Drygt 18 000 arbetare var i våras utsända av företag från andra länder för att arbeta i Sverige. I bygg- och anläggningssektorn var de utstationerade nästan lika många som en femtedel av Byggnadsarbetareförbundets yrkesverksamma medlemmar. Det visar den första större kartläggningen omfattningen av utstationeringen till Sverige.

Är det indirekt åldersdiskriminering att inte ta hänsyn till yrkeserfarenhet som en kabinanställd fått genom arbete i ett annat fl ygbolag när man sätter löner? Nej, svarar EU-domstolen i en färsk dom.

Om en statstjänsteman framträder i massmedierna och påstår att en maskin som godkänts i ett annat medlemsland inte uppfyller kraven i maskindirektivet (98/37) kan staten bli skadeståndsskyldig, även om tjänstemannen uttalat sig som privatperson. Att han har rätt i sak spelar ingen roll. Det blev EG-domstolens budskap i det mål där ett italienskt företag kräver finska staten och ingenjören Tarmo Lehtinen på skadestånd för att ha hindrat den fria rörligheten för varor (se EU & arbetsrätt nr 4/2005 sid 7). Formellt rör domen inte yttrandefriheten, men indirekt lär den få konsekvenser för vad statstjänstemän vågar säga i fortsättningen.

Även rätten att vidta fackliga stridsåtgärder är en del av föreningsfriheten enligt Europakonventionen för mänskliga rättigheter. Det tycks nu stå klart sedan Europadomstolen i Strasbourg i målet Enerji Yapi-Yol Sen, byggt vidare på sin nya praxis i målet Demir and Baykara (se EU & arbetsrätt nr 4/2008 sid 1).

Genom att undanta ett polskt byggföretag från förpliktelsen att betala svenska socialavgifter har staten gett företaget ett otillåtet statsstöd. Det hävdar Svenska Byggnadsarbetareförbundet i en anmälan till europeiska kommissionen.

Lagstadgad minimilön – ska vi ha det? Absolut inte, menar de fackliga organisationerna i Norden, och arbetsgivarorganisationerna håller i allmänhet med. Men ute i Europa har man svårt att förstå deras inställning.

Provinsen Noord Holland gjorde det mesta fel när den ville upphandla kaffe, te och andra produkter som kom från ekologiskt jordbruk och rättvis handel, och det är föga förvånande att Nederländerna dömdes för fördragsbrott när EU-domstolen i maj avgjorde mål C-368/10 Kommissionen mot Nederländerna. Men samtidigt gjorde domstolen uttalanden om innebörden av EUs upphandlingsdirektiv som går Europeiska kommissionen emot i en av dess hjärtefrågor, och som ger nya argument åt upphandlande myndigheter som vill ta sociala hänsyn när de värderar vilket anbud som är ekonomiskt mest fördelaktigt.

Också Østre landsret anser att de två fackliga företrädare som röjde känslig information som den ene fått i egenskap av arbetstagarledamot i en bolagsstyrelse bröt mot den danska insiderlagen. Domen andas trots det betydligt större förståelse för det fackliga uppdraget än domen i underinstansen (se EU & arbetsrätt nr 4/2006 sid 3). De båda männen, Knud Grøngaard och Allan Bang, har nu ansökt om prövningstillstånd i Højesteret.

Är det OK att arbetsgivarens pensionsinbetalningar till ett företags- eller yrkesbaserat system för social trygghet ökar med de anställdas ålder, så att de t.ex. är 6 procent av lönen för anställda under 35 år, 8 procent för dem mellan 35 och 44 år och 10 procent därefter, eller strider det mot förbudet mot åldersdiskriminering? Det undrar Vestre Landsret i ett mål som har hänskjutits till EU-domstolen.

De regler som ska hindra "falska egenföretagare" från att ta sig in på arbetsmarknaden i Österrike strider mot fördragets artikel 43 om etableringsfrihet. Det säger EG-domstolen i en dom från slutet av förra året. Domen belyser vilka möjligheter medlemsstater har att begränsa etableringsfriheten med hänvisning till allmän ordning.

Anmälan av Brian Bercusson (red): Manifesto for a Social Constitution 8 options for the European Union, ETUI-REHS aisbl, 2007, 133 sid, ISBN: 978-2-87452089- 1

Författarna beskriver hur arbete i bemanningsföretag regleras i Danmark, Finland och Sverige, för att visa att anställningsvillkoren för uthyrda arbetstagare kan regleras framgångsrikt genom kollektivavtal, även där det saknas lagreglering på området. En förutsättning är dock att det finns ett starkt kollektivavtalssystem som täcker den "traditionella" arbetsmarknaden.

Den fria rörligheten för tjänster och kapital medför en press på de nationella kollektivavtalen. Frågan blir då om man kan hålla fast vid kollektivavtal som inte gäller längre än till nationsgränsen. I kapitlet analyserar författarna tendenser och faktiska och rättsliga förhållanden som påverkar möjligheten att göra kollektivavtalen gränsöverskridande.

With the Rüfffert case, the CJEU demonstrated that the Posting of Workers Directive puts some restraints on Member States not only in their capacity as legislators, but also as buyers and contractors on the market. However, also the special EU regime on public procurement confronts Member States authorities with challenges when they want to make sure that their contractors live up to certain standards as employers. The procurement regime is technical and extremely complex, and it is partly unclear – and controversial – what is allowed in this respect.

In this chapter we are exploring how labour rights are dealt with in the context of public procurement, and what implications the multi level structure of the procurement regime has had for this.

Att konkurrensen om de offentliga kontrakten medför en ökande press på arbets- och anställningsvillkor har länge stått klart – ibland till den grad att man kan tala om social dumpning. Med 2014 års nya upphandlingsdirektiv har även EU:s lagstiftare erkänt detta faktum och infört en skyldighet for medlemsstaterna att säkerställa att leverantörerna uppfyller de arbetsrättsliga skyldigheter som följer av lag, kollektivavtal och vissa internationella konventioner.

Samtidigt måste det göras med respekt för de EU-rättsliga principerna om likabehandling, proportionalitet och transparens (öppenhet). De nordiska länderna har valt helt olika sätt att lösa denna komplicerade ekvation – från Danmarks till synes sorglösa inställning till kravet på transparens, till svenskarnas våndor över hur man ska få kollektivavtalssystemet och EU-rätten att passa ihop. I det följande granskar vi vad dessa krav innebär och hur de nordiska länderna försöker tillgodose dem i sina lagar om upphandling.

Den fria rörligheten för tjänster och kapital medför en press på de nationella kollektivavtalen. Frågan blir då om man kan fortsätta hålla fast vid kollektivavtal som inte gäller längre än till nationsgränsen. Författarna analyserar tendenser och faktiska och rättsliga förhållanden som påverkar möjligheterna att göra kollektivavtalen gränsöverskridande.

Utgangspunktet for dette pilotprosjektet har vært den økte arbeidskraftsmobiliteten til Norden etter EU-utvidelsen i 2004–2007, og påfølgende utfordringer knyttet til å opprettholde anstendige arbeids- og lønnsvilkår også for arbeidsinnvandrere og utstasjonerte arbeidstakere. I alle de nordiske landene spiller arbeidstilsynene en sentral, men varierende rolle når det gjelder bekjempelsen av det som i mange sammenhenger betegnes som ”sosial dumping” av utenlandsk arbeidskraft. På tross av at de nordiske landene møter beslektede utfordringer på dette området, har det manglet en samlet oversikt og kunnskap om forskjellene i reguleringssystem, kontrollregimer, arbeidstilsynenes virkemidler, organisering og tilsynsstrategier. I dette pilotprosjektet har vi gjort en første kartlegging, som vi håper kan gi grunnlag for senerere analyse av betingelsene for effektiv kontroll og håndheving innenfor ulike reguleringsregimer, samt virkninger disse har i forhold til å bekjempe sosial dumping.

Boken vänder sig til chefer, skyddsombud och andra som vill börja sätta sig in i arbetsmiljörätten. Den beskriver arbetsmiljörätten från den enskilda arbetsplatsens utgångspunkt, och tyndpunkten ligger på det förebyggande arbetet inne i företaget. I denna upplaga är lagändringar t.o.m. årsskiftet 2007/2008 införda.

According to the Posting of Workers Directive, the Member States shall ensure that posted workers are guaranteed ‘the hard nucleus’ of the labour law in the host state. This chapter will deal with the legal and institutional arrangements aiming at ensuring that these basic employment conditions are actually applied to posted workers.

Sverige har inte införlivat direktivet mot etnisk diskriminering (2000/43) korrekt. Det anser Europeiska kommissionen som i juni tillställde regeringen ett så kallat motiverat yttrande. Om kommissionen inte blir nöjd med den svenska regeringens svar, ställs Sverige inför EG-domstolen för fördragsbrott. Men Sverige är inte ensamt. Hela 13 andra medlemsstater får bakläxa i fråga om samma direktiv - dock inga av de övriga nordiska länderna.

From a labour law perspective different institutional arrangements for monitoring employment conditions are analysed primarily as means of effective protection of rights. From the perspective of market integration and particularly the free mobement of services, on the other hand, national monitoring measures are analysed primarily as restrictions of economic freedoms. The aim of this chapter is to analyse how these different perspectives on arrangements for monitoring labour standards for posted workers are reflected in the position taken by the EU institutions and the Member States.

The peoples’ right to self-determination as well as the principle of territorial integrity of states are two of the most fundamental principles of international law. The two principles can be seen as counterparties, but at the same time they both conclude similarities and depend on each other.

Throughout history, the world has seen a number of conflicts, in which one party claims the peoples’ right to self-determination, while the other party relies on the principle of territorial integrity. Furthermore, the parties to a conflict might have different views on what the two principles actually mean.

Both principles are included in the Charter of the United Nations. The people’s right to self-determination is expressed in Article 1 (2) and the principle of territorial integrity of states derives from Article 2 (4). However, neither the Charter of the United Nations, nor any other international convention handles the relation between the two principles or explains their precise meanings.

Because of this frequently occurring conflict of interest, the United Nations have adopted resolutions on the topic at several occasions. The International Court of Justice has issued Judgements and Advisory Opinions, most lately in the case of Kosovo in 2010. Lawyers have expressed their opinions on the two principles and its relation to each other in a number of works of international legal literature. Yet still, the statuses as well as the exact significations of the principles within international law are not clear.

The Nagorno-Karabagh conflict is an ongoing international conflict involving Armenia and Azerbaijan. It comprises the conflict of interest between the people’s right to self-determination and the territorial integrity of states.

In this essay, the two principles as well as their relation to each other will be described. With the purpose of analyzing the legal arguments of the different parties to the Nagorno-Karabagh conflict, the essay will also include an application of the legal principles to the conflict.

Folkrätten tillmäts officiellt stor betydelse i svensk säkerhetspolitik. Frågan är om de stora orden motsvaras av praktisk handling. I denna framställning studeras svenskt agerande åren 1993 till 2017, och svaret är i huvudsak ja. Sverige är en laglydig medlem av det internationella samfundet. Tilltron till folkrätten och till internationella organisationer är emellertid inte något unikt svenskt – det är tvärtom ett vanligt beteende för en liten eller mellanstor stat.

I boken behandlas bland annat det svenska inträdet i EU, relationen till Nato och FN, mänskliga rättigheter, nedrustning, preventiv diplomati, den feministiska utrikespolitiken samt svensk syn på internationella sanktioner och på våldsanvändning.

Trots att folkrätten och statsrätten har starka beröringspunkter med varandra behandlas de ofta som separata enheter i undervisningen och i kurslitteraturen. Men det går egentligen inte riktigt att förstå bestämmelserna i RF 15 kap. om försvarsmaktens insatser vid ett väpnat angrepp utan att konsultera folkrättens regler om självförsvar.

Det går inte heller att tala om en stats bundenhet vid en traktat utan att känna till något om den inhemska regleringen om vilka statsrättsliga organ som kan binda Sverige.

Det finns fler tydliga kopplingar mellan dessa båda rättsområden. Denna bok är ett försök att visa på dem, utan att för den skull göra anspråk på att vara komplett. Boken ska snarare ses som en introduktion i ämnet. Den behandlar bland annat relationen mellan traktater och nationell rätt, hur folkrätten innebär begränsningar av Sveriges suveränitet, hur folkrättens regler är avgörande för hur och när rikets försvarsmakt får användas samt hur de mänskliga rättigheterna förverkligas på nationell nivå.

This thesis looks at the role of international law in Swedish security policy during the period from the end of the second world war until the present. It is assumed that norms can mitigate the negative effects that may occur as a consequence of the fact that the international system lacks an executive authority with power to enforce the law, and that adherence to norms can help a state achieve consistency in its foreign policy. A number of case studies are made to see if these assumptions are correct in regard to Swedish interpretations of the norms. Special attention is given the law of neutrality, Swedish membership of the United Nations, the right of self-defense and disarmament.

Det har hänt mycket i svensk säkerhetspolitik på 100 år. Två världskrig har rasat, NF har bildats och upplösts, FN har bildats och bestått. Sverige har drivit en neutralitetspolitik och övergivit den. Sverige har blivit medlem i EU men valt att stanna utanför Nato. Sverige har sagt nej till egna kärnvapen och drivit på för en kärnvapennedrustning. Sverige har också haft att ta ställning till flera stora internationella händelser, som exempelvis Iraks invasion av Kuwait, Natos bombningar i Jugoslavien och terrordåden mot USA. Detta och mycket annat beskrivs ur ett folkrättsligt perspektiv i denna bok, som på grund av sitt lätta tilltal med fördel kan läsas av alla med ett intresse för svensk säkerhetspolitik.

Statsrätten och folkrätten har många beröringspunkter. Regeringsformens regler om krig och krigsfara är beroende av den internationella humanitära rätten, fri- och rättigheterna i RF 2 kap. har sina motsvarigheter i internationella dokument, i regeringsformen finns regler om hur Sverige blir bundet av folkrättsliga traktat och övervakning av folkrättsliga förbud kan ske av inhemska, statsrättsliga organ. Det finns fler exempel.

Bristande efterlevnad av internationella förbud är ett välkänt problem, inte minst på de mänskliga rättigheternas område. Tortyr är ett sådant område. Trots att tortyr är förbjudet i en mängd konventioner förekommer det i över 100 länder. I tilläggsprotokollet till FN:s tortyrkonvention (Opcat) regleras att staterna ska inrätta nationella besöksorgan för att säkerställa att frihetsberövade inte utsätts för tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. I Sverige har den rollen tillfallit JO. I artikeln diskuteras JO:s roll och tesen är att systemet med nationella besöksorgan kan tjäna som ett föredöme för andra områden inom rättighetssfären, som ett exempel på hur effektiv övervakning av internationella förbud kan genomföras på nationell nivå.

Denna bok ger en grundläggande introduktion till relationen mellan juridik och politik. Bland frågor som behandlas märks om juridiska svar alltid är att föredra även på politiska frågor, om juridiken ska stå över politiken i den meningen att domare kan överpröva politiska beslut, om det är välkommet att domstolar ges större politisk makt och om det alls går att skilja mellan juridik och politik.

I denna andra upplaga har ett antal uppdateringar skett. Dessutom har det tillkommit ett kapitel om civilrätt, eller kanske snarare om den civilrättsliga lagstiftningens roll i ett politiskt reformarbete.

Denna bok ger en grundläggande introduktion till relationen mellan juridik och politik. Bland frågor som behandlas märks om juridiska svar alltid är att föredra även på politiska frågor, om juridiken ska stå över politiken i den meningen att domare kan överpröva politiska beslut, om det är välkommet att domstolar ges större politisk makt och om det alls går att skilja mellan juridik och politik.

Per Ahlin, jur.dr, är verksam som forskare och lärare vid juridiska institutionen, Stockholms universitet. Han har tidigare arbetat över 20 år som journalist på Dagens Nyheter.