The aim with my study is to highlight, illuminate and examine the social and maternal health care motivational work of pregnant women with a risk or abuse of alcohol and / or drugs, and what actions can be considered for these women. In addition, the aim is to explore how social services and maternity care might interact in this type of case. The aim is to convey the subjective experience of each of the interviewees. For the purposes of this study, I have chosen to use the qualitative research method. I have interviewed social workers in individual and family care, and midwives. Study interview results show that pregnant misusers priority for both maternity care and social services. By the AUDIT, conducted by the maternal health care, shows that the woman has a risk and / or abuse woman offered a variety of activities that may be in the form of talks, drug testing and treatment. Cooperation is the key to success in this motivational work, and it's mainly collaboration between social services, maternal health and child health care. Cooperation seems to work fine, but could be improved with more time and more staff.

This article is an empirical analysis of food waste management and food recycling in Sweden. Currently, across Sweden, attempts are being made to achieve a circular economy whereby food wastes are transformed into resources. Food waste is used to produce biogas and bio fertilizer, and the enactment of food waste as a resource turns the waste into a raw material over which waste management organizations compete. Against this backdrop, the article interferes with research in ‘waste studies’ that highlight transformation of waste into something valuable, and proposes instead to ‘defend’ waste against the CE. The paper contributes to ‘waste studies’ and research on the circular economy by cautioning about the risks involved both in the establishment of a circular economy, and the treatment of waste as valuable. The empirical material used draws on a research project in which interviews were carried out with ‘waste workers’ in Swedish waste management organizations.

As of late, claims have been made in social and political theory that agency is neither a property of subjects nor of objects, but is instead an emergent effect of constellations or assemblages – that agency takes place ‘between’ various things. The question that follows is how to then account for what happens and what to make of the ‘betweenness’ of agency. The answer offered by this article is to trace and situate agency empirically through practices. Exploring the happening and non-happening of a particular object – shit – I show that for things to happen, a lot of work has to be done. By evoking three examples of constipated bodies, I show that while the work that has to be done is different, and that the actors involved are diverse, agency is located in practices.

Emerging from the question of how to live together with our planet, more-than-human approaches to interspecies relations have often presented ‘cozy’ versions of conviviality (Whatmore 2002; Haraway 2008; Hinchliffe 2010). This was usually set against a (supposedly) exclusionary politics of nature, in a move that betrayed a still largely humanist ethics. From the focus on friendly companions, to the attention to practices of care or living-together, the notion of companion species and their entanglements with humans has been polarized towards a pleasant and ‘nice’ version of coexistence. But, dealing with composting, it becomes clear that relations with the environment are never so neat and clean. What are, then, the modes of being together with the ‘dirty’ side of the ‘green’? What practices emerge at the mundane interstices of the ‘big picture’ of a functional ecology? Wasting, eating, rotting, consuming, transforming and becoming-with are brought together in a variety of ways in practices of composting-with earthworms. Reporting on our own and others' attempts to ‘live-together’ with earthworms, this paper tracks the non-relations and asymmetries of the transformations of more-than-human materialities inside (and outside) domestic composting bins. We argue that the example of living-together with dung earthworms sheds light on the interplays between attachment and detachment (Candea 2010), shifting the notion of conviviality from a green and comfortable ‘democratic collective’ (Latour 2004) to a messy, yet constantly productive and on-going coexistence.

This article analyses conflicting versions of speed and temporal work that are involved in engaging with food. The dominant discourses around fast and slow food are challenged and extended by juxtaposing three kinds of food-related activities: cooking, eating, and digesting. Drawing on a wide range of empirical and theoretical examples and dietary advice, I illustrate how modes of engaging with foods also produce and come with specific “goods” and “bads.” Problematizing these normativities, I use the Swedish word ‘lagom’ to denote a temporal and spatial normativity that is always located in a specific situation.

Recent papers by prominent scholars in science and technology studies (notably John Law and Bruno Latour) have crystallized a fundamental disagreement about the scope and purpose of intervention in actor-network theory or what we here choose to bracket as empirical philosophy. While the precept of agnostic description is taken as a given, the desired eff ects of such descriptions are highly debated: Is the goal to interfere with the singularity of the real through the enactment of multiple and possibly confl icting ontologies? Or is it (also) to craft new and comprehensive common worlds supported by notions of due process and parliamentary procedure? In this paper we think about this disagreement as a question of research strategy (a normative discord about the desirable outcome of an intervention) in order to assess its implications for research tactics (a descriptive accord about the practical crafting of an adequate account). A key point here is to challenge the impermeability of such a division and show how the strategic dispute, if to be taken seriously, invariably spills over to swamp the level of tactics. To illustrate this point, we draw upon materials from our recent doctoral research projects and to facilitate the discussion we make two deliberate caricatures: Firstly, we operate with a simplifi ed history of actor-network theory in which a strategy of epistemological critique has been replaced by two contending agendas for ontological intervention. Secondly, we address these two contending agendas as distinct options which map on to the positions of our two main interlocutors. In doing so, it becomes possible to compare their respective tactical implications as we work through two examples of what might constitute an empiricist intervention.

Research into food waste has shown that around one third of the food that is produced for human consumption ends up going to waste. The reasons for this are many but in reports and campaigns the role of the consumer, their careless behavior and anxieties related to food are often raised as two of the main causes for food going to waste. By way of contrast, this article asks what practices of saving, experimenting with, growing and eating food – what is here conceptualized as ‘food repair’ – may tell us in terms of the specific materialities of foods, and the work involved in repairing it. Drawing on ethnographic fieldwork with dumpster divers, a studio for the experimental arts, and urban gardeners, I suggest firstly that the actual work of food repair is mundane, small-scale and often remains largely invisible. Secondly, food repair is caught in the tension between avoiding waste and assuring safety. This tension, and the work of living with it in practice, is analyzed in terms of caring: caring for the food, for sustainable consumption, for the eater. As such, this text articulates the concept of food repair as a conceptual contrast to the notion of careless consumers and throw-away societies in order to map alternative stories and practices. Rather than offering a critique of known food wasting practices, then, this text is intended both to articulate and strengthen marginal food repair practices.

In a book that explores global transportations and mobilities, food definitely deserves to be included.1 Over the last few decades, the total mileage that food travels across the globe – difficult to imagine, let alone calculate – has not just risen, but also become increasingly contested ( Jackson et al., 2006). Many decry that all in all food travels far too far. But how does it do so? How does it move across the globe? The answer is: in many different ways. It moves out and it moves in. It moves fresh and it moves cooked. It moves as ingredients and as a recipe. The implication is that, more often than not, on any single plate many places come together. Here, we will illustrate the topological complexity of ordinary meals by presenting a mundane but intricate case: that of Pizza Hawaii.

In the early 21st century quite a few social scientists and scholars in the humanities are arguing that we should pay more attention to things material. For, as they say, not only humans act but so, too, do materials. Joining this discussion, in this paper we will use the case of omega-3 fatty acids to address the questions of how materials may act; in which ways this is relevant; and what is linked up with it. Hence, we will come to speak about research in prisons where inmates were badly nourished; fish being caught in the Global South for Scandinavian fish pills; and the urgency of shifting from the verb ‘to act’ to a differentiated list of modes of doing. Learning from the natural sciences, we will argue, requires that their methods and concerns be carefully attended to. Taking matters seriously comes with the obligation of tracing where such matters come from and where they go. And talking about ‘action’, finally, demands that, beyond liberal notions of isolated individual actors, it be creatively retheorised.

Drawing on Judith Butler’s work and a series of studies associated with actor–network theory (ANT), this paper engages with political agency through the concept of performativity. Based on the empirical analysis of a hunger strike that took place in Brussels in 2012 and involved 23 illegal immigrants, we aim to achieve three things. First, we foreground physical bodies as political entities caught up in multiple modes of doing politics. Second, we show how such modes relate to one another, reinforcing citizenship, activism and party politics as specific performances of agency associated with liberal democracy. Finally, we argue that the Brussels hunger strike also challenges these performances by failing to meet certain expectations about what it is to be political/act politically. As the European refugee crisis is generating louder and louder voices, hunger strikes sensitise us to modes of doing that work by becoming passive, silent, weak and vulnerable. Such processes, we suggest, expand the standard repertoire of modes of doing and may refigure our understanding of the interaction between transnational and liberal democratic politics—in International Relations, ANT and beyond.

During the COVID-19 pandemic Sweden stood out globally as a country that persistently refused to take drastic measures like proclaiming a curfew or a lockdown on public and commercial facilities. Instead, a “softer” approach was chosen. The population was only recommended to restrain as much as possible from social contact as well as other cautionary measures. In this chapter this Swedish “exception” is addressed, with a focus on regional differences. Much political and media focus has been on the spread of COVID-19 in the large postindustrial cities. Instead, we focus on the situation in the sparsely populated northern part, Sápmi, once colonized by the Swedish kingdom. Here, the city of Gällivare was severely affected by the virus. In symbiosis with the state-controlled mining industry, the community had a steady national and international inflow of mining-related personnel which resulted in one of the highest infection rates per capita nationally.

During the COVID-19 pandemic Sweden stood out globally as a country that persistently refused to take drastic measures like proclaiming a curfew or a lockdown on public and commercial facilities. Instead, a “softer” approach was chosen. The population was only recommended to restrain as much as possible from social contact as well as other cautionary measures. In this chapter this Swedish “exception” is addressed, with a focus on regional differences. Much political and media focus has been on the spread of COVID-19 in the large postindustrial cities. Instead, we focus on the situation in the sparsely populated northern part, Sápmi, once colonized by the Swedish kingdom. Here, the city of Gällivare was severely affected by the virus. In symbiosis with the state-controlled mining industry, the community had a steady national and international inflow of mining-related personnel which resulted in one of the highest infection rates per capita nationally.

This is a qualitative study, and the purpose is to investigate whether hybrid work is a successful way of working in matters of conflict, leadership, and control. The two questions that form the basis of the analysis are I: What does hybrid work mean and how does this affect employees in practice? And II: What impact does hybrid work have on leadership? The essay was written on behalf of and in collaboration with a Swedish government authority. The purpose of the essay has been developed in collaboration with the authority. Semi-structured interviews have been the main approach to data collection. The interviews took place at the relevant authority with both employees and managers. Thematic analysis based on Braune and Clark’s six steps (2006) has been carried out to analyze the data and to produce the results on which the study is based. The main results that emerged are that hybrid work based on several factors entails both advantages and disadvantages. Some of the results that emerged were that change in leadership is central to hybrid work and that it requires more from managers to adapt to this. There have also been results about loss of control for both managers and employees, as well as both a positive and negative impact on mood due to hybrid work. 

This study aims to examine risk- and protective factors connected to juvenile delinquency. To accomplish this, data from the research project LoRDIA (Longitudinal Research on Development In Adolescence) will be examined, and the results will then be compared with the results from the school study done by BRÅ (The Swedish National Council for Crime Prevention). The theoretical framework of this study is based on social development theory. LoRDIA:s study is carried out on 1441 adolescents attending grades 8 and 9 between the ages of 13–17 (with an age average of 14,8 years). Also, parental monitoring and its effect on risk- and protective factors are examined. Comparisons between the two studies show that there are similarities in general, where boys as well as if the parents of the adolescent are divorced/separated exhibit greater risk associated with delinquent behaviour. Both of these risk factors are connected to a lack of parental monitoring. An insufficient parental monitoring where mainly connected to if the adolescents parents were divorced/separated and the adolescent alternated between living with its parents. The study also show that the crime rates differ between the municipalities participating in the LoRDIA:s study. All results generated by this study are of value for crime prevention in social work. Further research are however required in order to concretely implement the findings in practice.

This article contains the text and discussion of a debate held at the IUAES World Congress in Anthropology at Manchester University in 2013. The motion was proposed by Bela Feldman-Bianco (State University of Campinas), seconded by Noel Salazar (University of Leuven) and was opposed by Shahram Khosravi (Stockholm University), seconded by Nicholas de Genova (then at Goldsmiths' College). The debate was chaired by Simone Abram (Durham University).

Inlandskommuner i Norrbotten står ständigt för utmaningar i form av långa avstånd och hög personalomsättning. Missbruksvården är komplex och kräver bred kompetens för att möta klienter med individuella och unika erfarenheter. Samverkan mellan de små inlandskommunerna och de större kustkommunerna blir då ett viktigt verktyg för att garantera en likvärdig vård och insatser skapade utifrån individuella behov. Därav är syftet med vår studie att undersöka hur socialsekreterare i inlandskommuner i Norrbotten ser på villkor för samverkan utifrån exemplet missbruksvård. Med hjälp av kvalitativa metoder har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med tre socialsekreterare som är eller har varit yrkesverksamma inom missbruksvården i inlandskommuner i Norrbotten. Även en forskare i socialt arbete, som forskat på fenomenet samverkan, har intervjuats för uppsatsen. Intervjuerna har analyserats med hjälp av tematisk analys ur ett kulturellt organisationsperspektiv.

Resultaten visar på att samverkan inte bedrivs i den utsträckning som kan behövas. Intresset för samverkan med andra kommuner var lågt, och inställningen var ofta att samverkan leder till lika många problem som lösningar. Samtidigt sågs samverkan inom den egna kommunen som någonting som var enklare i en liten kommun jämfört med stora kommuner. Försvårande omständigheter som hög personalomsättning och stora avstånd var närvarande. Även avsaknaden av vissa behandlingsformer försvårade arbetet. Intresset av att förbättra villkoren för samverkan var också svagt, och det var svårt att bibehålla de samverkansgrupper som fanns. I slutsatsen framkom att samverkan mellan kommuner är mycket komplext, framförallt när stora avstånd försvårar. Ett behov av stärkt kunskap om samverkan framträdde. Det krävs också en stärkt organisatorisk struktur när det kommer till samverkan, som kan bidra till gemensamma förutsättningar och en mer positiv inställning till samverkan.

Studiens syfte har varit att undersöka tonårstjejers syn på och konstruktion av genus och sexualitet och huruvida de anser att det finns samband mellan genus, sexualitet, jämställdhet och feminism. Fokus har legat på sexuellt handlingsutrymmer, förhållandet mellan kärlek och sexuella handlingar, på vilket sätt utseende och klädstil kopplas till kön och sexualitet, syn på hetero-, homo-, och bisexualitet samt tonårstjejernas grad av feministisk medvetenhet.

Studien har byggts på kvalitativa samtalsintervjuer med sammanlagt sju tonårstjejer mellan 15-20 år. Studien gör en postmodernistisk feministisk ansats och utgår i sin analys ifrån Yvonne Hirdmans och Judith Butlers teoribildning om genus, kön och sexualitet. Det blir genom studien tydligt hur de studerade tonårstjejerna förhåller sig till olika genusnormer kring hur en normal tjej bör vara, se ut och uttrycka sin sexualitet.

Many municipalities in Sweden have decreasing population rates combined with an increasing proportion of older people. Such a demographic shift will influence the way life is led as the foundation for service provision and social activities becomes undermined. This leads us to question the extent to which shrinking municipalities can be considered socially sustainable. The aim of the paper was to investigate older peoples participation in the local community and to study the perceived changes in the local community as reported by older people and how these are experienced. A postal survey was sent out to all inhabitants aged 80 years and older living in their own household in three small, semi-rural municipalities in southern Sweden, in total 1386. The response rate was 60%. Thus, focus was on the experiences of the oldest individuals. The research questions analysed for this study concerned the ageing populations social networks, community involvement, car dependence and service provision. The results are used to discuss the social sustainability of the societies in which these people have lived for a long time.

Med denna studie ville vi belysa hur före detta hemlösa upplevt de sociala myndigheternas insatser samt vilken hjälp de fick under deras tid som hemlösa. I studien medverkade åtta personer som tidigare varit hemlösa. Vi har tillämpat teorier från sociologer så som Erving Goffman (Stigma), Howard Becker (avvikarkarriären) samt Johan Cullberg (kris och utveckling). Detta för att kunna belysa empirin som framkom i studien. I studien har vi använt oss av sex artiklar från tidigare forskning som handlade om hemlöshet. Detta delades upp i fyra olika kategorier och utifrån dessa har vi tillämpat vår empiri. Denna studie utgår från en kvalitativ metod med en hermeneutisk forskningstradition.

Resultatet i studien visade att hälften utav respondenterna var nöjda med de insatser de fick från de sociala myndigheterna. Vi kunde även se att motivation till förändring inte endast var ett krav från de sociala myndigheterna utan genom motivation fick respondenterna de resurser de var i behov av. Andra hälften var inte nöjda med myndigheternas insatser då en del kraven var alldeles för många och svåra att uppnå. Samtliga respondenter betonade frivilliga organisationers betydelse som bidrog till att respondenterna kunde ta sig ur hemlösheten.

Parenthood can be defined by the contradiction that it is one of the most satisfying yet stressful experiences in life. Nevertheless, research on parental burnout is scant and many studies have only examined the condition in Western settings. Furthermore, there is minimal research on parental burnout during the pandemic and its association to various factors. The aim of this study was therefore to examine parental burnout among Somali mothers in Mogadishu, Somalia, during the COVID 19-pandemic, and its association with certain psychological, psychosocial, and sociodemographic factors. In this cross-sectional study, data was collected through the measurements Parental Burnout Assessment and Patient Health Questionnaire 9, as well as through social and demographic questions. A total of 882 Somali mothers in Mogadishu participated. The analysis methods used were univariate, bivariate, and multiple linear regression analysis methods. The results revealed that the collective estimate of parental burnout was low among the sample. Additionally, the results indicated a significant association between higher levels of parental burnout and higher levels of depression, perceived lack of social support, being unmarried, having a low monthly household income, and when the youngest child was of school-age. The main findings were moreover analysed though Bronfenbrenner's Bioecological Systems Theory and the Balance between Risks and Resources theory. This study was the first to examine parental burnout among mothers in Somalia. As such, this thesis stressed the importance of continuing to conduct research on parental burnout, as well as examining the condition in other settings in order to achieve a more grounded knowledge base for professionals.

Skyddade boendens arbete med kvinnor som är utsatta för hedersvåld och förtryck har under de senaste åren uppmärksammats allt mer. Fler skyddade boenden har öppnats och stödet som ges till hedersutsatta kvinnor inom dessa verksamheter har utvecklats över tid. Ett flertal undersökningar har dock visat att flera yrkesverksamma som jobbar med hedersutsatta saknar tillräckligt med kunskap om problematiken. Flertal rapporter påpekar också att det inte finns en enhetlig definition av fenomenet hedersvåld och därmed behövs mer kunskap och fakta om problematiken för att kunna möta behovet. Syftet med denna studie är att undersöka hur socialarbetare inom skyddade boenden i Stockholms län arbetar med hedersutsatta kvinnor samt vilka svårigheter de möter under arbetet med hänsyn till ovanstående problematik gällande kunskapsbristen inom området. Studien bygger på en i huvudsak kvalitativ metod, där vi intervjuat tre personal från tre olika skyddade boenden. Intervjuerna genomfördes utifrån den semistrukturerade metoden där vi hade förberett en intervjuguide med tema och frågeområde. En fenomenografisk ansats tillämpades och analysen av datamaterialet genererades i två kategorier. Resultatet visar att samtliga informanter på skyddade boenden arbetade främst med att skydda kvinnorna från hotbilden. Dessutom erbjöds det stödsamtal, krissamtal och motiverande samtal i samtliga skyddade boenden. Den stora utmaningen under arbetet enligt samtliga informanter är att stötta kvinnor som vill återvända hem trots alla risker. Den främsta svårigheten under arbetet med hänsyn till kunskapsbristen är yrkesverksammas olika uppfattningar om problematiken som skapar förvirring inom arbetsgruppen och försvårar arbetet. Informanterna berättade att vissa yrkesverksamma har en uppfattning om problematiken som inte bygger på fakta vilket ofta kan leda till felbedömning.  Trots alla ovan nämnda svårigheter ansåg inte samtliga informanter behovet av en generell riktlinje i arbetet med hedersutsatta. Samtliga informanter betonade vikten av att uppdatera sig med nya kunskap och vara vaksam på sig själv för att kunna utföra ett faktabaserat arbete. Utifrån studiens resultat kan vi dra slutsats om att arbetet på skyddade boenden handlar främst om att skydda kvinnorna från hotbilden. En detaljerad och generell riktlinje i arbetet med hedersutsatta är inte nödvändig då hedersutsattas hjälpbehov varierar från individ till individ. Detta innebär då att handlingsutrymme ökar ytterligare när det kommer till individuella bedömningar.   

The aim of this study is to investigate how men in the social service in Gävle experience gender biases within the social work profession. We conducted a qualitative research with five male social workers that we interviewed regarding gender biases. The main result ended up under three themes which are client influence and reinforcement; work culture; and lastly the unconscious experience. The conclusion is that male social workers experience gender biases accordingly through three themes.

Sammanfattning:

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur funktionshindradepersonersrättigheter enligt SFS 1993:387 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) befästs eller eventuellt urholkas inom ramen för beslut som fattasinom offentlig förvaltning. Det empiriska materialet i denna studie bestod av tolv rättsfall från förvaltningsrätten. En kvalitativ abduktiv ansats användes, där en socialkonstruktionistisk grundsyn och Nancy Frasers kritiska perspektiv på kampen om behoven i ett senkapitalistiskt välfärdssamhälle utgjorde förståelseramen genom analysprocessen, vilken utgjordes av en kombination av kritisk diskursanalys och tematisk analysprocess. Detta tillvägagångssättbedömdes användbart för attidentifiera diskurser som kom till uttryck genom resonemangen förda kring innebörden av begreppet “goda levnadsvillkor”, vilket var centralt för undersökningen.Forskningsansatsen möjliggjorde även ett synliggörande avojämlika sociala maktrelationer och maktordningar som kan anses framträda inom LSS domar. Genom att relatera undersökningensfynd till tidigare forskning kring problemområdet har fynden kunnattolkas och förståsur ett större sammanhangoch på så sätt har rimliga slutsatser kunnat dras utifrån frågeställningen. Resultatet av studienhar formulerats genom följande diskurser: diskursen om definitionen och tolkningen av behoven, diskursen om behovet av social gemenskap och att “komma ut i samhället”, fritidsaktivitetsdiskurs & normal livsföringsdiskurs, juridisk diskurs, anhörig-och familjediskurs, samt diskursen om frigörelse, självständighet och normal livsföring.Dessa diskurser anses vara möjliga tolkningar avstudiensempiri samt möjliga exempel på vad en större forskning som omfattar ett större material skulle kunna komma fram till.Undersökningen har lett till ett konstaterande om att ett grundläggande antagande hos beslutsfattare tycks vara att LSS ska tolkas restriktivt. I denna studie relateras denna restriktiva tillämpning till en nyliberalistisk politisk syn vilken anses gradvis ha bidragit till att konstruera om politikers och beslutsfattares förståelse av syftet med LSS åt det restriktiva hållet, vilket kan anses urholka det ursprungliga syftet med LSS, som det beskrevs då lagen först infördes.

Denna studies syfte var att undersöka hur män i Sverige som fått en sen ADHD diagnos upplever sitt liv med ADHD. Undersökningen utfördes genom en kvalitativ innehållsanalys av tre mäns självbiografiska böcker. Resultatet visade att ett liv med ADHD för män innebar till stor del svårigheter, vilket medförde många olika känslor. Studien visade också att ADHD diagnosen kunde underlätta situationen för männen, men att det fortfarande fanns svårigheter efter att de fått ADHD diagnosen. Studien visade även hur mycket det sociala livet och samhällets syn påverkade männens upplevelser, känslor, självkänsla och vardag. Studien visade därmed att samhällets normer och förväntningar inte är anpassade för de med ADHD. Studien visade att det därför är viktigt att utföra flera studier om hur samhället ser på funktionsvariationer, vilket leder till att man kan utveckla förebyggande arbeten. Därmed kan samhället bli mer anpassat för alla.

SAMMANFATTNING

Sverige är ett land som aktivt arbetar mot rasism och diskriminering, detta genom åtgärder och upplysning i skola, arbetsplatser och andra samhällsområden. Trots det upplever Svenska invandrare fortfarande diskrimination inom flera olika förhållanden. För att komma åt orättvisor i samhället måste man först påvisa vart de förekommer och där vid sätta in resurser. Min undersökning granskar därför domslut i Stockholms tingsrätt med hänsyn till sociala omständigheter och tidigare kriminell belastning, för att se om personer med utländskt påbrå blir hårdare dömda. Vidare har jag diskuterat kring den risksituationen att domare och nämndemän påverkas av att invandrare är överrepresenterade inom vissa brottskategorier och därtill att media framställer invandraren negativt. En missvisande förförståelsen byggs i dessa sammanhang upp om invandraren vilket kan leda till diskriminerande domar.

Kategorisering och stereotypisering har varit mina huvudsakliga teorier för att förstå varför människan diskriminerar och varför det eventuellt förekommer diskrimination, även i en så välutbildad institution som rättsväsendet.

Min studie visar att det förekommer rättfärdigade skilda domslut mellan utländska och svenska personer. Om det beror på ett diskriminerande rättsväsende eller på en ärlig utsaga kan jag bara reflektera kring utifrån teorier, tidigare forskning och samhället i övrigt.

Slutsatsen blir tillsist att jag inte i min studie kan påvisa diskriminering, men att man ska utreda eventuellt dold diskriminering och även ett annat tillvägagångssätt för att utesluta diskriminering helt.

Denna studie behandlar tågmästarnas upplevelser av företagskultur och yrkesroll i omorganiseringen 2003/2004, vid SJ AB Stockholm. Det empiriska materialet bygger på kvalitativa forskningsintervjuer med sju tågmästare, som arbetade ombord på x2000 under omorganiseringen.I analys av empirin har vi kunnat se indikatorer på att företagskulturen påverkar tågmästarnas upplevelser av omorganisering. Utifrån deras syn på den aktuella omorganiseringen, tolkar vi det som att förändringar som inte överrensstämmer med grundläggande värderingar och normer i en existerad företagskultur bemöts med ett visst motstånd. Titeln … en perser och resten flygvärdinnor… är ett citat från en av de intervjuade och vi anser att den ger en illustration över tågmästarnas tankar i omorganiseringen 2003/2004. Undersökningen antyder vidare att nyckelpersoner kan påverka företagskulturen.I ett senare skede har relevanta teoriaspekter lyfts fram, och kopplingar har dragits mellan empirin och litteraturens åtaganden och slutsatser. De teoretiker som behandlar företagskulturen och dess inverkan på arbetstagarna som bland annat har berörts i denna studie har varit Mats Alvesson, Gideon Kunda och Edgar Schein.

Studiens syfte är att undersöka och analysera hur LSS-handläggare inom välfärdssystemet anser att lagstiftningarna kan inverka på deras myndighetsutövning samt hur LSS-handläggarna anser att brukare får de sökta insatserna utifrån sina individuella behov. Studien är baserad på en semistrukturerad intervjumetod med sex LSS-handläggare som antingen arbetar i en medelstor kommun eller i en stor kommun. De teoretiska utgångspunkterna som använts har rötter i organisationsteorin där analysen av data gjorts utifrån ‘top-down’ och ‘bottom-up’ styre samt gräsrotsbyråkrati.

Resultatet av vår studie visade att informanterna ansåg att gällande lagstiftning, rådande kommunpolitik och chefskapet var väsentliga delar som påverkade deras myndighetsutövning på olika sätt. LSS-lagstiftningen upplevs föråldrad och svårapplicerad i dagens samhälle utifrån brukarens individuella behov. Det i sin tur medför dilemman i myndighetsutövningen, att lagen inte kan tillämpas på ett sätt som är fördelaktigt för brukaren. Studien belyser hur brukarens rätt till delaktighet, självbestämmande och jämlikhet kommer i uttryck i det praktiska arbetet utifrån handläggarnas perspektiv.

Vi har kunnat se ett genomgående tema av ett ‘top-down’ styre i samtliga verksamheter som informanterna var yrkesverksamma inom. Studien indikerar att kommunpolitiken och chefskapet har inflytande på handlingsutrymmet. Lagstiftningarna LSS och SoL ska kunna fungera som kompletterande lagar, men det visade sig att det inte alltid används i kombination med varandra. Det finns även risk för att personer med funktionsnedsättning kan hamna mellan stolarna om de inte uppfyller alla krav enligt LSS. Vi uppmärksammade även att det kan finnas ett tolkningsföreträde hos beslutsfattaren framför brukaren. Ett mått på hur “att leva som alla andra” ser ut i praktiken finns inte, vilket försvårar handläggningen av ärenden. I studien har vi inte kunnat se något som tyder på skillnader i informanternas upplevelser av arbetet i samband med kommunens storlek eller vart informanterna arbetat geografiskt. 

This study aims to highlight the crisis and adjustment process in individuals who suffered myocardial infarction. The research questions focus on the informants’ experiences of the crisis and life adjustment process, and illuminate the coping strategies that the informants describe important. By using a narrative method and applyingthe crisis theory and coping theory as theoretical guidelines, this study endeavors to illuminate individuals' experiences of the disease from their own perspective. The empirical material consists of four life stories gatheredthrough semi-structured interviews. The result indicates general patterns that characterize the course of the diseaseat the same time as individual aspectsof the crisis process are shown, where individual coping strategies have proven necessary through the different phases. The individual aspect on how one cope with crisis seems to depend on personality and life situation. Major life adjustments have proven necessary in the course of the disease. Changes and priorities seem to be revalued through the different phases, along with a greater appreciation for life. Importance of social support is being emphasized; however the most important element appears to be their own, personalefforts and transformation.

Inom det sociala arbetet jobbar yrkesutövare ständigt för att hjälpa samt stödja människor som är i behov av hjälp och stöd. Denna studie har sitt fokus på hur organisationen och arbetssituationen påverkar socialsekreterares arbete samt beslut. Studien har påvisat att dessa faktorer har en påverkan på socialsekreterares arbete samt beslut, vilket var de frågeställningar som vi sökte svar på. Socialsekreterare arbetar utifrån organisationens föreskrivna riktlinjer samt regelverk och dessa lagar samt regler begränsar socialsekreterares handlingsutrymme. Påverkan av arbetssituationen kan vara varierande periodvis då socialsekreterare kan uppleva en hög arbetsbelastning samt en hög personalomsättning som därmed kan bidra till en stressig arbetssituation. Denna studie är genomförd med hjälp av fem semistrukturerade intervjuer och deltagarna var fem verksamma myndighetsutövare. Vi har samlat in material och analyserat det genom teorierna, stressteorin samt gräsrotsbyråkratin och genom tidigare forskning. Studien påvisar att socialsekreterare upplever brister inom organisationen, då det framkom att arbetet präglas av en hög arbetsbelastning och att organisationen begränsar socialsekreterarnas arbete. Det framkom även att arbetsplatsen har en hög personalomsättning och stressig arbetssituation periodvis. Avslutningsvis diskuteras bristerna inom organisationen samt den svåra arbetssituationen som vidare kopplas till resultatet.

Syftet med denna studie är att belysa svarta tjejers upplevelse av majoritetssamhällets bemötande och dess betydelse för deras känsla av tillhörighet i Sverige. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta svarta tjejer. Studien utgår även från ett bekvämlighets- och ett snöbollsursval. Det finns tre teoretiska utgångpunkter, rasifiering, intersektionalitet och tillhörighet som har tillämpats vid analysen av det empiriska materialet. Studiens resultat visar variation på hur svarta tjejer känner tillhörighet till samhället på olika sätt. Större delen av respondenterna känner inte särskilt större tillhörighet till samhället utan snarare känner större tillhörighet till andra individer som delar samma förutsättningar som de utifrån, till exempel etnisk bakgrund. Medan andra känner större tillhörighet till samhället. Detta trots att samtliga respondenter har fått ett liknande negativ bemötande från majoritetssamhället som innebär att de inte känner sig accepterade.

Nyckelord: svarta tjejer, tillhörighet, rasifiering, majoritetssamhälle, intersektionalitet

Sammanfattning

Titel: I vilken utsträckning tar nordisk forskning hänsyn till barn som upplevt våld? – En Scoping review om konsekvenser för barn som upplevt våld i nära relation utifrån barndomssociologin och ett intersektionellt perspektiv.

Författare: Sandra Adam & Rebecka Göransson

Handledare: Nina Åkerlund

Examinator: Tina Olsson

Följande uppsats är en litteraturstudie i form av en scoping review på redan befintlig forskning om barns konsekvenser av att ha upplevt våld i nära relation.

Bakgrund: Var tionde barn i Sverige har upplevt våld i nära relation. Våld mot barn i nära relationer är ett relativt nytt forskningsområde och ett utbrett folkhälsoproblem. I flertalet fall av våld i nära relation finns det barn i hushållet. Forskning visar på att barn är sårbara och att våldet leder till psykiska, beteendemässiga och sociala konsekvenser. Våld mot barn går även att ses som en försvårande omständighet när det dessutom sker av barnets omsorgspersoner. Syfte: Syftet med uppsatsen är att utifrån barndomssociologin och det intersektionella perspektivet studera forskning från Norden som involverar barn som har upplevt våld i nära relationer. Metod: En sammanställning av 17 vetenskapliga artiklar gjordes genom en scoping review utifrån Arksey & O´malleys modell. Artiklarna togs fram genom sökningar i två olika databaser och därefter gjordes en kvalitetsgranskning av alla 17 artiklar. Analysen är teoridriven, vilket innebär att resultatet analyserades utifrån barndomssociologin och ett intersektionellt perspektiv som därefter delades in i över- och underteman. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman och tio underteman. Det första huvudtemat belyser synen på barn i nordisk forskning; hur barn beaktas och hanteras. Analysen visar att barn hanteras en homogen grupp i flera avseenden. Det andra huvudtemat är konsekvenser av våld vilket belyser olika våldsformers lång- och kortsiktiga konsekvenser för barn. Olika våldsformer påverkar barn på olika sätt, men tenderar att överlappa varandra i flesta fall. Det tredje temat handlar om hur våldet får olika konsekvenser för olika barn. Här lyfts forskningens representation av kön och ålder, närmare bestämt pojkar, flickor, små barn och ungdomar. Slutsats: Barn som utsätts för våld i nära relation är olika och bör därför hanteras som en heterogen grupp både i forskning och praktiskt socialt arbete. 

Studiens syfte är att undersöka hur kuratorer arbetar förebyggande för att bemöta barn som blivit sexuellt utsatta via sociala medier/online. Fokus är på ett förebyggande arbete och metoder för att identifiera och arbeta med barn som är i risk för eller redan har blivit utsatta för övergrepp. Studien har en kvalitativ ansats och empirin samlades in genom att intervjuer genomfördes. Studiens respondenter är mellan 27-45 år och de har varit verksamma som skolkuratorer mellan 2 – 9 år. Samtliga respondenter har en akademisk examen som socionom. Den data som framkom analyserades genom en tematisk analys och jag valde tre teman; metodik och förebyggande arbete, samverkan med vårdnadshavare och externa aktörer samt identifiering av elever som utsatts för sexuella övergrepp. Studiens resultat visade att respondenterna använde sig av olika metoder för att bemöta ett utsatt barn, men att den gemensamma faktorn visade på att det var svårt att arbeta förebyggande kring den utsatthet som finns online. En anledning var att det i många fall saknades rutiner eller handlingsplaner för att kunna arbeta förebyggande med sexuell utsatthet. En annan faktor som respondenterna förmedlade var att det största ansvaret ska vara föräldrarnas/vårdnadshavarnas då kuratorer inte har behandlingsansvar för barnen.

Combining theories of health lifestyles-interrelated health behaviors arising from group-based identities-with those of network and behavior change, we investigated network characteristics of health lifestyles and the role of influence and selection processes underlying these characteristics. We examined these questions in two high schools using longitudinal, complete friendship network data from the National Longitudinal Study of Adolescent to Adult Health. Latent class analyses characterized each school's predominant health lifestyles using several health behavior domains. School-specific stochastic actor-based models evaluated the bidirectional relationship between friendship networks and health lifestyles. Predominant lifestyles remained stable within schools over time, even as individuals transitioned between lifestyles. Friends displayed greater similarity in health lifestyles than nonfriend dyads. Similarities resulted primarily from teens' selection of friends with similar lifestyles but also from teens influencing their peers' lifestyles. This study demonstrates the salience of health lifestyles for adolescent development and friendship networks.

 Electricity demand-side management (DSM) programs are becoming increasingly important to energy system managers in advanced industrialized countries, especially those with high renewable energy penetration. As energy user participation is paramount for their success but has proven to be difficult to obtain, we explore the usefulness of the ‘social license’ concept, originally developed in the mining sector, to refer to the process of creating acceptance in DSM programs aimed at managing or controlling household energy resources such EVs, batteries, and heating and cooling devices. We argue that analyzing the attainment or lack of ‘social license’ may be useful to energy policy-makers and researchers for understanding public concerns with not only supply-side energy resources, but also DSM. We do so by (1) drawing attention to potential frictions between demands for flexibility on the one hand and social practices and habits on the other; (2) attending to the ways that users’ engagement in DSM programs is influenced by their sense of control and agency, and their trust in program providers; and (3) exploring the ways that users may understand their stake in the energy system and may participate in programs as collectives rather than simply as individuals. We argue that a ‘social license to automate’ could not only describe a set of tools to manage participation in DSM projects, but rather assess the ways users effectively feel part of new energy systems designed to serve them. 

Effective natural resource management (NRM) often depends on collaboration through formal and informal relationships. Social network analysis (SNA) provides a framework for studying social relationships; however, a deeper understanding of the nature of these relationships is often missing. By integrating multiple analytical methods (including SNA, evidence ratings, and perception matrices), we were able to investigate the nature of relationships in NRM social networks across five service types (e.g., technical advice, on-ground support) in our case study region, Daly catchment Australia. Only one service type was rated as highly associated with free choice in establishing relationships: technical advice/knowledge. Beneficial characteristics of NRM organizations, such as collaborative and transparent, were associated with the presence of freely chosen relationships between organizations. Our results suggest a need to improve our understanding of organizational roles and characteristics, in particular for use in applied NRM contexts, such as network weaving or disseminating information.