Många studier pekar på att flerspråkiga barn har sämre resultat än barnen med svensk bakgrund. Syftet med studien är att studera flerspråkiga barns svårigheter och deras möte med texter i matematikutbildningen. Vidare syftar studien att ta reda på om signalord har betydelse för flerspråkiga barns svårigheter vid lösning av de olika matematiska textuppgifterna. Signalord betyder ord som signalerar vilken typ av räknesätt man ska välja.  Deltagarna i den här studien är barn i årskurs tre.

Resultaten har visat att barnen som gjort uppgifterna fått stöd av de signalord som prövats och barnen tycker att matematiska textuppgifter med signalord är lättare än uppgifter utan signalord.  Barnen som behärskar svenska språket anser att signalord fungerar som stöd oavsett hur ”kognitivt” uppgifterna är. I intervjuer med barnen har jag kommit fram till att barnen har svårigheter med att hänga med och förklara textuppgifter och därför har de svårt att lösa uppgifterna. Studien visar även att man måste tänka på att inte formulera matematiska textuppgifter på samma sätt för elever med språkliga svårigheter och speciellt för nyinflyttade barn, och visar att det inte bara är ord som gör hinder för förståelse av textuppgifter utan uppfattningen av textuppgifters innehåll är också en avgörande faktor för hur barnen löser uppgiften.

Alla barn som har deltagit i denna studie anser att matematiska textuppgifter är svåra och tråkiga. Detta stämmer överens med Cummins, Kintsch, Reusser & Weimers yttrande (1988) att matematiska textuppgifter är svårast speciellt för flerspråkiga barn. Enligt barnen ligger svårigheten i behovet av att läsa och förstå texterna för att kunna lösa uppgifterna, vilket inte är fallet med uppgifter med endast siffror i. Anledningen till att barnen tycker att uppgifter med siffror är lättare än uppgifter med text är att uppgifter med siffror inte kräver lika mycket av barnen att hålla information i arbetsminnet som uppgifter med texter eftersom barnen får stöd av siffror och symboler för att kunna lösa uppgiften. Barnen behöver endast veta vad symbolerna betyder men i textuppgifter krävs att barnen ska välja räkneoperationer och hålla textens matematiska innehåll kvar i arbetsminnet.

En viktig punkt som kommit fram av intervjuerna är att utvecklingen av barnens lärande står i relation till hur mycket tid både matematiklärare och modersmålslärare kan ägna barnen.  Detta förklaras med att flerspråkiga barn anser att de inte får den hjälp de önskar vilket orsakar att de får sämre resultat i matematik. Resultatet visar även att det är viktigt för flerspråkiga barn att få matematisk undervisning på sitt modersmål för att få förståelse av de matematiska begreppen och inte förhindra matematisk utveckling. Speciellt barn som inte får någon hjälp hemma behöver mer hjälp som Leah Nillas (2002, s.97) visar; att en av de faktorer som påverkar flerspråkiga barns möjlighet att lyckas i matematik är att barnen får hjälp av sina föräldrar.

The aim of this study is to investigate how elementary school teachers use conceptual understanding in the teaching of the variable concept, namely, how these teachers connect the variable concept with other areas of mathematics, such as algebraic expressions. 

The empirical data was obtained by qualitative methods comprising interviews with five mathematic elementary school teachers. In addition three observations in three classrooms were made; one observation is in grade 4 and the other two are in grade 6.The theoretical framework is based on Kilpatrick et al. (2001) theories: conceptual understanding, strategic competence and procedural fluency. Furthermore the theory of representations of Bergsten et. al (1997) and Persson (2010) were used in the theoretical framework.

The results of this study show that none of the five participating teachers connects the variable concept to other areas of mathematics, such as algebraic expressions. However, two of them mention the variable concept in equations, problem-solving, algebraic expressions and shapes, but without explaining the meaning of the variable concept or how that concept is used and integrated into these mentioned areas of mathematics. Furthermore the study shows that the other three participating teachers mention the variable only to one to two areas of mathematics. These areas are problem- solving and shapes. These teachers do not explain how the variable concept is used in the mentioned areas of mathematics, but they focus on how the calculation will be performed to solve the data they used. The participating teachers do not use any representations to explain the variable concept and how it’s connected to the other areas of mathematics. In conclusion, the variable concept was not explained and its connection to other mathematical areas was not addressed, which due to the absence of usage of conceptual understanding in teaching the variable concept.

The aim is to examine how teachers view their leadership, how leadership is used and developed, and what kind of perceptions teachers have of leadership and how it is important to their students.

My questions are: 

• In what ways can the teachers develop their leadership?
• In what ways can the teachers make use of leadership in the classroom?
• What do the teachers in the study consider to be a good leadership?
• What do the teachers inte the study think of their leadership and its´ importance to students?

The study uses a qualitative research method and consists of interviews with four teachers working in a school south of Stockholm. The results of the study shows that teachers´ leadership in the classroom has a significance for students´ learning and development. The teachers´style of leadership should not be static and should be adapted to students´development level. The results also shows that teachers´ leadership in the classroom is about various tasks. The conclusions are that the teacher in her/his leadership needs to be democratic and allow students to affect the activities in the classroom, but also use an authoritarian leadership to get an effective classroom.

School Choice has been introduced into several national education programs during the past three decades in Azerbaijan. Parents are invited to select from various schools to locate the one that “suits them the best”. However, there is a need to understand the factors that go into parents' decision-making when choosing primary schools for their children, especially in various native languages and educational fields. The purpose of the study is to explore Azerbaijani-speaking and Russian-speaking parents’ school choices at the primary education level in Azerbaijani and Russian sectors. Furthermore, the study investigates the factors influencing parents’ selections when selecting a primary school for their children, such as socioeconomic status, educational values, and cultural preferences. The study also aims to compare the school choice patterns of Azerbaijani-speaking and Russian-speaking parents, particularly emphasizing how their varied native languages may influence their decision-making processes. Additionally, this study presents a framework of the national policies regarding parental school choice in Azerbaijan. The study's theoretical frameworks were framed by Human Capital Approach (HCA), Human Rights Based Approach (HRBA) and Capability Approach (CA). By utilizing these frameworks, parents can better understand the various factors that impact their decisions when choosing a school for their children and how these decisions can ultimately affect their children’s educational achievements. The HCA believes education is a valuable investment in human capital, and parents choose schools based on their perception of the returns on this investment. On the other hand, the HRBA sees education as a fundamental human right, and parents’ selection of schools should be based on fairness and non-discrimination principles. The CA emphasizes the importance of education in enhancing individual capabilities and freedoms. This research used qualitative research methodology will contribute to select the right school for children at the primary education level in Azerbaijan. The comparative perspective was based on the Azerbaijani-speaking and Russian-speaking parents. The semi-structured interviews with 12 participants were conducted to gather data, focusing on the factors influencing their decision-making processes and thematic analysis was applied to the data analysis. The author encountered codes and themes in the interview data through qualitative research methods and thematic analysis. This approach provided detailed insights into the complex and diverse nature of parents’ school choice decisions. Overall, the research on parents in Azerbaijan found that they, irrespective of their native language, possess a keen interest in and knowledge of factors that impact their decision in selecting primary schools for their children. This highlights the significance of considering aspects such as language options, school location, and reputation while devising policies to offer quality education to all children. Further exploration is necessary to comprehend the decision-making approach of parents and develop effective tactics to support them in making informed and appropriate school selections. Finally, the implications to the policy and practices for school choice are discussed.

I denna studie undersöks mellanstadielärares uppfattningar kring Foreign Language Anxiety (FLA) vid inlärning av engelska hos elever i årskurs 4-6. Dessutom undersöks effekterna i elevers spelvanor relaterat till FLA och språkfärdigheter, samt lärarnas föreslagna strategier för att hantera och minska FLA. Studien stödjer sig på teoretiska ramverk från James Paul Gee (2003) om lärande genom digitala spel och Horwitz, Horwitz och Copes (1986) forskning om FLA, och använder en fenomenologisk ansats för att djupdyka i dessa teman. Genom intervjuer med sex engelsklärare i mellanstadiet syftar arbetet till att utforska tre frågeställningar. Dessa inkluderar lärarnas uppfattningar av elevers FLA i engelskundervisningen, lärarnas syn på hur elevers spelvanor kan relatera till deras FLA och språkfärdigheter, samt vilka pedagogiska strategier lärare bedömer som mest effektiva för att minska FLA.

Vid undersökningen om hur lärare uppfattar elevernas FLA framkommer problematiken kring elevers talrädsla i klassrummet, vilket kan bero på flera anledningar. Det kan röra sig om rädsla för att bli bedömd av klasskamrater, samt en brist på tillit till den egna förmågan. En annan bidragande faktor till förekomsten av FLA är de stora kontrasterna i elevernas engelskkunskaper, vilket förklaras av deras individuella intressen utanför skolan. Lärarnas utsagor beskriver att elever som ägnar sig åt en stor mängd extramural engelska (EE), har ett så stort försprång att de andra eleverna inte vågar prestera i klassrummet. 

Resultaten från studien indikerar att lärarnas syn på digitala spel varierar, med insikter som pekar på både möjligheter och utmaningar i att integrera dessa spel i språkundervisningen. En minoritet identifierar kommersiella digitala spel som en möjlighet att engagera elever och minska FLA, medan majoriteten uttrycker oro för spelens relevans och effektivitet. Detta understryker en komplexitet i hur digitala spel kan integreras i undervisningen, där lärarnas erfarenheter och uppfattningar spelar en stor roll i hur de närmar sig användningen av spel som ett pedagogiskt verktyg. Diskussionen kring pedagogiska strategier för att implementera digitala spel i undervisningen framhäver också ett behov av fortbildning för lärare. 

Lärarna uppfattar att digitala spel kan ha både positiva och negativa effekter på elevers språkinlärning, där ett ökat ordförråd och språklig säkerhet i muntliga aktiviteter utgör de positiva aspekterna. Negativa aspekter som framkommer är att elever lär sig ett spelspecifikt språk som inte gynnar deras skolgång, och att deras intensiva engagemang i kommersiella digitala spel på engelska leder till en känsla av att skolans engelskundervisning mister sitt värde. Vad beträffar hantering och minskning av FLA betonar lärarna betydelsen av att skapa en trygg och inkluderande lärmiljö, där grupparbeten används för att effektivt främja engagemang och ett ökat självförtroende. 

This study's purpose is to see what factors affect formative assessment and how these factors impact the implementation in the k-3 classroom. The primary methods used have been electronic searches in the databases, ERIC, and Education research complete. Some studies showed that teachers have a positive attitude toward formative assessment, but they have some difficulties with its implementation. Time limitation is another factor that could impact the teachers' planning and the implementation of formative assessment in their classrooms. In some cases, formative assessment tends to lead more towards grades and results rather than proper feedback from the teacher. Teachers' understanding of formative assessment differs from one another depending on for example teachers' experience in teaching, teachers' background, male or female teachers, etc. A couple of studies focused on feedback as both a tool for teachers to assess students and in some situations for praising the students. It is up to the teachers to find a way to present the feedback effectively and equally between the students. Some researchers focused on the dialog between teachers and students as an essential part of the student's learning and development. Other researchers mean that the establishment of “sustained shared thinking” is essential where the focus lies on co-construction in adult-child collaborations.

The current study investigates what recent research tells us as to how creative writing can support language learning in English as a second language (ESL) classrooms at the primary and secondary levels. The results show that teachers must implement a variety of approaches when structuring creative writing lessons to help reach the knowledge requirements in the syllabus for English. Furthermore, the presented studies establish that creative writing is an excellent method to develop writing skills and encourage pupils to write. This investigation also shows that implementing creative writing into ESL classrooms helped develop vocabulary, grammar, and imagination. Finally, it appears that confident pupils are more likely to enjoy a creative writing class and advance faster in their language learning.

This study explores vocabulary assessment approaches and their alignment with curriculumgoals, alongside the influence of national tests on language education strategies. Throughinterviews with five teachers and relevant literature review, the research highlights thecomplexities inherent in language education. Emphasizing comprehension over rotememorization emerges as a consensus among teachers, echoing Schmitt and Diane'sperspective (1993). Criticisms of glossary exams underscore concerns about surface-levellearning and its impact on critical thinking. Aligning with Firda et al.'s (2021) study, teachersprioritize assessing fundamental language skills to enhance speaking, listening, reading, andwriting abilities. The study identifies a recurring theme of aligning teaching practices with theSwedish curriculum, emphasizing creativity, adaptability, and inclusivity. Teachers'approaches reflect the curriculum's call for thematic lessons and diverse languagedevelopment opportunities, balancing written and oral proficiency, while acknowledging theinfluence of national tests.

Key words: ESL/EFL, primary school, vocabulary, vocabulary acquisition, vocabularylearning, vocabulary assessment, vocabulary test.

The aim of the study is to examine which strategies do elementary school teachers use to motivate their students to read, and what strategies do teachers and students consider to be the most effective: Internal or external motivation. The methods for collecting data have been observations, interviews and webpages, and thud the study contains both quantitative and qualitative elements. The result of the current study showed that teachers used both inner and outer motivations to motivate students with intention of adapting teaching to the students' needs and conditions as mentioned in the curriculum.The results also displayed that students are motivated by both external and internal motivation, for example, inner motivation was created when students experienced responsibility for their learning, while external motivation was when students learning involved reward and assessment.

The purpose of the study is to examine how feedback on written texts is given at secondary school level in the subject of English, and what effects the different feedback methods provide. The purpose is also to investigate what level of student texts the teacher mainly focuses on when providing feedback: the task level, the metacognitive level, the process level or the personal level. The essay is based on interviews, observations and content analysis of teachers' comments. The result showed that the motivations behind the methods, as well as the methods themselves, were similar between institutions and educators. The preferred method of communicating the feedback was to do it in writing, rather than orally. Finally, the results displayed that teachers combine giving feedback at a task-level, a process level, a metacognitive level, and a personal level.

Bakgrund: Eftersom vi båda har ett stort intresse av fysisk aktivitet är det ett ämne vi brinner för. Som blivande fritidslärare var vi nyfikna på att undersöka vilka uppfattningar fritidslärarna har om fysisk aktivitet och vilka möjligheter det förekommer för eleverna att vara fysiskt aktiva på fritidshemmet.

Syfte: Syftet med examensarbetet är att belysa fritidslärares uppfattningar kring fysisk aktivitet inom fritidshemmets verksamhet

Metod: För att besvara frågeställningarna använde vi oss av kvalitativa intervjuer som insamlingsmetod.

Resultat: Sammanfattningsvis visar vårt resultat att fritidslärarnas egna intressen har en stor påverkan på vilka aktiviteter som oftast utförs. Det framkommer också att fritidslärarna till viss del planerar de fysiska aktiviteterna utefter barnens intressen men att planeringstiden har en negativ påverkan på hur ofta planerade fysiska aktiviteter genomförs. I samtliga intervjuer nämns det att utomhusmiljön bidrar till stora möjligheter att främja fysisk aktivitet, men att olika skolmiljöer och skolgårdar kan se olika ut och därför måste man förhålla sig till det som finns. Däremot påpekas det att inomhusmiljön skapar svårigheter i att erbjuda fysisk aktivitet förutom några få inslag av exempelvis dansspel. Det som dock är genomgående i våra intervjuer är att samtliga fritidslärare anser att fritidsgympan i idrottshallen är den inomhusmiljö som främjar för fysisk aktivitet.

De senaste åren har andelen elever med annat modersmål än svenska har ökat i densvenska skolan. Jag som i många år har varit verksam inom skola och utbildning ocharbetat med elever med ett annat modersmål än svenska anser att det är viktigt att förståhur lärare och elever tänker kring modersmålsundervisning och dess effekter påandraspråk- och kunskapsutveckling. Studiens syfte är således att ta del avmodersmålslärares och elevers åsikter och upplevelser kring modersmålsundervisningeni den svenska skolan. För att uppfylla studiens syfte har följande forskningsfrågor ställts:Hur upplever eleverna sambanden mellan modersmålsundervisningen, sinkunskapsutveckling i andra ämnen och inte minst sitt självförtroende som anses vara enavgörande faktor för att lyckas nå framåt? Vad är modersmålslärarnas föreställningargällande ovannämnda sambanden och hur de beskriver sin yrkesprofession.Föreliggande studie bygger på en kvalitativ metodansats där tre intervjuer med tre olikamodersmålslärare och 11 elever från samma kommun utfördes. Intervjuerna med eleverutfördes på plats, intervju med en lärare via plattformen Google meet, och två intervjuermed andra lärare genomfördes på plats. Det empiriska innehållet presenteras utifrånelevernas och lärarnas upplevelser kring modersmålsundervisningen och analyserasutifrån olika teoretiska teorier.Resultat i min studie har visat att deltagarnas användande av modersmålet ochandraspråket styrs i mångt och mycket av deras sociala kontakter i vardagen. Resultatethar också visat att modersmålsundervisningen har en positiv effekt på såväl deflerspråkiga elevernas utveckling av modersmålet som på deras kunskapsutveckling.Enligt resultatet kan modersmålsundervisningen stärka elevernas sociala identiteter,självförtroende och gemenskap. Lärarnas missnöje gällande ett bristande samarbetemellan modersmålslärare och ämneslärare har också lyfts av studien.

Denna undersökning bygger på hur pedagoger inom fritidshemmet tolkar konflikter mellan elever samt hur pedagogerna arbetar med konflikthantering. Syftet har varit att undersöka hur konflikter uppstår mellan eleverna och hur de hanteras inom fritidshemsverksamheten utav fritidspedagogerna samt hur synen på konflikter uppfattas. Vår undersökning är byggd på en intervjustudie (Se bilaga 4). Studien baseras på en fenomenologisk ansats vilket ramar in vårt synsätt kring konflikt och konflikthantering. Som metod valde vi att utgå ifrån en kvalitativ intervju som är semistrukturerad. Bortsett från detta skriver vi även om urval, etiska överväganden, tillförlitlighet och giltighet. Det skrivs även om arbetets genomförande, analys samt hur vi har gått tillväga med arbetet. I resultatdelen presenterar vi vår empiri som vi har fått fram genom vår metod. Vi presenterar våra frågeställningar i form av att samtalen presenteras för sig och sedan presenterar vi citaten från de olika pedagogerna. Därefter lägger vi in våra egna kommentarer rörande ämnet. Vi gjorde våra intervjuer med hjälp av nio pedagoger som har olika utbildningar inom skolan, olika åldrar och olika bakgrund samt etnicitet och kön. I texten presenteras informanter i nummerform. Efter att noggrant granskat över allt material som vi fått in efter vår undersökning kom vi fram till att många pedagoger hade samma uppfattning kring ämnet konflikthantering. De ansåg att konflikthantering utvecklas med tiden och att det även är en stor del i vår utbildning som grundskolelärare inriktning mot fritidshem. När vi diskuterade ämnet konflikter ansåg pedagogerna att eleverna utvecklas av konflikter, men att det kan bli jobbigt för eleverna om de utsätt för konflikter för ofta. Detta på grund av att eleverna kanske inte vet hur de ska hantera konflikter och därför måste vi pedagoger lära eleverna olika metoder på konflikthantering. Genom att vi läraren är tillgängliga och stöttar eleverna blir de också mer självständiga med tiden.

Syftet med denna studie var att studera hur några elevers läsförståelse och inställning är till digitalläsning i förhållande till traditionell läsning. Studien är inriktad inom svenskämnet och deltagare för denna studie gick i årkurs 5 och 6. Inom ramen för studien utfördes en enkätundersökning och ett läsförståelsetest. Slutsatsen av vår forskning är att de tillfrågade elevernas attityd till traditionell läsning är mer positiv än till digitalläsning. Vad gäller läsförståelsetestets resultat, pekar det på att traditionell läsning visade på högre resultat än läsning som skedde digitalt.

I en kvalitetsgranskning som utfördes av Skolinspektionen 2012 framkom att skolans demokratiuppdrag inte genomsyrar undervisningen. I föreliggande studie har undervisningen i religionskunskapsämnet undersökts, där studiens syfte har varit att undersöka hur religionskunskapslärare uppfattar sitt ämne i relation till skolans demokratiuppdrag. Den frågeställning som studien ämnat få svar på är hur uppfattar religionskunskapslärare sitt ämne i relation till skolans demokratiuppdrag? Sammanlagt medverkade sex religionskunskapslärare i årskurs 4–6 i en kvalitativ intervjustudie, där deras svar utgjorde empiri för studien. Empirin kodades och tematiserades utifrån en tematisk analys och resultatet analyserades ur det pragmatiska perspektivet med John Deweys syn på lärande. Resultatet från studien visade att religionskunskapslärarna har en tydlig uppfattning om ämnets relation till demokratiuppdraget, där de för utförliga resonemang kring hur det tar sig till uttryck både i undervisningens utformning och genomförande. Kopplar man det till Skolinspektionens granskning, där det framkom att uppdraget inte blev framträdande i undervisningen, kan man dra slutsatsen att religionskunskapsämnet med sitt ämnesinnehåll och utformning har förutsättningar för att fostra demokratiska medborgare av eleverna. De didaktiska implikationerna av studien understryker vikten av att lärare är medvetna om hur deras ämne kan ställas i relation till demokratiuppdraget. Vidare hade det varit möjligt att professionen hade gynnats av mer utarbetade och ämnesdidaktiska metoder för hur man arbetar utifrån en medveten värdegrund. 

Med vår litteraturöversikt ämnar vi skapa en övergripande bild över lärares resonemang kring värdegrundsarbete. Och belysa religionskunskapsämnets roll för detta arbete. Skolan ska förmedla demokratiska värden och fostra goda samhällsmedborgare. Hur och när detta ska göras framgår, för lärarna, inte lika tydligt. Det är främst i kursplanen för religionskunskapsämnet som det går att återfinna en tydlig koppling mellan det centrala innehållet, etik, och värdegrundsarbete.

I denna litteraturöversikt är syftet att sammanställa och analysera forskning som är gjord om värdegrundsarbete i skolan med fokus på lärarnas resonemang och ställa detta i relation tillreligionskunskapsämnet. Frågeställningarna som vi syftar att besvara är:

1) Hur resonerar lärare kring värdegrundgrundsarbete?2) Hur resonerar religionskunskapslärare kring värdegrundsarbete i relation till ämneskompetens?

Studierna från resultatet visar att lärare arbetar reaktivt och oplanerat när det kommer till värdegrundsarbete. Det framkommer även att lärarna i studierna inte gör kopplingar till vare sig teorier eller forskning utan ser till egna erfarenheter från exempelvis barndomen. Lärarna refererar inte till styrdokumenten när de resonerar kring värdegrundsarbete. Däremot framkommer det att religionskunskapslärarna i studierna från resultatet gör kopplingar till styrdokumenten. Didaktiska implikationer av resultatet är främst kopplat till behovet av mer ämneskompetens för såväl religionskunskapslärare som andra lärare för att ge samtliga lärare förutsättningarna till en professionell värdegrund.

Studien utgår ifrån posthumanistiska teorier som ser på mänsklig och icke-mänsklig materia som agentiska aktörer. Studien undersöker vad som uppstår emellan yngre barn och appar i förskolan. Utifrån utvalda videosekvenser där ett- och tvååriga barn samhandlar med avancerade appar i en förskolepraktik analyseras sekvenserna utifrån posthumanistiska begrepp och ANT-analys. Resultatet belyser mycket täta, intensiva och komplexa möten där varje intra-aktion förändrar och transformerar de innefattande aktörerna i nätverk. Fokus ligger på kommunikativa relationer av transdisciplinära tillblivelseprocesser av barns och avancerade appars möten.

Studien utgår ifrån posthumanistiska teorier som ser på mänsklig och icke-mänsklig materia som agentiska aktörer. Studien undersöker vad som uppstår emellan yngre barn och appar i förskolan. Utifrån utvalda videosekvenser där ett- och tvååriga barn samhandlar med avancerade appar i en förskolepraktik analyseras sekvenserna utifrån posthumanistiska begrepp och ANT-analys. Resultatet belyser mycket täta, intensiva och komplexa möten där varje intra-aktion förändrar och transformerar de innefattande aktörerna i nätverk. Fokus ligger på kommunikativa relationer av transdisciplinära tillblivelseprocesser av barns och avancerade appars möten.

This study explores the dynamic of what happens within a further education college in order to develop an understanding of the cultures, systems and processes that are used to socially construct meaning around work and employability.  It is an inductive approach and is based on a case study of a further education college in South London.  The case study is analysed through the metaphor of an “extended family” and draws on social learning theory which is predicated on meaning and identity being created through social interaction (Wenger, 1998).  What has become apparent from being immersed within that extended family of the College, from interviews with staff and students, interacting in social activities, observing classes and reviewing many of its artefacts is perhaps an unremarkable conclusion.  The work of the family is not primarily about imparting a given set of skills (although that plays an important part) but in the formation of identity: “because learning transforms who we are and what we can do, it is an experience of identity” (Wenger, 1998, p. 215).  A major task for the College is to build self belief in developing the identity of learners and assist them to make new meaning so that they can transact effectively in economic life.  To the extent that one can examine and comprehend the organisational DNA of a further education college there are markers here, genes if you will, that can be passed across generations of learners that adapt and shift to survive in life beyond the boundaries of this community.  This study constructs a narrative around that research experience to respond to that primary research question about how the dynamics of the employability operate within a college.  The answer is partial, limited and perhaps only grabs at a corner of what is really going on within the College.  With those caveats and disclaimers what follows is the story of how a discourse takes root and flourishes within a learning community.  It points to the need to re-set the relationship between FE colleges and government to promote greater coherence between policy and practice.

Learning factories present a promising environment for education, training and research, especially in manufacturing related areas which are a main driver for wealth creation in any nation. While numerous learning factories have been built in industry and academia in the last decades, a comprehensive scientific overview of the topic is still missing. This paper intends to close this gap by establishing the state of the art of learning factories. The motivations, historic background, and the didactic foundations of learning factories are outlined. Definitions of the term learning factory and the corresponding morphological model are provided. An overview of existing learning factory approaches in industry and academia is provided, showing the broad range of different applications and varying contents. The state of the art of learning factories curricula design and their use to enhance learning and research as well as potentials and limitations are presented. Conclusions and an outlook on further research priorities are offered. (C) 2017 Published by Elsevier Ltd on behalf of CIRP.

Detta examensarbete är en undersökning om hur det kan se ut då vi tar oss olika sökvägar på internet.

     Hur kan man synliggöra det vi gör då vi söker på nätet?

För att undersöka detta har jag låtit gymnasieelever, studiekamrater och vänner utföra olika typer av internetbaserade sökningar och med hjälp av semiotiska analysverktyg har undersökningsmaterialet analyserats och reflekterats.

Syftet med undersökningen är att få en fördjupad förståelse för hur man på olika sätt kan använda sig av visuellt material som elever och pedagoger redan använder.

Som blivande bildpedagog vill jag tillsammans med mina elever utforska de tankeprocesser som sker då vi söker och delar information på internet. Genom att synliggöra mina egna tankeprocesser kan jag förstå andras. En förståelse som också gör det möjligt att förhålla sig till vår tids visuella kulturer.

Tolkning och resultat har prövats med hjälp av internatbaserade undersöknings metoder. Även pedagogiska filosofier och teorier som jag stött på under min egen lärarutbildning samt situationer som jag själv upplevt på den gymnasieskola där jag arbetar har legat till grund för undersökningen.

Resultat som framkommit ur bearbetningen av informanternas och mina egna internetsökningar har fått skapa det visuella abstraktet. Abstraktet med namnet Från Astrid till Bobby är framställd med video och har även fått ge namn åt det skriftliga examensarbetet.

Syftet med denna studie var att ta reda på vad förskollärare och vårdnadshavare har för förväntningar och upplevelser av samverkan i utvecklingssamtal. Forskning visar att ett nära samarbete med hemmet höjer kvaliteten på förskolan, en bra kvalitativ förskola ger barnen bättre förutsättningar i det livslånga lärandet. Vi har intervjuat fyra förskollärare och fyra vårdnadshavare. Resultaten visade skillnader i vad förskollärare och vårdnadshavarna ser för syfte med utvecklingssamtalet. Vårdnadshavarna ser det ser det som ett tillfälle att i lugn och ro få prata om det enskilda barnet, dess utvecklig och trivsel, medan syftet för förskollärarna är att samverka runt barnet och förskoleverksamheten. Både vårdnadshavarna och förskollärare uttrycker att det är viktigt med en förtroendefull relation för att kunna mötas på ett bra sätt i alla samverkanssituationer. Slutsatsen av studien visar att förskollärarna anser att de allra flesta vårdnadshavare tycker att det är viktigt att delta i utvecklings- samtalen till skillnad från andra samverkansformer. Vårdnadshavarnas förväntningar och upplevelser tolkar vi också som positiva för de anser att den information de förväntat sig att få tillgodogörs och är relevant för dem och deras barn.

Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap om vad förskolepedagoger och huvudmän anser om deras och barns inflytande över utegårdarna på förskolor i Västra Götaland. En kvantitativ datainsamlingsmetod har valts ut genom enkäter för att kunna besvara studiens frågeställningar. För att analysera resultatet från enkäternas flervalsfrågor har frekvenstabeller skapats, detta för att få en sammanställning av resultatet. Tematisk analys har använts för att hitta specifika teman i svaren från fritextfrågorna. I diskussionsdelen diskuteras resultatet med vårt valda teoretiska perspektiv, Foucaults syn på makt samt relevant litteratur inom ämnet. Studiens resultat har visat att förskolepedagoger och huvudmän anser olika om deras och barns inflytande över utegården. Resultatet visar också att faktorer som tillåtelse, arbetssätt och budget möjliggör och begränsar barns och pedagogers inflytande. Vi tolkar resultatet som att vuxna står i en maktposition och har mer inflytande än barn. Makten verkställs beroende på vilka normer och normaliseringar som finns på de olika förskolorna, även miljön kan bära med sig föreställningar och normer. I resultatet framgick det även att barnkonventionen som ny lag inte har påverkat arbetet gällande inflytande över utegården. Detta tolkar vi som något negativt, eftersom lagen på ett eller annat sätt borde ha påverkat, då den tar upp att alla barn har rätt att utrycka sin mening.

Syftet med den här undersökningen är att belysa faktorer som påverkar läraren när den planerar sin undervisning i kursen Estetisk verksamhet med inriktning musik. Av särskilt intresse är vilken påverkan lärarens intressen, utbildning och erfarenhet samt elevernas intressen och färdigheter har. Undersökningen har genomförts genom att fyra stycken verksamma lärare på olika skolor i olika städer intervjuats. Resultatet visar att lärarna till stor del låter eleverna vara med och planera innehållet i kursen och att innehållet mestadels utgörs av praktiskt musicerande. Det som har allra störst påverkan på att kursen utformas åt detta håll är den syn som läraren har på eleven och på ämnet samt elevernas färdigheter och intressen. Resultatet överrensstämmer därmed med tidigare forskning.

The purpose of the study is to contribute knowledge about how 2-4-year-oldsexplore the physical phenomena of floating and sinking, and how a practicalactivity can contribute to development and learning. To respond to the study,observation was chosen as the method where a designed activity with thevariation theory as support was conducted in three groups of children, theactivity was then divided into four phases for us students to get a clearerstructure. The theory was made visible by making the phenomena the objectof learning in the exploration. The children themselves got to explore and thinkabout which aspects determined whether something floated or sank usingvariations on similar objects. The three activities were filmed and lateranalyzed using the research questions and categories that emerged using theanswers from the four phases.The result shows that it is possible to perform a float and sink activity with theyounger children in preschool. Something that connects to Jean Piaget´s stagetheory was that the youngest children stopped their exploration when theycame up with a hypothesis and they saw what was happening. Our result showsthat, when they are four years old, they start to come up with explanations forthe hypotheses they have given about how an object behaves in a certain wayin water. The most common thing that the children referred to was the weightof the object. They concluded that an object sank because it was heavy, butthey also reasoned that an object floated because it was heavy. This shows thatthey don’t have the answers fully but the thoughts and the will to understand.

Syfte

Mitt övergripande syfte med uppsatsen är att jämföra hur simkunnigheten ser ut i årskurs 6 utifrån hur lärarna arbetar med simundervisning i två olika skolor.

Frågeställningar

– Hur organiserar och arbetar idrottslärarna med simning i skolan?

– Hur ser simkunnigheten ut bland elever i årskurs 6?

Metod

En kvalitativ och en kvantitativ metod i form av enkäter och intervjuer har använts för att få frågeställningarna besvarade. De som deltog i enkätundersökningen var elever i årskurs 6 från en skola i Stockholmsstad och en annan skola på Lidingöstad. Eleverna fick besvara frågor om hur deras simkunnighet ser ut idag och vart de lärt sig simma. De som intervjuades var tre lärare i idrott och hälsa, en från skolan på Lidingö stad och två från skolan i Stockholms stad. Frågor som besvarades handlade om hur de bearbetar och organiserade simning i sin skola.

Resultat

Intervjuresultatet från lärarna visar att båda skolorna har samma upplägg. Eleverna får lära sig simma i lågstadiet och sedan, när de blir äldre och ska få betyg, har skolorna simtest, vilket innebär att eleverna får simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Klarar eleverna testet får de godkänt i simmomentet. Simtestet visar att 78 % och 73 % av eleverna i skolorna får godkänt i simtestet. 7% och 12 % av eleverna klarar inte simtestet och får då betyget F i idrott och hälsa. 15 % av eleverna i vardera skola är frånvarande under simtestet. Vidare anser lärarna att det i första hand är föräldrarnas ansvar att lära barnen simma men i och med att det finns som ett kunskapskrav i läroplanen så är det nu också lärarnas ansvar.

Slutsats

Resultatet visar att båda skolorna arbetar likartat och har samma problem, vilket är att få tillgång till simhallen. Detta kan kopplas till ramfaktorsteorin som säger att om det finns ett krav i läroplanen ska det finnas möjlighet till att uppfylla kraven, som i detta fall tillgång till simhallar. Utifrån transformeringsarenan i läroplansteorin kan läroplanen tolkas olika av lärarna. Även här diskuteras hur man ska tolka simningskravet. Kan man simma 150 meter hundsim och 50 meter flytandes på rygg med bensprattel?

Remote mode study programs at master degree level are becoming more popular than undergraduate level programs. Students after graduation with Bachelors degree very often are employed and the most appropriate mode for them to pursue higher studies is the remote mode. Postgraduate programs with one or two year duration mostly focus on specific areas of research based industrial application. Traditional remote education is thought to be more centered on web based on-line programs with a little opportunity for teacher student interaction and interaction with peers. In such programs motivation for studies has been a problem and as a result many students drop off and also those remain in the program for prolonged periods do not show good performance. One of the reasons for failures of students in remote studies is the isolation leading to discouragement for the completion studies. A remote mode Master Degree Program in Environomical Pathways for Sustainable Energy Systems (MSc-SELECT), consisting of a number of innovative features aimed at improved student engagement, motivation, exposure to experiences in multi-national setting and team work, was developed and implemented by the Master School of the EIT-InnoEnergy, as a pilot project. The program was offered, collaboratively and simultaneously to students in three locations, Royal Institute of Technology in Sweden, Universitat Politecnica de Catalunya in Spain and the Open University of Sri Lanka. The students in Sweden and Spain each followed 50% of the courses on-campus and 50% in remote mode depending upon the university they registered with. The students in Sri Lanka followed the entire 1st year fully remotely. All the students (from KTH, OUSL and UPC) will spend the 2nd year on-campus at another university in the consortium. This paper discusses, from the perspective of the fully remote site, the remote program with its innovative aspects, student performance and experience together with future tasks for making the program viable and beneficial to all partner countries.

Studiens syfte är att fördjupa kunskapen om förskollärares metoder och strategier för att stötta barns flerspråkighet i förskolan. Data har samlats in med hjälp av sju intervjuer med verksamma förskollärare. Resultatet visar att förskollärarna visserligen stöter på svårigheter i arbetet med flerspråkighet men att arbetet med att stötta barnen samtidigt fungerar positivt. Av resultatet framgår också att förskollärarna använder olika metoder och tillvägagångssätt, exempelvis AKK, digitala verktyg och att samarbeta med vårdnadshavare. Förskollärarens förhållningsätt gentemot flerspråkighet kan influera det förekommande möjliga svårigheter. Studiens deltagare lyfter fram betydelsen av att de har ett positivt förhållningssätt för att hitta möjligheter och lösningar för att utmaningar som språkbarriärer och tidsbrister. De uppger också att de ser de fler möjligheter än svårigheter. En slutsats från studien är att arbetslaget bör sträva efter en grundläggande inställning och ett gemensamt synsätt för att göra underlätta arbetet och för att stötta barnens flerspråkiga utveckling vilket också bidrar till att lyfta språkets betydelse och stärka detta viktiga arbete i landets förskolor.

The purpose of this paper is to examine how six students who attend a high school relate to their multilingualism and emphasize how their multilingualism has affected their views of themselves and their identity. The fundamental questions were:

• How do six students who attend a secondary school relate to their multilingualism?
• How has students' multilingualism affected their views of themselves and their identity?

I did use a qualitative research method in terms of interviews to receive answers for my inquiries.

Carla Jonsson (2010) speaks inter alia about “the third space” which concerns adolescents creating a “third room”. Almqvist (2006) believes that adolescents that are exposed to discrimination and prejudices can lead to them turning their backs on society in disappointment. Boyd (1985) has, in his thesis, found that multilingual students communicate with the majority language and with their mother tongue with their parents. Sjöqvist & Lindberg (1996) believe that people gain access to other cultures through their multilingualism which leads to new ways of thinking.

The result of my investigation showed that the informants were in favor of their multilingualism and they see it as a benefit. The informants have created their own identity by combining their homeland’s language with the majority language. They see themselves as a resource for the society.

Många elever har svårigheter att förstå fysik och det har ofta att göra med avsaknad av grundlig begreppsförståelse. Då fysiken rymmer många ämnesspecifika ord som har andra betydelser i vardagsspråket krävs det att läraren arbetar med elevernas förståelse och användning av fysikaliska begrepp. Studien bygger på intervjuer med fyra fysiklärare och syftar till att beskriva och undersöka lärarnas resonemang vid val av metod för begreppsinlärning samt deras syn på syftet med att utveckla förmågan att använda begrepp och begreppsförståelse utifrån forskning och teori om sociokulturellt perspektiv för språkutveckling. Hur resonerar lärare om sina metoder i begreppsundervisning i fysikämnet på grundskolan? Hur motiverar lärare syftet med begreppsanvändning och begreppsförståelse i fysikämnet? Val av metod vid begreppsinlärning beror på att eleverna inte anses tillgodogöra sig undervisningen enbart via läroböcker utan behöver använda egna ord och aktiviteter för att hålla koncentration och intresse vid liv. Slutsatsen är att det finns olika resonemang för olika val av metoder. Den gemensamma åsikten är att det mest effektiva för att nå flest elever är att variera metoder och använda sig av elevernas eget intresse och vokabulär. Vikten av att lära sig begrepp tidigt för att förstå fysiken betonas, men lärare använder sig av sina erfarenheter i undervisningen istället för att metodiskt undersöka elevernas förförståelse. Studiens resultat är inte generaliserbart men ger information om hur fysiklärare resonerar om metodval och begreppsundervisning.

Denna studie behandlar de två uppdrag som den svenska skolan idag vilar på, nämligendemokrati- och kunskapsuppdraget. I min studie ställer jag dessa två uppdrag i relation tillsvenskämnet. Jag har valt att intervjua fyra svensklärare i grundskolan för att undersöka hurdessa lärare arbetar med de två uppdragen samt hur de förenar dem uppdragen i denundervisning som bedrivs. Syftet med studien är därför att ta reda hur demokrati- ochkunskapsuppdraget används och implementeras i svenskämnet i grundskolan. Resultatet, sombygger på kvalitativa samtalsintervjuer med informanterna, visar att samtliga tillfrågade lärarehar god kännedom om de två uppdragen men att arbetet med dessa ser lite olika ut.Uppfattningarna som informanterna har kring de två uppdragen är dock väldigt lika varandra.Arbetet i och om demokrati är något som skolan som verksamhet ansvarar för och inte någotsom enbart kan falla på svenskämnet, även om det är en viktig del i svenskundervisningen. Enslutsats med studien är att även om demokrati- och kunskapsuppdraget är djupt förbundnamed varandra så är det inget som sker per automatik. Informanterna till studien lyfter fram attnoggrann pedagogisk planering är grunden till en lyckad undervisning och förening av de tvåuppdragen. 

Uppsatsen baseras på en enkätundersökning som syftar till att undersöka orsaken till att utbildadpersonal inom vård och omsorg samt stöd och service på eget initiativ säger upp sig från sitt arbete.Enkätens respondenter har tidigare varit anställda som undersköterskor eller stödassistenter iSkellefteå kommuns verksamheter. Vårdyrket är intressant bland annat av den anledningen attsamhället de senaste åren fokuserat mycket på vården, med tanke på Covid-19 pandemin, samt att deti sin tur har ökat intresset för arbetsmiljön vårdpersonal verkar inom. Datan samlades in under 11dagar i februari 2022 och totalt besvarades enkäten av 95 personer, varav 86 färdigställde samtligafrågor i formuläret. Enkäten bestod utav både öppna och slutna frågor för att i största möjliga månfånga upp viktig och relevant information från respondenterna. Analyseringsverktyget Netigate haranvänts för att sammanställa den data som framkommit från enkäterna, detta verktyg tar framstatistik i form av diagram och frekvenstabeller vilket gör att resultatet snabbt blir lättöverskådligt.Svaren på de öppna frågorna har analyserats och kategoriserats genom tematisk analys och därefter presenterats i övergripande teman. Resultatet av enkäten visade att respondenternas uppsägning på egen begäran främst grundat sig i brister kring arbetstid, återhämtning, kompensation, stöd frånchefer och ledarskap. Den typiska respondenten har efter sin uppsägning bytt arbete till antingenregional verksamhet eller privat sektor, där flertalet även valt att helt byta bransch. Det som visar sigha attraherat respondenterna i sitt nya arbete matchar väl de upplevda bristerna på sin tidigarearbetsplats. Respondenterna upplever generellt att Skellefteå kommun i nuläget inte arbetar aktivt med att värna om sin personal och de förbättringsområden som respondenterna nämner stämmer väl överens med resultatets främsta orsaker till uppsägning på egen begäran. Utöver de orsakerna nämns även möjlighet till att utvecklas i arbetet och förbättrad arbetsmiljö som viktiga aspekter för att respondenterna skulle ha upplevt ett aktivt arbete med att värna om sin personal. Studien bidrar därmed perspektiv på processen av uppsägning på egen begäran, direkt från en organisationspersonella resurser, samt hur och varför man kan arbeta aktivt med dessa.