Sammanfattning

Syftet med denna studie är att undersöka huruvida desorganiserad anknytning kan

förbättras till ett organiserat anknytningsmönster samt undersöka vad som kan antas påverka

processen. Studien vilar på anknytningsteorin som grund och materialet till denna teoretiskt

integrativa litteraturstudie har insamlats genom ett systematisk tillvägagångssätt. Det förs

även en diskussion kring diagnosen reaktiv anknytningsstörning (RAD), dess samhörighet

med anknytningsteorin samt huruvida den kan anses vara användbar för behandling.

Resultatet visar på att det inte finns tillräckligt empiriskt underlag för att kunna

säkerställa att det går att förändra en desorganiserad anknytning till organiserad eller vad som

säkert påverkar en sådan process. Däremot visar studierna starkt på att det kan vara möjligt

och att det till och med kan gå att uppnå en trygg anknytning. Studierna lyfter fram att det

som kan antas vara centralt i förbättringsprocessen bland annat är en trygg

anknytningsrelation, förutsägbarhet samt att barnet får sina behov adekvat tillgodosedda. Det

som framhävs vara det främsta hindret i förbättringsprocessen är bristande föräldraförmågor.

Studier visar på att det sociala stödet från omgivning såväl som samhälle är viktigt för

anknytningen och individens utveckling.

Ett inkluderande arbetssätt inom skolan innebär att lärare och övrig personal tillsammans ska verka för att lärmiljön görs tillgänglig för alla elever. I skollagen (2010:800 kap. 3) anges att elever som behöver extra anpassningar och särskilt stöd har en lagstadgad rätt (Skollagen 2010:800 kap.3), att få ett pedagogiskt stöd, för att kunna nå de nationella målen. Utformningen av elevhälsoarbetet och samverkan mellan olika professioner utgör en central del i skolans verksamhet för att skapa en skolmiljö som kan inkludera alla elever oavsett social och kulturell bakgrund eller funktionsnedsättning. Hälsa och lärande har ett nära samband med elevers skolframgång, därför blir det nödvändigt att se på inkludering och tillgänglig lärmiljö utifrån ett salutogent perspektiv. Ett sådant arbete kräver att alla berörda professioner i skolan samverkar kring elevers skolsituation. Detta för att kunna skapa lösningar som är både främjande och förebyggande för elevens skolgång. Olika professioners kompetens och kunskap (Hjörne & Säljö, 2014) kring hälsa och lärande kan också innebära olika syn och arbetssätt kring elevhälsofrågor. Man behöver utveckla pedagogiska former för hur olika professioner kan samverka för både elevhälsoteam och pedagoger i skolan. Likaså är en samsyn kring innebörden av inkludering och implementering av skollagen nödvändig. Syftet med det pedagogiska utvecklingsprojektet är att skapa olika lärtillfällen där studenter från ämneslärar-, specialpedagogiska och socionomprogrammet kan mötas för att diskutera och lära kring utbildningarnas gemensamma men också olika ingångar i utbildningen kring elever som är i behov stöd. I genomförandet av studien har casestudier varit ett kursinslag i de gemensamma kursmomenten. Utöver kursaktiviteter i de gemensamma programöverskridande momenten har uppföljande semistrukturerade intervjuer genomförts med deltagande studenter från båda programmen. Resultaten visar att följande kursmoment i form av programöverskridande samarbete synliggör studenternas behov att mötas och diskutera gemensamma elevhälsofrågor. Det visar att studenterna behöver kunskap om varandras professionsuppdrag för att kunna skapa samverkansformer i ett kommande gemensamt elevhälsoarbete mellan elevhälsoteamet och skolans pedagoger. 

Syftet med denna studie var att se hur pass medvetna medarbetarna på vuxenförvaltningen inom Eskilstuna kommun var om de jämställdhetsmål som finns i kommunens egna styrdokument om jämställdhet. En webbaserad enkätundersökning har genomförts där 130 enkäter skickades ut. Respondenterna har fått svara på olika frågor runt styrdokumentet och fått ge förslag på förbättringar.  En kvantitativ metod har använts och materialet har analyserats utifrån det teoretiska perspektivet social konstruktivism samt tidigare forskning. Tidigare forskning har visat att det kan vara svårt att implementera en handlingsplan eller styrdokument i stora organisationer på ett tillfredsställande sätt. Resultatet av den genomförda undersökningen visar att få av respondenterna är medvetna om att styrdokumentet finns och bara ett fåtal har läst dokumentet och är medvetna om målen som finns uppsatta.

Studien syftar till att undersöka upplevelser av hur situationen för invandrarföräldrar med funktionsnedsatta barn som har personlig assistans ser ut i Sverige. Studien undersöker även hur det svenska hjälpsystemet upplevs genom att belysa aspekter som synen på funktionsnedsättningar, mötet med myndigheter samt konsekvenser av personlig assistans och assistansbolagens roll. Studien har genomförts genom en kvalitativ metod där intervjuer har gjorts med föräldrar, handläggare och assistansbolagsföreträdare där fokus legat på informanternas upplevelser. Resultatet har genom en intersektionell analys samt begreppen exkludering och inkludering visat att invandrare kan ha svårare att tillvarata sina medborgerliga rättigheter på grund av bristande kunskap om det svenska hjälpsystemet samt bristande språkkunskaper. Studien visar även att det kan innebära en dubbel utsatthet att vara invandrare i kombination med att ha ett eller flera funktionsnedsatta barn, då det kan förstärka varandra och leda till en än mer komplex situation. Resultatet tyder på att det svenska systemet kring personlig assistans är komplicerat. Det kan hjälpa invandrare att ta tillvara sina rättigheter, men kan även riskera att exkludera dem från samhället, exempelvis på grund av anhöriganställningar som kan leda till exkludering från den reguljära arbetsmarknaden.

Sammanfattning

Studien syftar till att undersöka hur skolpersonal, på en utvald skola, implementerar och i praktiken förhåller sig till Friendsprogrammet, för att ta del av detta tillämpades en kvalitativ ansats. Empirin samlades in med hjälp av två semistrukturerade gruppintervjuer som genomfördes på en grundskola i en liten kommun. Sekundärempiri har inhämtats från Friendsorganisationen samt från Skolverket. Med hjälp av en programteoretisk analys jämfördes Friendsprogrammets och skolans insatser samt arbetssätt för att identifiera skillnader och likheter dem emellan. Empirin visade att skolan inte hade implementerat alla delar av Friendsprogrammet. Skälen till detta är flera, dels kan det bero på bristande förutsättningar för en hela-skolan-ansats, men det kan också hs grundat sig i att skolan har kontextuella villkor som programmet inte har identifierat tidigare. Andra antaganden som kan ha förorsakat implementeringsproblematiken är att personalen hade svårt att upprätthålla entusiasmen kring användandet och implementeringen av programmet efter den intensiva starten. Dessa slutsatser kan leda till en utveckling av Friendsprogrammet, vilket kan resultera i att antalet barn som utsätts för mobbning reduceras.

Syftet med studien var att testa om det fanns åldersgruppsskillnader, könsskillnader, samt om ålder och kön hade interaktionseffekter när det gäller emotionell intelligens  och autobiografiskt minne mellan manliga (n=106) och kvinnliga (n=231)studenter på Örebro Universitet är från 18 till 45 år(n=299). Data samlades via emotionell intelligensens enkätformulär Andrew m.fl. (2010) och Waldfogel (1948) autobiografiska minnens test. Det fanns inga könsskillnader och åldersgruppsskillnader i total emotionell intelligens, men det fanns interaktion mellan kön och ålder det vill säga att ålder och kön hade effekter på varandra. Det fanns könsskillnader i totala autobiografiska minnen då flera kvinnor rapporterade autobiografiska minnen än män, men det fanns inga åldersgruppsskillnader. Ålder och kön hade inte effekter på varandra när det gäller autobiografiska minnen.  Det fanns inga skillnader mellan grupperna som rapporterade låg, medel och hög autobiografiskt minne och emotionell intelligens.

Den svenska lagstiftningen rörande rättsmedel på området för offentlig upphandling bygger på EU-direktiv vars syfte är att säkerställa att upphandlingsreglerna tillämpas korrekt och att beslut i strid med dessa bestämmelser ska kunna upphävas och ersättning kan ges till dem som skadats av överträdelserna. År 2007 antogs ändringsdirektivet (2007/66/EG) som i huvudsak har två syften, dels ska det hindra upphandlande myndigheterna från att skynda sig att teckna avtal i syfte att undantränga möjligheten till överprövning, (race to signature), dels ska det införa effektiva sanktionsmöjligheter vid otillåtna direktupphandlingar. Direktivet innehåller därför bestämmelser om bland annat avtalsspärr, möjlighet att ogiltigförklara upphandlingsavtal och en särskild upphandlingsskadeavgift. Ändringsdirektivet implementerades i svensk rätt genom ändringar i LOU och LUF och trädde i kraft den 15 juli 2010. Skyldigheten att tillämpa avtalsspärren och möjligheten att ogiltigförklara upphandlingsavtal talar i teorin för att myndigheterna inte längre kommer skynda sig att teckna avtal och att problemet med otillåtna direktupphandlingar borde vara löst. Ändringsdirektivet har därmed bidragit till en förbättring av sanktionsmöjligheterna vid överträdelser av upphandlingslagstiftningen. I praktiken fungerar dock inte rättsmedlen alltid effektivt, proportionellt eller avskräckande och det största problemet är fortfarande otillåtna direktupphandlingar.

Intimate partner violence (IPV) constitutes a hidden health risk for exposed mothers and children. In Sweden, screening for IPV in healthcare has only been routine during pregnancy, despite an increase in IPV following childbirth. The arguments against routine questions postpartum have concerned a lack of evidence of beneficial effects as well as fear of stigmatizing women or placing abused women at further risk. Increased understanding of women’s attitudes to routine questions may allay these fears. In this study, 198 mothers in 12 child healthcare centres (CHCs) filled in a short questionnaire about their exposure and received information on IPV at a regular baby check-up visit. The mothers’ lifetime prevalence of exposure to IPV was 16%. One hundred and twenty-eight mothers participated in a telephone interview, giving their opinion on the screening experience. The intervention was well-received by most of the mothers who reported that questions and information on IPV are essential for parents, considering the health risks for children, and that the CHC is a natural arena for this. Necessary prerequisites were that questioning be routine to avoid stigmatizing and be offered in privacy without the partner being present.

Den föreliggande studies syfte är att undersöka associationen mellan alkoholkonsumtion, internaliserat beteende och externaliserat beteende hos manliga och kvinnliga studenter. Data har samlats via en internetbaserad enkätundersökning. Urvalet bestod utav 243 deltagare mellan 18-41 år varav män omfattade 23% (n = 56) och kvinnor bestod utav 77% (n = 187). Studiens resultat visade att det fanns en positiv relation mellan alkoholkonsumtion och externaliserat beteende, och internaliserat beteende och externaliserat beteende. Vidare visade resultaten på att det fanns positiva relationer mellan alkoholkonsumtion och externaliserat beteende oberoende av internaliserat beteende. Alkoholkonsumtion och internaliserat beteende förklarar tillsammans externaliserat beteende till 31%. Då en association upptäcktes mellan vissa typer av beteenden och att dessa associationer verkar vara ömsesidiga är det viktigt för framtida forskning att förstå vilket beteende som föregår de andra.

The present review focuses on understanding the explanatory mechanisms behind the use of violence within intimate relationships, highlighting the consequences of adolescents’ exposure to Inter-parental violence and gauging the role of their (adolescents) appraisal and coping strategies. The theories reviewed stress the significant impact of close figures’ behaviors on the developing child and adolescent trough observational and imitational processes, secure and insecure attachment patterns and related internal working models as well as trough building own understanding of the world and human interrelations. The review revealed also that adolescents’ exposure to Inter-parental violence constituted an unequivocal risk factor leading to a range of consequences categorized as internalizing and externalizing problems. It however indicates that the outcome behaviors are not a result of a linear process because there is range of mediating factors that explain the association between adolescents’ exposure to Inter-parental violence and outcome behaviors. Finally, appraisal of Inter-parental violence was identified as a central mechanism that impacts both the magnitude of the consequences of exposure and the adolescents’ conception and execution of coping strategies.

På sociala medier kan föräldrar jämföra sig med andra föräldrar och därigenom skapa en bild av sig själva i föräldrarollen. Den här studien syftar till att undersöka föräldrars individuella variationer utifrån deras sociala jämförelser på sociala medier och generella jämförelsetendens genom att utforska subgrupper av föräldrar genom en klusteranalys. Vi ville också undersöka skillnader i välmående och upplevd föräldrakompetens med uppföljande statistiska analyser. Detta gjordes utifrån insamlad tvärsnittsdata från forskningsprojektet Föräldrars användning av Internet och sociala media där 425 föräldrar deltog. Resultatet från klusteranalysen utmynnande i en treklusterlösning, med ett kluster som främst ägnade sig åt uppåtgående sociala jämförelser på sociala medier och hade en hög generell jämförelsetendens, ett kluster som främst ägnade sig åt nedåtgående sociala jämförelser på sociala medier och hade en medelhög generell jämförelsetendens, samt ett kluster där föräldrarna inte jämförde sig mycket överlag. De som jämförde sig mycket uppåtgående hade högre nivåer av depressiva symtom, stress och utmattning, samt lägre upplevd föräldrakompetens. Resultaten går i linje med tidigare forskning men bidrar också med ny kunskap om individuella variationer hos föräldrar och att inte alla föräldrar verkar ägna sig åt alla typer av sociala jämförelser. För att avgöra riktning på dessa samband krävs replikationer samt longitudinell forskning.

Sammanfattning

Studiens syfte är att undersöka om och i vilken utsträckning assyriska/syrianska kvinnor

upplever sin kultur som en hederskultur. En kvalitativ metod har genomförts och sex

intervjuer med en semistrukturerad utformning utfördes. Intervjuerna genomfördes med

assyriska/syrianska kvinnor mellan 19-28 år gamla som är bosatta i Sverige. Dessa kvalitativa

intervjuer tog cirka 45 minuter och fokus låg på att dels undersöka ryktets betydelse och

eventuella konsekvenser som det kan medföra, men också eventuella skillnader som

uppkommer mellan de olika könen i den assyriska/syrianska kulturen. Resultaten visar att

ryktesspridning har en stor betydelse och är ett vardagligt fenomen. Det är vanligast att ryktet

uppfattas ha en negativ klang inom den assyriska/syrianska kulturen. De konsekvenser som

ett rykte kan medföra skulle kunna vara utfrysning, skambeläggning, kontroll, undandragen

kärlek, fysisk- och psykisk misshandel. Detta för att individen inte bara förstör sin egen heder,

utan även hela kollektivets heder. Kvinnorna möter krav och begränsningar dagligen i den

assyriska/syrianska kulturen och dessa skiljer sig mellan de olika könen, vilket innebär att

kvinnans handlingsutrymme är betydligt mer begränsad än mannens.

Denna studie syftar till att undersöka vilka förutsättningar socionomutbildningen ger studenter att utveckla ett kritiskt perspektiv på kön och genus. Detta görs genom att undersöka socionomstudenternas upplevelser av kön och genus på utbildningen men även på socialtjänsten. För att uppnå syftet med studien har två fokusgruppsintervjuer genomförts med socionomstudenter som har eller har haft verksamhetsförlagd utbildning på socialtjänsten samt en enskild intervju med läraren med ansvar för kursutvecklingsfrågor inom socionomprogrammet. Det har även inhämtats empiri i form av kursplaner, kursutvärderingar samt en självvärdering av socionomprogrammet för Universitetskanslersämbetet (UKÄ).

Av studiens resultat framgår det att de intervjuade studenterna anser att genusperspektivet berörs till viss del, men att de önskar mer kunskap kring kön och genus i syfte att känna sig mer trygga inför deras framtida arbete. Samtidigt menar både de intervjuade studenterna och läraren att socionomutbildningen är en generalistutbildning. Kunskapsnivån samt omfattning av genus kan däremot påverkas av studenternas egna erfarenheter och intresse av ämnet. Något som visat sig vara av betydelse är vikten av reflektion och att det är ett verktyg som skapar och utvecklar kunskaper. Detta urskiljs i både studenternas utsagor om deras kunskaper samt det faktum att socionomprogrammet ständigt arbetar med för att utveckla programmet inom områden som exempelvis genus. Det vill säga att reflektion och diskussion är ett sätt att få nya eller fördjupade kunskaper om genus, och därmed bör alla våga prata om genus.

Surrogatmoderskap är en assisterad befruktning som inte är tillåten enligt svensk rätt, den är inte förbjuden men är i praktiken omöjlig att genomföra i Sverige. Det finns ingen anpassad lagstiftning för fastställande av föräldraskap för barn som avlats genom ett surrogatmoder-skap. I och med att äggdonation blev tillåtet i Sverige infördes det en strikt moderskapsregel vid befruktning utanför kroppen. Detta innebar att den kvinnan som föder ett barn blir barnets rättsliga moder genom förlossning. Regeln har gjort att en kvinna som använder sig av surro-gatmoderskap inte kan bli rättslig moder till det barn som avlats även om hon har genetiskt samband till barnet. En man kan fastställa sitt faderskap till ett barn som avlats genom surro-gatmoderskap om han har genetiskt samband till barnet. Kvinnor och män som inte har bidra-git med sina könsceller vid avlandet av ett barn fött genom surrogatmoderskap kan endast få det rättsliga föräldraskapet överfört genom en adoption. Den som har lämnat samtycke till en sådan adoption kan dock ändra sig och överklaga.

Svenska ofrivilligt barnlösa åker utomlands på s.k. reproduktionsturism för att genomföra sur-rogatmoderskap i länder där befruktningen är tillåten. Vid hemkomsten till Sverige kan det uppstå rättsliga problem. Vid fastställande av faderskap för barn som fötts utanför Sverige finns det kollisionsregler om domstols behörighet, vilket lands lagar som ska tillämpas och socialnämndens medverkan i lag (1985:367) om internationella faderskapsfrågor (IFL). Det finns inte några kollisionsregler för fastställande av moderskap, och en analog tolkning av IFL kan tänkas leda till rättslig problematik på grund av Sveriges strikta regel om moderskap vid befruktning utanför kroppen. Möjligheten att det uppstår rättsliga problem när ett avgörande eller bekräftelse i främmande rätt i Sverige anses oriktigt eller strider mot svensk ordre pub-lic.

Det pågår en utredning om en förändring om att eventuellt tillåta altruistiskt surrogatmoder-skap i Sverige. I utredningen ska även en undersökning om behovet av föräldrarättsliga regler för surrogatmoderskap ska införas. Grekland och Storbritannien är två länder som har rättsliga regler för fastställande av föräldraskap vid altruistiska surrogatmoderskap.

Sammanfattning

Syfte: Att undersöka om språket i skriftliga biståndsutredningar som lett till avslag, skapar och återskapar samhälleliga föreställningar om kön och genus. Vetenskapsteoretisk utgångspunkt: Studien har utgått från kontextuell socialkonstruktivism, det vill säga att den sociala verkligheten är i stor utsträckning konstruerad, med ett fåtal undantag. Metod: En innehållsanalys har gjorts av de första 16 utredningarna från 2015 och framåt som resulterat i avslag, gällande biståndet "boende med särskild service". Av dessa gällde 8 utredningar kvinnliga klienter och 8 utredningar gällde manliga klienter. Efter att empirin bearbetats analyseras texten utifrån teorier om genus, språk och makt. Resultat: Skrivna utredningar gällande ansökan om biståndet "boende med särskild service för vuxna" innehåller ord och formuleringar som kan förstås som könade. Det fanns också en tendens att fokusera på hushållssysslor, mathållning och relationer då den sökande var kvinna och fokuserade mer på sysselsättning då den som sökte biståndet var man. Intressen, personlig omvårdnad och ekonomi var områden som fokuserades på i liknande utsträckning i samtliga utredningar. Slutsatser: Skrivna biståndsutredningar för "boende med särskild service för vuxna" kan anses skapa och återskapa normativa förställningar om kön och genus, genom det språkbruk som används och vad som fokuseras på i texten. Konsekvenserna av detta diskuteras avslutningsvis i uppsatsen.

Forskning visar att klientens förtroende för den professionella är avgörande för ett gynnsamt socialt arbete. Trots betydelsen av förtroende i det sociala arbetets praktik, visar undersökningar att socialtjänsten tenderar att ha ett lägre förtroende jämfört med andra samhällsaktörer. Det verkar dock existera en kunskapslucka vad gäller forskning som undersöker förtroendet för socialtjänsten i marginaliserade områden. Eftersom personer från marginaliserade områden tenderar att ha ett lägre förtroende för politiska institutioner generellt i jämförelse med majoritetsbefolkningen, är det av särskild relevans att undersöka hur förtroendet för socialtjänsten ser ut i marginaliserade områden. Följande studie syftar därmed till att undersöka förtroendet för socialtjänsten i marginaliserade områden ur lokalinvånares och socialarbetares perspektiv. För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metod tillämpats. Studiens datamaterial utgörs av sex intervjuer med socialarbetare och fem fokusgruppsintervjuer med lokalinvånare från Angered och Vivalla. Studiens teoretiska ramverk utgör av en postkolonial teori och begreppet ”den Andra” samt teorier om stigma och territoriell stigmatisering. Studiens resultat visar att lokalinvånare i marginaliserande område har ett bristande förtroende för socialtjänsten, vilket kommer till uttryck i form av en stor rädsla och misstro mot myndigheten. Av resultatet framkommer att lokalinvånarnas bristande förtroende för socialtjänsten kan förklaras utifrån faktorer som diskriminering och stigmatisering av personer från marginaliserade områden, bristande information om socialtjänsten, socialttjänstens bristande tillgänglighet i områdena, skam, ryktesspridning samt begränsningar i socialtjänstens verksamhet.

Forskning visar att klientens förtroende för den professionella är avgörande för ett gynnsamt socialt arbete. Trots betydelsen av förtroende i det sociala arbetets praktik, visar undersökningar att socialtjänsten tenderar att ha ett lägre förtroende jämfört med andra samhällsaktörer. Det verkar dock existera en kunskapslucka vad gäller forskning som undersöker förtroendet för socialtjänsten i marginaliserade områden. Eftersom personer från marginaliserade områden tenderar att ha ett lägre förtroende för politiska institutioner generellt i jämförelse med majoritetsbefolkningen, är det av särskild relevans att undersöka hur förtroendet för socialtjänsten ser ut i marginaliserade områden. Följande studie syftar därmed till att undersöka förtroendet för socialtjänsten i marginaliserade områden ur lokalinvånares och socialarbetares perspektiv. För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metod tillämpats. Studiens datamaterial utgörs av sex intervjuer med socialarbetare och fem fokusgruppsintervjuer med lokalinvånare från Angered och Vivalla. Studiens teoretiska ramverk utgör av en postkolonial teori och begreppet ”den Andra” samt teorier om stigma och territoriell stigmatisering. Studiens resultat visar att lokalinvånare i marginaliserande område har ett bristande förtroende för socialtjänsten, vilket kommer till uttryck i form av en stor rädsla och misstro mot myndigheten. Av resultatet framkommer att lokalinvånarnas bristande förtroende för socialtjänsten kan förklaras utifrån faktorer som diskriminering och stigmatisering av personer från marginaliserade områden, bristande information om socialtjänsten, socialttjänstens bristande tillgänglighet i områdena, skam, ryktesspridning samt begränsningar i socialtjänstens verksamhet.

Den genomförda litteraturstudien är av integrativ ansats med syfte att granska eventuella effekter av kriminalitetsprogrammet Enhanced Thinking Skills (ETS). Studien har genomförts genom en granskning av 14 internationella studier, utvärderingar och metaanalyser av ETS. En systematisk metod har tillämpats för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. I analysförfarandet har det skett en syntetisering för att sammanställa och jämföra de olika artiklarna. Vidare har analysen stärkts genom tidigare forskning och de teoretiska utgångspunkterna kognitiv teori, återfall i brott samt utvärderingsproblematik. Resultatet tyder på att ETS programmet har positiv effekt för de intagna. Främst för programfullföljare och lämpliga deltagare (medelriskintagna). Varaktigheten av ETS effektivitet kan dock inte garanteras på grund av brist på uppföljningar. Genom litteraturöversikten har det belysts problem som kan uppstå vid utvärderingar. Dessa problem är matchningen av ETS-gruppen och kontrollgruppen, tidsperioden för utvärderingar, om de intagna är lämpade att delta i programmet, olika kontrollvariabler samt behandlingstroheten. De brister som urskilts i slutsatsen har föranlett förslag till vidare forskning.