibilities and functionality, and how the procedure is operating in the municipality of Stockholm.

Besides a litterature study, four interviews were conducted with respondents from authorities and the municipality. The results show that the process of collecting food waste to produce biogas is a great procedure. It is a good alternative for the environment and generates to a substitute towards fossil fuel. However, whether the process is a benefit for the issue of food waste seems to be rejected. There are also difficulties of apprehending the connection between the two subjects, since they are seen as topics that lie collaterally to each other. In the municipality of Stockholm, the process function within the section of restaurants, however, it is not that fortunate within households. The factors of simplicity, profitability and trust are the main features threatening the success of the process of collecting food waste to produce biogas.

One may presume that the goal/requirement firsthand is to focus upon reduction of food waste. However, there seems to be a shift from consuming less (reduce the waste) to consuming differently (reuse the waste) nowadays, hence the process of collecting food waste to produce biogas is central.

Denna uppsats syftar till att få en ökad förståelse kring vad olika boendekonstellationer anser vara viktig i dess boendesituation, för att vidare sedan diskutera hur väl dessa avspeglar sig på dagens bostäder. Studiens frågeställning formulerades enligt följande, vilka behov finner icke-normativa boendekonstellationer i sin bostad och hur väl avspeglas dessa i bostäder idag? Det empiriska materialet är insamlat genom kvalitativa intervjuer, gjorda med personer boendes i kollektiv, som inneboende samt ensamma. Gällande studiens resultat kan det konstateras att aspekterna av privatliv och socialt liv kan ses som två grundpelare kring behoven. Varpå personer boendes i kollektiv finner dem bägge som viktiga, medan man som inneboende kan konstateras finna privatlivet som viktigt, något som man som ensamboende inte anser lika betydande utan uttrycker istället ett större behov av ett socialt liv. 

Blomquist, Aviva (2021). Understanding Community Sense of Place and Social Sustainability Through Instagram: The establishment of Rågsved nature reserve and the demolition Snösätra Graffiti Wall of Fame.

Human Geography, advanced level, master’s thesis for Master exam in Human Geography, 30 ECTS credits 

Supervisor: Danielle Drozdzewski

Language: English

Key words: Digital geography, sense of place, social media, public space socio-spatial planning, participation, social sustainability, cultural sustainability. 

This thesis investigates digital sense of place and social and cultural sustainability issues in the establishment of Rågsved nature reserve and the subsequent demolishment of (parts of) Snösätra Graffiti Wall of Fame. Drawing on theories of the more or less digital world, the non-representational, the more-than human, and the idea of geolocative social media as participatory public space (in the making), the thesis aim was to investigate how covert netnography/digital ethnography and discourse analysis can help us understand sense of place, and to identify sustainability issues through geotagged user generated data on Instagram. The empirical findings reveal conflicting community sense of place, assembled through complex entanglements between algorithms, physical structures/landscape, language, and sensory embodiments, which were simultaneously digital and non-digital. There were indications that the flows of posts geotagged on Instagram functioned as ‘claimed’ participatory public space, where stakeholder communities discussed place outside of dominant political imaginations. In addition, the posts indicated social and cultural sustainability issues. The main conclusion is that this type of discourse analysis of social media has the potential for functioning as a ‘passive’ participation strategy, and for creating deliberative discussions with stakeholder communities based on an understanding of place as they experience it.

Denna kvalitativa studie ämnar att förstå, identifiera och diskutera vilka problemområden och svårigheter som svenska, främst gotländska lantbrukare har för att bedriva sin verksamhet, utifrån senaste årens radikala omvärldsförändringar. Beaktat utifrån problemområden och svårigheter, belysa vilka åtgärder som vidtagits för att lösa dessa. För att identifiera och utreda svårigheter valdes fem lantbrukare på Gotland ut, vilka medverkar i semi-strukturerade intervjuer där möjlighet givits för informanter att uttrycka sina tankar, perspektiv och upplevelser rörande omvärldsförändringar och hur dessa har påverkat deras lantbruk. Det teoretiska ramverk som har applicerats till stöd för denna studie är politisk ekologi, två vetenskapliga rapporter samt ett litterärt verk som grund för tidigare forskning inom ämnet. Det empiriska resultatet visade efter kodning att de övergripande problem och svårigheter som lantbrukare stöter på är främst ekonomiska, dessa till följd av globala skiftningar och maktstrukturer, problematik kring ekonomiskt stöd samt klimatförändringar. Några åtgärder som lantbrukare vidtar för att lösa svårigheterna är att minska sin boskaps- och personalbesättning, dryga ut foderstater, arbeta vid sidan om, fokus kring ett hållbart lantbruk samt aktivt följa nya politiska beslut och skatteregler.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om nyproduktioner kan användas för att uppnå social blandning sett till ålder. Jag har undersökt detta utifrån frågeställningarna: Hur påverkar upplåtelseformerna i nyproducerade områden möjligheterna till social blandning sett till ålder?  Hur kan dagens bostadssituation förklarats av de bostadspolitiska reformerna som skedde under 1900-talet och börja av 2000-talet? Metoden för genomförandet har varit en fallstudie av 9 områden med upplåtelseformerna hyresrätt, bostadsrätt och äganderätt i 5 olika kommuner. Studiens empiri utgörs av statistiska uppgifter angående åldern på de boende i fallområdena. Detta har kombinerats med en innehållsanalys av kommunernas översiktsplaner. Empirin har analyserat utifrån en teoretisk bas som har utgjorts av bostadspolitiska förändringar som skedde under 1900-talet och i början av 2000-talet och bostadsförsörjningslagen som kommunerna ska rätta sig efter Resultatet visade att upplåtelseformen hyresrätt genererar den största sociala blandningen sett till ålder. Vidare visade resultatet ifrån innehållsanalysen att det fanns stora skillnader mellan kommunernas bostadsvisioner och bostadsstrategier. 

Den är uppsatsen syftar till att undersöka hur medborgardelaktigheten ser ut kring vägprojektet väg 261, Ekerövägen och att studera skillnader mellan könen samt en beteendeförändring när det kommer till att välja mellan bil och buss. Frågeställningarna anspelar på syftet, kan en enkätundersökning främja medborgardeltagande? skiljer det sig mellan könen? och är medborgarna villiga att byta från bil till buss?  Genomgången av artiklar kring medborgardelaktighet har visat på att det krävs engagemang och tidig involvering av medborgarna i planeringsprocessen. En enkätundersökning genomfördes inom Ekerö kommun och en innehållsanalys på plandokument genomfördes. Resultatet visade att det är få som deltagit på samråd och många känner att deras åsikter inte tagits i beaktning vid planeringsprocessen. Avslutningsvis visade enkätundersökningen att det existerar en viss skillnad mellan könen och synen på kollektivtrafik och att det var få som var villiga att byta från bil till buss. Det krävs åtgärder för att nå målet att främja medborgardeltagande.

As mobilities studies became a well-respected field in social science, discussions on mobile research designs followed. Usually, these discussions are part of empirical papers and reveal specific methodological choices of individual researchers, or groups of researchers sharing the same objectives and questions. This article starts with a different approach. It is based on continuous discussions between four researchers who developed their own version of mobility-driven projects, starting from different disciplinary backgrounds and using different research techniques. By sharing and contrasting personal fieldwork experiences, we reflect on the doings of mobile methodologies. We engage with the mistakes, dilemmas, and (dis)comforts that emerge from our own mobile research practices, and discuss what this implies for relations of power between the researcher and the research participants, and to what extent mobile research can represent the mobility that we seek to study. Specifically, the article addresses three questions: 1) To what extent do we produce different knowledge with our mobile methodologies? 2) How do our smooth writings about methodology relate to the ‘messy’ realities in the field? 3) How do our practices articulate and transcend difference between researchers and research participants?

Uppsatsen syftar till att analysera hur uppkomsten av fenomenet urban sprawl tar sig uttryck i externa handelsplatser och hur dessa handelsplatser har påverkat stadskärnan. Studien är en fallstudie av staden Västerås och analyserar hur fenomenet urban sprawl ligger bakom uppkomsten av den externa handelsplatsen Erikslund och hur dess uppkomst har påverkat Västerås city som mötesplats. Arbetet började med en litteraturstudie av tidigare forskning för att undersöka vilka några av de orsaker och konsekvenser till urban sprawl är, uppkomsten av externa handelsplatser, konsumentmönster och vad centrum har och har haft för roll som en viktig mötesplats. Det empiriska materialet har samlats in genom åtta stycken intervjuer. Sju av intervjuerna har genomförts med boende i Västerås och den åttonde med Maria Fors, VD på Västerås Citysamverkan. En kvalitativ textanalys av Västerås översiktsplan ”Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050” från år 2012 har även utförts. 

Studien är en kritisk granskning av planeringsmodellerna social värdeskapande analys (SVA) och crime prevention through environmental design (CPTED), detta för att bidra med kunskap och förståelse över hur modellerna fungerar i praktiken och om de finns några potentiella begränsningar med att använda dessa modeller i planeringen av tryggare områden.

Modellerna granskas utifrån inkludering respektive exkludering av olika samhällsgrupper i centralstationsområdet i Stockholm. Studien bygger på en mixed-method som grundar sig i att förstå hur SVA-modellen används för att skapa ett generaliserbart material. En diskursanalytisk WPR-ansats används för att finna olika problem som beskrivs i nulägesanalys som är baserad på SVA-modellens data, samt en platsobservation utfärdats genom en inventering som studerar CPTED-modellens fysiska attribut i stadsmiljön.

Resultatet av studien pekar på att SVA-modellen och CPTED-modellen inte lyckas studera tryggheten för alla samhällsgrupper på centralstationsområdet i Stockholm. Detta talar för att användningen av modeller som planeringsverktyg i samhällsplaneringen är utmanande vid planeringsprojekt.

I have explored, from a feminist postcolonial standpoint, the approaches of six ‘pro-choice’ and ‘reproductive rights’ groups in Dublin in Ireland. Through interviews, participatory observations, and studying their websites, I have sought to discover the dominant discourses, a ‘reproductive choice’ or a ‘reproductive justice’ approach, within these organisations’ work. Furthermore, I have sought to investigate the visibility and representation of migrant and asylum-seeking women’s bodies and experiences within the movement. My findings show a continued focus on ‘choice’ and abortion rights, and a general absence of difference and diversity, in particular around ‘race’, on the organisations’ websites and in terms of representation. Yet, the interviews show an ambition for further collaboration with migrant and anti-racist organisations, and attempts to broaden their approach, making it more inclusive and encapsulating, not through a “justice” approach, but rather through talking about “real choice” and the importance of “solidarity” with marginalised women.