This paper argues that cultural and political strategies that appeal to citizenship and national identity can be used to regulate flows across borders. In this process, citizen bodies may be enrolled as key agents. Drawing on the National Friday Wear programme – a Ghanaian government initiative intended to encourage white-collar workers to dress their bodies in domestically produced textiles on Fridays to reduce the consumption, and thereby also the inflow, of foreign textiles – the paper illustrates that citizen bodies are both spaces upon which borders are inscribed and geopolitical actors that perform borders on behalf of the nation-state.
This paper suggests a need to pay closer attention to the fact that employment is increasingly stretched across several regulatory regimes. This may help explain why governments, which rely on national legislative frameworks, struggle to protect the interests of transnationally mobile low-skilled workers. By adopting a topological approach to state regulation and authority, the paper demonstrates how powerful actors have reconfigured employment in Sweden’s wild berry industry in a spatial sense by engaging transnational subcontractors. It argues that transnational subcontracting inserts distance into employment relationships, thereby creating precarious migrant workers whose simultaneous absence and presence in several regulatory regimes places them partly beyond the regulatory reach of any one nation-state or nationally based trade union. The paper also argues that the Swedish government’s response to precarious working conditions in the wild berry industry can be understood as a series of attempts aimed at bringing transnational employment relationships within its regulatory reach. Drawing on topological spatial vocabulary, it shows how these attempts are less about the movement of state infrastructure into transnational space than about the stretching and folding of space itself, in an attempt to establish a powerful Swedish presence across distance. On the other hand, the paper concludes that transnational subcontracting opens up a space which enables wild berry actors to circumvent regulations and, as such, it remains very difficult for the Swedish government to reach into employment relationships in this industry.
It is now widely held that a variety of intermediary actors, including recruitment and staffing agencies, multinational corporations and local brokers, shape labour migration. This paper argues that in order to better understand the global circulation of labour it is necessary to explore the involvement of these actors in the production of the regulatory spaces through which migrant labour is brokered. Indeed, migration intermediaries do not only navigate borders on behalf of their migrant clients. Nor is ‘the state’ primarily a backdrop against which the understanding of the role of intermediaries may be developed. Instead, we argue, regulatory spaces of labour migration are made and remade through direct and indirect exchanges and interactions between intermediaries and state actors. Through an analysis of three moments of regulatory change in Sweden, the paper shows that such interaction does not take place in an even landscape but, rather, that the ability of migration intermediaries to influence the regulation of migration lies in the capacity to form close relationships or establish a powerful presence. A focus on the dynamic co-production of regulatory spaces by intermediaries and state actors, in our view, offers a more nuanced account of how labour migration currently is brokered and regulated.
This paper explores the precarious working conditions in the Chinese restaurant industry in Sweden – a country considered to have one of Europe’s most liberal labour immigration policies. Drawing upon a theoretical framework inspired by scholarship on precarious work and time geography, the paper argues that precarious work performed by migrant labour can be usefully understood through three interrelated temporal processes that, when they work together, produce and maintain precarious work-life situations. They are: (1) work-time arrangements: that is, actual working hours per day and over the annual cycle, the pace and intensity of work and the flexibility demanded of migrant workers in terms of when work is carried out, (2) the spatio-temporal ‘waiting zones’ indirectly produced by immigration policies that delay full access to labour markets and in which precarious work-time arrangements consequently arise, and (3) migrant workers’ imagined futures, which motivate them to accept precarious work-time arrangements during a transitory period. The paper thus also illuminates that the Chinese chefs in Sweden’s restaurant industry are not just passive victims of exploitative work-time arrangements. Rather, waiting – for a return to China or settlement in Sweden – may be part of migrants’ strategies to achieve certain life course trajectories.
Non-state actors are increasingly involved in enforcing immigration policies. Of late, there has been growing recognition that greater involvement of non-state actors has contributed to reconfiguring migration governance in a spatial sense. Scalar literature conceptualises the involvement of non-state actors as a move by immigration authorities to use actors beyond the state to enforce immigration policies. Network-inspired analysis, on the other hand, draws attention to attempts by non-state actors to form alliances in order to influence immigration policy. In this paper, we set out to show that other spatial shifts are at play in contemporary migration governance. In order to make sense of these spatial shifts, we advance a reading of migration governance which aims to show how efforts to manage migration are the result of, and result in, strategic attempts by state and non-state actors to enrol others, establish a sense of presence and build relationships of proximity and reach. We provide one example of this, involving an administrative alliance between a Swedish government agency and two intermediary actors in labour migration: employers in the information-technology industry and immigration service providers. By drawing attention to spatial shifts in migration governance such as this, new light can be shed on the ways in which the governance of migration recasts relationships between state and non-state actors.
I en global ekonomi har globala produktionsnätverk kommit att bli en av dem viktigaste organisationsfunktionerna, så även inom den globala textilindustrin. Idag förväntar sig konsumenter kläder till ett lågt pris. Klädföretag måste därför hitta ett kostnadseffektivt tillverkningssätt vilket har resulterat i att produktionen är ofta förlagd i utvecklingsländer som Bangladesh. Den ökade utflyttningen har bidragit till en växande oro om social och miljöpåverkan vilket har lett företag till att börja arbeta alltmer aktivt med CSR (corporate social responsibility). I den här uppsatsen ställs frågan, genom en kvantitativ undersökningsmetod, om studenter är medvetna om klädföretagens CSR-arbete. Resultatet visar att studenter vid Stockholms universitet anser att de inte får tillräckligt med information om klädföretagens CSR-arbete och att de vill veta mer om tillverkningsförhållanden. En ökad efterfrågan på miljömärkta textilier kan stärka textilimportörers och producenters handlingsposition gentemot deras leverantörer. Det skulle i sin tur få en positiv utveckling för framtida CSR-arbete.
Den här uppsatsen behandlar en fallstudie av Kymlingeområdet i Stockholms län. Syftet är att synliggöra intressegruppers föreställningar om och värderingar av storstadsnära natur, utifrån frågeställningarna a) vad olika intressegrupper anser bör hända med Kymlinge, b) vilka värden som kopplas till området och dess natur och c) vilken natursyn aktörerna förmedlar i argumentationen. Det studerade materialet är kommunala handlingar, plandokument, rapporter samt intervjuer med representanter från intressegrupper. Argumentationsanalys och idéanalys synliggör idéerna förmedlade genom materialet. Dessa kopplas sedan till teoribildning av idéer om naturen och dess struktur. Resultaten är att värden som används i argumentationen i stor utsträckning är samma oavsett intressegrupp, med skillnaden vilken betydelse de ges, samt att synsättet på naturen är människocentrerat.
The aim of this thesis is to explore a case of street and market vendors in urban Africa, who are members of a local network with transnational connections. The local network collaborates with a global network and a local policy institute with the purpose to strengthen capacity of street and market vendors. The thesis asks questions of membership experiences, processes behind agendas and implementation of capacity building for the vendors and perspectives on these capacity building efforts. Theories depart from contemporary globalization and focus on issues of transnational civil society networks and injustice. Specific theoretical contributions are drawn from Routledge and Cumbers (2009) global justice network-theory and Amartya Sen’s (2009) idea of justice. A qualitative case study was conducted in Accra, Ghana based on participatory observations and semi-structured interviews with street and market vendors and officials of both the collaborating network and policy institute. Membership experiences were understood to include capacity building effects and further concerned issues of knowledge, community and identity. Global and local factors combined and influenced the agenda and implementation of capacity building. Theoretical contributions were combined and useful in analysing the empirical case, and ethical considerations were fundamental to the research process.
Uppsatsen behandlar arbetskraftsmigration till Finland. Syftet är att förklara arbetskraftsmigranters upplevelser av hur de har blivit integrerade i Finland och hur de upplever den finska arbetskulturen. Efter sex intervjustudier kan man konstatera att de flesta har svårt att bli integrerade, men de har hittat sin plats i samhället, där de kan välja att inkluderas eller exkluderas ur olika sociala rum. Personer med en religiös bakgrund som skiljer sig från den traditionella finska och europeiska sekulariserade kristna traditionen kan stöta på andra typer av svårigheter än de personer som har samma religiösa tillhörighet. De europeiska migranterna stannar i Finland främst för att lönenivån är högre.
Kommuner och länsstyrelser har efter en del omfattande översvämningar i Sverige uppmärksammats på konsekvenser och omfattningar av översvämningar och dess risker. Brist på hänsynstagandet och kännedom av översvämningsrisker samt konsekvenser i översikts- och detaljplaner gör att kommuner står stilla i beredskapsanpassningen idag därför finns det ett behov av att skapa underlag av proaktiva anpassningsåtgärder för alla inblandande aktörer. Vid olika höga vattenstånd i Mälaren kan allt från små promenadstråk till försörjningstunnlar för el, tele, vatten och fjärrvärme vattenfyllas, förorenad mark sättas under vatten vilket i sig skulle ge risk för läckage av föroreningar. Trots dessa risker som enligt många scenarier grundar sig på den klimatförändring som tydliggörs idag ska också ha i åtanke att det som idag anses vara ”mänsklig aktivitet” framförallt i form av utsläpp av växthusgaser och förändringar vid jordytan, mycket väl kan rymmas inom marginalerna för vad som är naturliga svängrum i klimatsystemet, det vill säga att dagens situation och rådande faktorer varken är unika eller speciell för klimatets historiska variation.
Syftet med denna studie är att undersöka medborgarinflytande i Alby, en förort belägen norr om Botkyrka kommun, och hur utförsäljningen av fastigheterna på Albyberget påverkat invånarna i Albys syn på deras rätt till att delta i den demokratiska beslutsprocessen. Med hjälp av textanalyser av dokument framställda av Mångkulturellt centrum samt intervjuer med de boende i Albyberget söker uppsatsen svar på hur beslutsprocessen förhåller sig till medborgardeltagande och hur utförsäljningen påverkat de boendes tillit till den demokratiska beslutsprocessen. Med utgångspunkt från teorier om demokrati och representation samt tillit och misstro visar studien att i takt med det marknadsinriktade urbana entreprenörskapet har dialogen mellan medborgare och beslutsfattare försämrats och utförsäljningen av fattigheterna är ett slående bevis på detta.
Uppsatsen analyserar den förändring som har skett av instansordningen för överklagan av detaljplaner. Den 2 maj 2011 trädde den nya plan- och bygglagen (2010:90) i kraft som bidrog till att det inte längre är regeringen som är med och överprövar en detaljplan utan mark- och miljödomstolarna. Motiven bakom förändringen var främst krav från Europakonventionen och ett möjliggörande av en politiskt oberoende prövning, behov från regeringen att bli avlastade samt en effektivisering av beslutsprocessen genom sammanförning av överklagandemål enligt PBL och miljöbalken till samma instansordning.
Studien har genomförts i form av en fallstudie där respondenter kunniga inom plan- och bygglagen har intervjuats. För en ökad förståelse kopplas den erhålla empirin till teorier om organisationer, relationen mellan politik och juridik samt medborgarinflytande.
Det empiriska materialet visar däremot att det har gått för kort tid för att kunna se en förändring i praktiken som ett resultat av den nya instansordningen. Emellertid är det inte upp till domstol att överpröva ett politiskt beslut. Däremot råder en förhoppning om att den nya instansordningen kan komma att vara mer beredd att ta hänsyn och bevaka fler intressen än vad regeringen skulle ha gjort.
Borderlands are often peripheral geographically, administratively, and economically. A particularly illustrative case is the Szczecin area at the border between Poland and Germany, where a large city on one side neighbours to a sparsely populated hinterland on the other. There is a number of similar cases throughout Europe, but studies on them point to a mixed level of linkages following the opening and removal of the physical border.
At the project’s start there were few if any studies on the Szczecin area per se, which was here studied through various methods. On the one hand, different pre-EU enlargement plans and visions for the area’s development were compared with practices and realities of recent years. This shows that earlier imaginations on the development potentials have not quite materialised, although some of them were probably too optimistic and ambitious from the beginning. Some of the area’s potentials following EU-enlargement have been more successfully exploited than others, and disproportionately by actors coming from outside. On the other hand, cross-border contacts were studied in the discourses on and attitudes towards the other side among local and regional elites, and among local residents more generally. This revealed a polarised attitudinal landscape, not least when compared to country-wide opinion surveys in both Germany and Poland. This is in line with other studies showing that identities are particularly accentuated in border situations, where the Other is more frequently encountered.
These results support recent investigations pointing to a continued relevance of the border even after the physical barriers are removed. At the same time, another contribution of this work to border studies is that the time and contingency of the importance of identities and of the border needs more attention. In the Szczecin area, awareness of national identities and of the boundary appeared to be particularly high just after changes in the border’s status occurred – i.e. in 1989–1991, and then around the years 2007–2010. But while its importance may be fluctuating over time, given the opportunities and resources the boundary provides it will always be maintained in some forms.
This thesis focus on the unidimensional adscriptions of value behind industrial soybeans production in Paraguay. The thesis aims to present non-economic Nature’s Contributions to traditional farmers’ quality of life, the role of farmers’ traditional knowledge to display these contributions and the efficiency of such knowledge regarding high productive demands. From a theoretical framework based on nature’s contributions to people, ecosystem services, knowledge systems and conservation, the thesis formulates the following research questions: 1) What drives the prioritization of a single economic value on nature’s contributions to people in rural Paraguay? 2) What is the value of non-economic nature’s contributions, and what is the role of traditional farmers on displaying these values? The study mostly relies in primary data obtained through semi-structured interviews conducted during fieldwork period in the study area of San Pedro, Eastern Paraguay. The results present a plural assessment on nature’s contributions and the adaptation of small farmers to modern farming techniques. The thesis concludes that a perspective dominated by unidimensional value can be socially motivated within the rush for development in Paraguay, a concept tied to economic growth and modernization. In addition, nature’s contributions displayed by small farmers suggest that community-based conservation could represent a more sustainable approach for the farmers’ needs and the current environmental challenges of the country.
I den här uppsatsen undersöks, genom ett exempel från finkrögarbranschen, hur främjandet av företagande inom kreativa näringar i Sverige tenderar att reproducera uppdelande och ojämna könsroller. Och hur detta strider emot den politiska diskursen i Sverige idag. Samtliga tolv års nomineringar från Dagens Nyheters restaurangpris, Gulddraken, utgör tillsammans med fem intervjuer genomförda på krögare och journalister det empiriska materialet. Entreprenörskapsteori gjord ur ett genusperspektiv och Floridas teori om den kreativa klassen utgör teorin för studien. Analysen bygger på homosociala processers samverkan med diskursen kring entreprenörskap och Floridas (2006) teori om den kreativa klassen. Jag argumenterar för att diskursen om kreativt entreprenörskap fungerar som självförstärkande cirklar för att reproducera ojämna könsroller. Visionen av den kreativa entreprenören är genomsyrad av maskulina konnotationer som förstärks genom homosociala processer. Resultatet av studien påvisar att synen på finkrogen som en del av det kreativa entreprenörskapet, bidrar till att finkrogen får en homosocial struktur.
Abstract
Syftet med denna studie är att undersöka vilken påverkan den bebyggda miljön i miljonprogramsområden har på känslan av otrygghet. Studien utgår från en fallstudiebaserad forskningsdesign som studerar var invånare i miljonprogramsområdet Tensta i Stockholm upplever känslor av otrygghet i sin stadsdel. Studien grundar sig på en kvalitativ metod med intervjuer som datainsamlingsmetod.
Resultatet grundar sig på intervjuer med 12 individer som är bosatta i Tensta, Stockholm. Bland respondenterna har områdena Tensta centrum, Tenstastråket, naturområdet ”bakom” Tensta centrum, parkeringen vid Tisslingeplan samt parkeringshuset vid Husingeplan utpekats som mest otrygga. De bakomliggande orsakerna till respondenternas otrygghetskänslor har främst varit dålig belysning i Tenstastråket, naturområdet ”bakom” Tensta centrum och parkeringsplatserna i fråga, ungdomar i Tensta centrum och parkeringsplatserna, skymd sikt i naturområdet och slutligen platsens rykte i naturområdet och Tensta centrum.
Syftet med denna studie är att utreda hur synen på de hemlösa ser ut enligt ett urval av människor som arbetar med insatser för hemlösa samt undersöka vad kyrkors insatser mot hemlösa kan ge för positiva effekter på offentliga platser. Studien grundar sig på en kvalitativ metod med intervjuer som datainsamlingsmetod och tidigare forskning inom ämnesområdet.
Resultatet grundar sig på intervjuer med åtta individer som arbetar inom kyrkor i Stockholms län och som arbetar med insatser för hemlösa. De flesta av intervjupersonerna ser inte de hemlösa som en särskild sort av människor. De ser inte dessa människor på något udda sätt men trots det så har de uppfattningen om att de hemlösa lever ett hårdare liv och att de tvingas slita mer än andra för att klara av dagen. Samtliga intervjupersoner upplever att människorna lever i utsatthet med en ängslan för vart de ska sova kommande natt. Resultatet visar dessutom att det föreligger skillnader mellan intervjupersonernas syn främst när det kommer till insamlingen av pengar samt hur kontakterna mellan dem ser ut.
Kyrkors, och andra så kallade ”faith-based organizations”, insatser mot hemlösa kan bidra med många positiva effekter till offentliga platser. Med insatser som bland annat härbärgen och tilldelning av mat blir följden att färre hemlösa vistas i offentliga platser. Detta kan således bidra till minskande känslor av ilska och rädsla, och ökade känslor av trygghet och säkerhet bland invånarna som vistas i dessa områden.
Ekosystemtjänster utgör grunden för vår välfärd men står vanligen i konflikt med andra intressen. Det är därför en stor utmaning att värdesätta och prioritera dem, inte minst för att de vanligen saknar monetärt värde (Naturvårdsverket, 2020). Hur planeringen kring ekosystemtjänsterna ser ut undersöks i en fallstudie, avgränsad till stadskärnan i Täby kommun. Målsättningen är att studien ska kunna tillhandahålla underlag för fortsatt vidareutveckling av ekosystemtjänsthantering i strävan efter ett robust och hållbart samhälle, då förbättringsmöjligheter i planeringsprocessen undersöks. Den teoretiska bakgrunden utgår från kommunikativ rationalitet, ekosystemtjänster samt urban ekologi vilka relateras till tidigare forskning och studiens resultat. Det empiriska underlaget utgörs av granskning av översiktsplaner, detaljplaner, miljökonsekvensbeskrivningar och ytterligare plandokument, vidare genomförs en kvantitativ innehållsanalys, två djupintervjuer av tjänstemän samt tre platsobservationer vilka kompletteras med en bilddokumentation. Studien resulterar i att utgångspunkten för stadsplaneringen bör vara i befintlig grönska för att möjliggöra hållbar utveckling, resilient för framtida klimatförändringar.
Sammanfattning (abstract)
Det finns en efterfrågan på studier av gentrifiering i andra miljöer än storstädernas. Mot bakgrund av att stora delar av miljonprogrammet står inför renovering valde författaren av denna fallstudie att undersöka om Markbacken, ett allmännyttigt hyreshusområde från 1960-talet i Örebro, gentrifierats i samband med renovering. Undersökningen, som genomförts med intervjuer och kvantitativ data, visar att så skett. Låginkomsttagarna har minskat påtagligt samtidigt som andelen höginkomsttagare ökat. Trots undanträngningseffekten har inte någon synlig konflikt uppstått. Enligt författaren kan detta vara ett resultat av de boendes förtroende för hyresvärden, lyhördhet och god information från hyresvärden, mjukstart av renoveringen och begränsade hyreshöjningar samt att hyresvärden erbjudit praktiska lösningar som underlättat för hyresgästerna. En orsak till utebliven konflikt kan också vara att den socioekonomiskt svaga grupp som tvingats flytta inte sett någon möjlighet att påverka sin situation utan bara tyst accepterat.
Denna studie utforskar hur samhällsplanerare i Stockholm hanterar mångfald, med fokus på etnicitet och kön, för att skapa en inkluderande och hållbar planeringsprocess. Studien undersöker planerares attityder och strategier för att engagera underrepresenterade grupper i medborgardialoger. Genom semistrukturerade intervjuer och kvalitativ innehållsanalys av fyra kommuner – Stockholm stad, Sundbyberg, Botkyrka och Salems kommun – framhäver studien vikten av tvärkulturell kommunikation och planerarens personliga kompetens att hantera mångfald. Teoretiska ramverk kring tvärkulturell kommunikation och kommunikativ planering utgör grunden för att undersöka specifika frågeställningar om hur kommunerna engagerar underrepresenterade grupper i medborgardialoger och vilka strategier som används för att effektivt inkludera dessa grupper. Resultaten visar att medvetenhet och kompetens inom tvärkulturell kommunikation är avgörande för att överbrygga klyftan mellan medborgare och planerare, och främja en mer inkluderande stadsutveckling. Slutsatserna indikerar att fasta strategier för effektiv kommunikation och inkludering ofta saknas, vilket leder till variationer i medborgardeltagandet. Studien belyser vikten av att planeringsprocessen inkluderar fler perspektiv och erfarenheter, vilket är särskilt relevant i dagens mångkulturella samhällen och bidrar med insikter om hur planeringspraxis kan förbättras för en mer rättvis och effektiv planeringsprocess.
Afrikaner och färgade levde länge under etniskt förtryck i Sydafrika. När det första demokratiska valet hölls 1994 i landet tillträdde en regering som stod för jämlikhet och rättvisa för alla. Trots det lever olika etniciteter avskilt från varandra i storstäderna, afrikaner och färgade är en majoritet men de lever ändå uppdelade från de vita. År 2012 skrevs National Development Plan, en framtidsvision för hur landet skulle utvecklas till 2030 samt utrota fattigdom och ojämlikhet.
Utvecklingsplanen har granskats med syfte att tolka och förstå dagens etniska bostadssegregering, till hjälp har diskursen och makt analyserats. Undersökningen visar att den sociala planeringen och utvecklingen som ämnas uppnås, inte tar till vara på olika samhällsintressen i landet. Visionen ger ett sken av att vilja inkludera hela den sydafrikanska befolkningen, men trots det är etnisk bostadssegregering ett stort problem i landet, vilket visar att en exkludering fortfarande görs i Sydafrika.
Delningsekonomi har blivit ett populärt begrepp som fått stort akademiskt intresse under 2000-talet och lyfts fram som en av framtidens hållbara lösningar. Dessa olika aktiviteter tar allt större plats i folks vardag men något som fortfarande är nytt för många svenskar är begreppet trädgårdsdelning. Denna form av delande har växt sedan föreningen Co-Grow bildades 2016 och går ut på att trädgårdsägare lånar ut sin tomt till odlare i behov av odlingsyta. Genom Co-Grow har respondenter sökts till en enkät och till semi-strukturerade intervjuer i syftet att utröna vilka motiv, förväntningar och farhågor som finns hos de som är intresserade av att dela trädgård, både ur trädgårdsägarnas perspektiv och odlarnas. Dessutom har det undersökts vilka erfarenheter som finns bland de som har testat att dela trädgård. Genom att kombinera kvalitativ och kvantitativ metod försöker studien forma en grundläggande bild av fenomenet och bidra med ytterligare kunskap om vad som driver människor till att dela på resurser. Resultaten indikerar att intresset för trädgårdsdelning är större bland trädgårdsägare än bland odlare och att det finns en åldersfördelning mellan de två grupperna som möjliggör möten över generationsgränser. Vidare har studien visat på att trädgårdsdelningen innebär en viss omförhandling av privata gränser och att både sociala och materiella faktorer samspelar i att omvandla trädgårdens traditionellt rumsliga betydelse till något nytt.
Participatory action research was conducted in south central Ethiopia to understand in what ways conflict over forest use and management between the former Arsi Forest and Wildlife Enterprise and the surrounding communities could be managed. Through interviews, focus group discussions, negotiations and series of stakeholder meetings existing scenarios of conflict over forest use and management were assessed, and alternatives interventions were identified and implemented based on the principle of maximizing the goals of local development and forest conservation. A cooperative with three major alternative livelihood activities—cash-credit provision, and poultry and sheep production—was established. It was found that working with communities in collaboration can reduce conflicts over forest management and support local livelihoods. The intervention had reduced ‘illegal’ use of forest resource for income generation and domestic use while within a year the alternative livelihood activities had generated a modest income to 68 % of the individuals involved. The study also demonstrated that working with multiple stakeholders is a challenging and slow process that requires understanding the complex local socioeconomic structure and dynamics. It is concluded that participatory approaches are a better way of bringing about a change in a society where conflicts arise due to resources limitation, and could be avoided by sharing benefits and responsibilities.
The COVID-19 pandemic has impacted various aspects of modern life in society. Health organizations strongly urged residents of major cities to reduce their use of public transportation to minimize social contacts, thereby reducing the risk of infection and virus spread. Studies indicate a global increase in the use of private cars.
In this thesis, I aim to investigate how the proximity of public transportation and socio-economic segregation influenced changes in the car market in the Stockholm region after the COVID-19 outbreak. I calculated the public transportation index using ArcGIS and conducted a multivariable analysis of the number of cars, PTI (Public Transportation Index), and average income in the municipalities of the Stockholm region. The results showed that municipalities with low income levels exhibit a strong correlation between PTI and the cars acquired by residents, with high PTI leading to a low number of acquired cars, both before and after the COVID-19 outbreak. Municipalities with high average resident incomes showed no significant correlation between PTI and the number of cars before COVID-19. A new trend emerged after the COVID-19 outbreak –municipalities with high incomes and a high public transportation index started acquiring more personal cars one year after the COVID-19 outbreak.
I detta arbete har syftet varit att förstå rum som både könade och könande. Detta gjordes genom två begrepp: “upplevt kön” och “formellt kön”. De erbjuder en anarkistisk och feministisk syn på kön som processer inom och utanför våra kroppar. För arbetet formulerades frågeställningar: dels hur formellt kön och upplevt kön förhåller sig till varandra i rum och kroppar. Dels hur anarkistisk filosofi kan ge strategier för ett hållbart motstånd till könshierarkier som upprätthålls av exempelvis samhällsplaneringen. Sambandet mellan formellt och upplevt kön utforskades i en digital workshop med transpersoner på svenska. Från workshopen utmynnades idéer som ifrågasätter trans-cis dikotomin. Det kom även insikter om potentiella utmaningar som uppstår i individers och gruppers motstånd mot till exempel patriarkala strukturer. Slutligen öppnar uppsatsen upp kön som något potentiellt föränderligt för alla. Arbete för att avdramatisera normbrytande kroppar kan vara en potentiell väg för planeringen att underlätta självreflekterande om kön brett.
Despite early playgrounds and parks being important for how play came to be spatially structured within the city, play as a subject has largely been neglected within urban planning research. One aim of this thesis is to investigate how play has been conceptualised within planning to draw lessons for planners. A second aim is to find strategies that challenge unjust hierarchies by combining perspectives on play and planning. Starting from three questions, I perform a discourse analysis on written documents situated in the planning system of Stockholm, Sweden to describe and compare between the time periods: 1970-1980 and 2010-2024. I further use critical theories of space, play, and planning to ask how we might challenge current conceptualisations of play within planning, and to investigate the potential towards an egalitarian planning by learning from play theory. The results show a current conceptualisation of play focused on children, external benefits, and a depoliticisation of pleasure. For planners it is therefore important to engage with play ethically to not control individual playing frames. I conclude that the emergent qualities in play may be a way to centre planning as an institution of explorative social change which contrast the instrumental purpose of planning today.
Benediktsdottir, Valgerdur Greta (2011): Sverigedemokraternas ökning av röster, på kommunnivå [The Sweden Democrats increasing in votes, at the municipality level]
Kulturgeografi III, Grundnivå, examensarbete för kandidatexamen i kulturgeografi, 15 hp
Handledare: Urban Nordin
Spåk: Svenska
Syftet med denna uppsats är att förklara varför stödet till Sverigedemokraterna har ökat mer i vissa svenska kommuner i Riksdagsvalet mellan 2006 och 2010. Frågeställningar är: Hur stor är andelen människor med eftergymnasial utbildning i de kommuner där andelen röster på SD ökat mer än andra? Har kommuner där andelen röster på SD har ökat mer än i andra kommuner, drabbats hårt av den ekonomiska krisen? Hur invandrartäta är de kommuner där rösterna på SD har ökat mest? Arbetet utförde jag med en kvantitativ metod och huvud källmaterialet var statistik hämtat från internet, samt tidigare forskning. Jag kom fram till att utbildning spelar huvudroll vad gäller röstande för SD. Utbildning ger en viss trygghet som ger människor större möjlighet och känner att de sig tryggare i sig själva och då känner de sig inte hotade av moderniseringen dvs. den snabba förändringen till ett informationssamhälle.
Nyckelord: Sverigedemokraterna, ekonomisk kris, utbildningsnivå. Riksdagsval, moderniseringen.
Syftet med denna uppsats är att förklara varför stödet till Sverigedemokraterna har ökat mer i vissa svenska kommuner i Riksdagsvalet mellan 2006 och 2010. Frågeställningar är: Hur stor är andelen människor med eftergymnasial utbildning i de kommuner där andelen röster på SD ökat mer än andra? Har kommuner där andelen av röster för Sverigedemokraterna har ökat mer, drabbats hårdare av den ekonomiska krisen? Hur invandrartäta är de kommuner där rösterna på SD har ökat mest? Arbetet utförde jag med en kvantitativ metod och huvud källmaterialet var statistik hämtat från internet, samt tidigare forskning. Jag kom fram till att utbildning spelar huvudroll vad gäller röstande för SD. Utbildning ger en viss trygghet som ger människor större möjlighet, och att de känner sig tryggare i sig själva och då känner de sig inte hotade av moderniseringen dvs. den snabba förändringen till ett informationssamhälle.
The aim of this thesis is to examine if perceived car-dependence is a predictor of the moving plans of elderly Swedes. And, if such predictive power by perceived car-dependence is found, whether this predictive power differs between geographical areas (i.e. rural, urban, or smaller community) and age groups. In a qualitative Swedish study, car-dependence was found to be one of the variables that created a will to move among elderly Swedes (Svensson, Ståhl, and Wretstrand, 2012), in this thesis this outcome has been tested statistically. The aim has been explored by conducting multinomial regression analyses. Eight models have been designed to test the predictive power of perceived car-dependence on the elderly’s plans to move, while controlling for other more commonly used variables. The results show that perceived car-dependence is a significant predictor of the moving plans of elderly Swedes. In all three areas (urban, smaller communities and rural) perceiving oneself as being car-dependent increases the likelihood of having concrete moving plans, and it increases uncertainty if a move might be necessary. Also, in all ages, perceived car-dependence increases the likelihood that one has concrete moving plans, and doubts if one can continue living in one’s current dwelling.
Hösten 2009 startade ett Business Improvement District (BID) i Stockholmsförorten Hässelby Gård. I denna fallstudie har maktförhållanden mellan BID:ens deltagande aktörer samt deras syn på kultur studerats. Syftet var att analysera hur detta påverkar BID-samarbetets problemformulering och målsättning samt inkludering och exkludering av samhällsgrupper. En hypotes var att privata aktörer med ekonomisk makt får ett ökat inflytande på offentliga rum genom denna typ av samarbete. Tidigare forskning om kriminalitetsteorier visar att BID:s minskar kriminalitet. Samtidigt visar forskning om offentliga rum att BID:s leder till exkludering av grupper. Mötesprotokoll, intervjuer och artiklar har analyserats för att förklara hur maktrelationerna formar mål och målgrupp. Resultatet visar att i denna BID har offentliga aktörer ett stort inflytande över de övergripande målen, men en svårighet i att få med vissa aktörer i arbetet. Detta visar att samarbetet inte lett till ökat inflytande från privata aktörer gällande centrumutveckling, men att aktörernas skilda diskurser försvårar samarbetet.
Forskning visar att det är svårt att integrera ett jämställdhetsperspektiv i den fysiska planeringen. Även om strategier finns tillgängliga, varierar planerarnas tillämpning beroende på faktorer som utbildning, verktyg, politisk och byråkratisk vilja, resurser etc. Förekomsten och förhållandet mellan dessa faktorer undersöks inom detaljplanering i två kommuner. Syftet med uppsatsen är att förstå hur kommunernas angreppssätt påverkar planerarnas förhållningssätt till och upplevelse av inflytande över jämställdhetsarbetet. I ett vidare perspektiv är syftet att bidra med kunskap om hur jämställdhet kan integreras i detaljplaneprocessen. Uppsatsen baseras på fallstudier av detaljplanering i Huddinge- och Göteborg kommun. Material består av muntliga intervjuer med planerare samt textanalys. Materialet analyseras utifrån teorier om genus och rum, planeringspolicy och organisationer. Studien visar att oavsett arbetet innebär beteendeförändring genom ovanifrån styrd- eller underifrån drivet arbetssätt, är systematisering och reglering nyckeln till att nå ett hållbart jämställdhetsperspektiv. Studien visar dock att punktinsatser har viss effekt. Vidare har relationen mellan arbetssätt, visioner och aktörer en betydande roll.
Med mål om att minska matavfall på både internationell och nationell nivå är frågan om matavfallsinsamling mer aktuell än någonsin. Matavfall är en viktig resurs som kan återvinnas till biogas vilket kan ersätta fossila bränslen. År 2023 blir det obligatoriskt för alla hushåll i Stockholm att matsortera. Obligatoriet analyseras utifrån governance och kommunikativ planering. Dessutom har intervjuer med 10 bostadsrättsföreningar i Stockholm genomförts angående matavfallsinsamling samt deras perspektiv på det kommande obligatoriet. Resultatet visade att obligatoriet är en form av governance med inslag av kommunikativ planering. Samtliga bostadsrättsföreningar tycker att matavfallsinsamling är viktigt för miljöns skull och att de som har matavfallsinsamling införde det med anledning av det kommande obligatoriet. Vissa har även fått minskade kostnader till följd av införandet av matavfallsinsamling. Dåligt utrymme och brist på vägledning från Stockholm vatten och avfall är de främsta orsakerna till att det är svårt att införa matavfallsinsamling.
Jordbrukets roll i det svenska samhället har under 1900-talet skiftat från att ha utgjort ryggraden för försörjning till att bli en marginaliserad verksamhet. Jordbruket har avvecklats i rask takt under 1900-talets senare hälft och idag är endast en liten del av Sveriges befolkning verksamma inom jordbruk. De jordbruk som finns kvar idag tenderar att bli stora och ekonomiskt rationella, ett måste för att kunna konkurrera på en global marknad. Avvecklingen och rationaliseringen av jordbruken har bidragit till att landskap växer igen. Eftersom landskapet har påverkats negativt av jordbrukens avreglering har naturvård fått ett större fokus inom dagens jordbrukspolitik. Ökad styrning gällande naturvård genom införandet av fler regleringar och bidrag ändrar idag naturvårdens innebörd för bonden, eftersom dennes verksamhet sällan erkänns som en viktig del för landskapet.
Syftet med uppsatsen har varit att utifrån ett jordbrukarperspektiv analysera dagens jordbrukspraktik och specifikt belysa olika jordbrukares förutsättningar att inom sin verksamhet bedriva naturvårdsarbete, utifrån de riktlinjer och de ersättningar som finns idag. Det går att urskönja en problematik med att försöka förena naturvårdens riktlinjer med dagens jordbrukspraktik eftersom många av dagens jordbruk fokuserar på att uppnå rationella och effektiva arbetssätt inom driften för att på så sätt kunna driva en lönsam verksamhet. Ett sådant företagsmässigt tänk är inte alltid kompatibelt med det arbetssätt som naturvården kräver.
Tidigare forskning har visat hur viktig bondens roll och praktik är för naturvården och dess arbete i jordbrukslandskapet. Forskare som Marie Stenseke och Katarina Saltzman efterfrågar ett större perspektiv när det gäller landskaps – och naturvårdsfrågor, det är således inte de enskilda elementen som är viktiga i ett landskap utan helheten och alla de delar som utgör ett landskap och som jordbruket är en del av, det blir därför olyckligt när naturvården försöker reglera landskapet genom skydd och bevaring av särskilda element.
En huvudsaklig slutsats för uppsatsen, baserad på de uppgifter som framkommit under intervjuerna, är att den dominerande jordbrukspraktik som kommer finnas kvar i framtiden karaktäriseras av stordrift. Det framkommer även av intervjuerna att de bidrag och ersättning som finns idag för naturvårdsarbete generellt sett inte är tillräckliga för att kompensera för den arbetstid som behöver läggas ner och de uteblivna intäkter som de stora jordbruken idag kan generera. På grund av de stora jordbrukens fördelar avseende lönsamhet så är det troligt att mindre verksamheter i framtiden inte kommer ha möjlighet att konkurrera på samma marknader. De mindre jordbruken kommer därför istället behöva nischa sina verksamheter och naturvård skulle kunna vara en sådan nisch. En fråga som hänger i luften är vem som ska utföra naturvårdsarbete i framtiden. Om man från bevarandemyndigheters sida vill att naturvård ska utföras inom den konventionella jordbrukspraktiken så måste de ersättningar som ges matcha det konventionella jordbrukets lönsamhet. Ett annat möjligt scenario är att endast de mindre och mer ”okonventionella” verksamheterna utför naturvårdsarbete i landskapet. Naturvården är således beroende av jordbrukaren eftersom det är denne som utför naturvårdande arbete i landskapet. En övergripande slutsats är att oavsett vilket scenario som går till mötes så är det viktigt att involvera jordbrukspraktiken i naturvårdens utformning eftersom denne är en viktig del för naturvården i framtiden om landskapen ska kunna hållas öppna.
Syftet med den här studien är att identifiera och analysera trender i bostadsplanering idag samt under tidigare planeringseror av intensifierat bostadsbyggande. Vidare är syftet att analysera vilka samhällsgrupper som gynnas av trender i bostadsplanering. I en komparativ fallstudie med kvalitativa riktade innehållsanalyser analyseras trender i bostadsplanering under tre olika planeringseror av intensifierat bostadsbyggande: folkhemmets bostäder, miljonprogrammets bostäder och dagens hållbara bostäder. Analysenheterna utgörs av planeringsdokument från bostadsprojekt under respektive planeringsera. Trendkategorierna som ligger till grund för analysen utgörs initialt av framstående planeringsideologier från studiens teoretiska ramverk. Forskningen avser bidra med förståelse för trenders roll i bostadsplanering och vad trender kan ge för avtryck i samhällsutvecklingen. Resultatet visar att trender i bostadsplanering är diskursiva fenomen med influenser från samhälle, politik och planeringsideologier. Vissa trender har identifierats över flera planeringseror och andra har utvecklats, förkastats eller ersatts. Olika samhällsgrupper gynnas av olika trender. Resultatet visar också att trender i bostadsplanering fyller en viktig funktion men kommer även med vissa risker. För att uppnå en jämlik bostadsplanering förespråkar jag ett holistiskt synsätt vid införandet av trender där en mångfald av trender är att föredra framför alltför stor betydelse av ensidiga trender.
Det är en självklarhet att medborgare ska vara en del av planeringsprocessen, detta är omhuldat i Plan- och bygglagen. Emellertid är medborgarinflytandet den del av planprocessen som skapar mest frustation och känsla av vanmakt. Intresset blir svagt från allmänhetens sida eftersom möjligheterna att påverka upplevs som små. Utredningar tyder på att detta handlar om ett demokratiproblem som leder till ett ökat behov av medborgardeltagande och i förlängningen kräver alternativa och mer effektiva dialogmetoder. Med en proaktiv strategi som aktivt implementerar allmänhetens inflytande genom nya dialogmetoder kan ett större intresse hos allmänheten väckas för planeringsfrågor samtidigt som demokratin stärks.
För att stärka demokratin tillämpas Elisabeth Liljas modell som grund för framtida planering på förorten Hammarbyhöjden, som ska bebyggelseutvecklas. Modellen undersöker vilken betydelse den fysiska omgivningen och den bebyggda miljön har ur ett inifrån- och utifrånperspektiv. Perspektiven som sedan jämförs har föranlett två kvalitativa analyser där intervju och innehållsanalys har utförts.
Platsens betydelse söks utifrån en syn som betonar den fysiska och omgivningens sociala och etiska dimensioner tillika synen på människan som medskapare till sin omgivning. Här ligger också synen på människan och dennes identitetsskapande där dynamiken människa – omgivning är elementär.
Av resultaten stämmer det att förorten är komplex och högst dynamisk, där ur ett folkhälsoperspektiv och ett socialt hållbarhetsperspektiv bör den fysiska miljöns sociala och etiska dimension framhållas som att människor skall vara medskapare till sin omgivning. Utifrånperspektivet avviker från inifrånperspektivet - vilket kan leda till att ingrepp i miljön faller långt utanför de åsiktsramar medborgarna i Hammarbyhöjden har. Detta kan urholka medborgardeltagandet som del av demokratin.
En plats inre värden och dess kvaliteter uppkommer som en produkt av den identitet som tillskrivs platsen i samma stund den levs på. När en geografisk punkt levs på blir den mer än bara en punkt – den blir en plats med mening och värden. Tillika detta har en bild de senaste årtiondena tydligare framträtt som markerar den fysiska omgivningens sociala och etiska dimensioner parallellt jämte ett samförstånd om att människor ska vara medskapare till sin omgivning. En komplexitet som synliggörs i de förändringar som sker i den bebyggda miljön är att dessa förändringar måste genomföras med respekt för människan och dess sociala verklighet.
I uppsatsen söks kunskap om den fysiska omgivningen och den bebyggda miljöns inverkan i synen på platsidentiteten och individers identitetsskapande i Stockholmsförorten Årsta. En fallstudie utförs där ett inifrånperspektiv appliceras som synar platsens värden utifrån de boendes syn på sin hemvist. Detta görs genom intervju med boende där insamlat material sedan analyseras med innehållsanalys.
Kännedom om platsens makt i identiteten förvärvas via en syn som understryker den fysiska omgivningens sociala och etiska sfärer med synen på individer som jämlika medskapare till sin omvärld. Detta förankras i tanken om individens identitetsskapande där samspelet mellan individ – omgivning är fundamental.
Av resultaten att döma går det att säga att Årstas platsidentitet i grunden präglas av vad som är distinkt i den fysiska omgivningen och den bebyggda miljön. Den distinkta omgivningen och miljön blir i förlängningen en platsidentitet som karaktäriseras av ett paradoxalt engagemang som både är egoistiskt och altruistiskt när det gäller bevarande och bibehållande av boplatsens närmiljö. Den distinkta miljön präglar även det egna identitetsskapandet.