Volym 3 i en polyvokal etnografi ('Etnografía 'weenhayek) med inriktning på materiell kultur. Arbetet är baserat på tre etnografiska samlingar från Världskulturmuseet i Göteborg och har syftet att skildra förändring och kontinuitet i den materiella kulturen hos indianfolket 'weenhayek under 1900-talet.

Este volumen ofrece una descripción detallada y diacrónica de la organización económica, social, política, y jurídica de los ‘weenhayek — cazadores y recolectores del bosque tropical seco del Chaco boliviano. El relato se inicia con una revisión crítica de las principales fuentes etnográficas sobre los pueblos del Chaco y, después de las secciones sobre el medio ambiente y la historia local, se presenta un intento de reconstruir la organización socio-económica de la ‘weenhayek antes de la colonización de la zona, es decir, antes del siglo XX. Además, sobre la base de las notas de campo del autor de más de seis años entre los ‘weenhayek, nuevos datos etnográficos están incluidos y nuestro conocimiento de este pueblo puesto al día.    Los datos demuestran que, a pesar de los cambios sociales evidentes, y en contraste con otros pueblos indígenas de la región, los ‘weenhayek han negado a ser integrados a la sociedad nacional, sino han elegido un “desarrollo alternativo”. Recientemente han sido capaces de reconstruir rasgos de su tradicional organización socio-económica que han estado ausentes desde la calamitosa Guerra del Chaco de los años 1930. Este tradicionalismo se caracteriza por la perpetuación de lo que se percibe como valores ‘weenhayek, mantiene una fuerte identidad étnica y una noción de continuidad cultural. Esto ha sido posible debido a la lentitud de la colonización, la organización social flexible basado en las alianzas entre pequeñas unidades independientes bilaterales, la independencia económica gracias a la comercialización de artesanía y la pesca, y la afirmación de derechos legales de partes de su antiguo territorio.

Este libro ofrece un panorama de la religión tradicional y pentecostal 'weenhayek, y la transición entre las dos. En la tradicional el elemento de chamanismo juega un rol importante. Sin embargo, existe también una serie de actividades que corresponde al individuo, por ejemplo la negociación con los guardianes de la naturaleza. En el pentecostalismo esta relación entre el individuo y la dimensión esotérica se desarrolla aún más. Los testimonios incluidos en este volumen refieren a ambas tradiciones y sugieren una continuidad religiosa más que una ruptura.

Njudung är ett av de små "länderna" i Småland. Det ligger i den nordvästra delen och uppvisar tydliga språkliga influenser söderifrån, som bindevokal, men också västerifrån. Som flera perifera svenska dialekter uppvisar den arkaiska drag, t.ex. i fråga om plural, genitiv, mm. Kapitlet behandlar språket så som det talades i denna bygd under mitten av nittonhundratalet.   

Volym 6 i en polyvokal etnografi från 'weenhayek-folket i Gran Chaco, Sydamerika. Arbetet skildrar kosmologi, etnobiologi och etnomedicin hos detta folk. Språk och klassifikation står i fokus.

This article is an updated version in Swedish of my article on the emergence and history of the Scandinavian Pentecostal Movement published as "The Development of Pentecostalism in Scandinavian Countries" (in:) William K. Kay & Anne E. Dyer (editors), 2011, European Pentecostalism. In rough outlines, it presents the history of the Pentecostal movements in Finland, Sweden, Norway, Denmark, and Iceland, concentrating on common trends, cooperation, similarities and differences.

Artikeln ger en komparativ översikt av pentekostalismens etablering i Norden med start 1906 och fram till 2014. Den visar på utbyten, idéers spridning, gemensamma initiativ över nationsgränserna, på konflikter, och anpassning av strategier och verksamheter på grund av förändringar i omvärlden.

En kort, analytisk sammanfattning av svenska pingstmissionens historia.

Lärobok i kulturantropologi med fokus på försörjningssystemens betydelse för utformningen av kultur. Faktarutor. Illustrationer.

Uppsala pingstförsamlings förhistoria, fram till bildandet 1916.

Vol. 7 i en polyvokal etnografi om 'weenhayek-folket i Gran Chaco, Sydamerika. Arbetet beskriver, klassificerar och analyserar drygt 700 myter från detta indianfolk, varav cirka 400 är insamlade av författaren. De senare finns transkriberade och översatta i Volym 8 och 9 i serien.

Un manual pedagógico para uso escolar, reuniendo información de la zoología occidental, la etnobiología de los weenhayek del Gran Chaco e historias de encuentros con los mamíferos del Gran Chaco.

Huvudsyftet med denna artikel är att studera den svenska Pingströrelsens ledningsstruktur, hur den har varit konstruerad och hur den har förändrats. Just under 1950-talet skedde en gradvis, men omvälvande kursändring i ledningsstrukturen. Detta decennium används därför här som ett prisma för att skildra och analysera denna maktstruktur över tid, från pingstväckelsens genombrott i början av 1900-talet och fram till våra dagar. På basis av det material vi har tillgängligt i dag, föreslås i artikeln att Pingströrelsens organisationsstruktur under dess första hundra år kan indelas i fyra ganska särpräglade faser: a) “Förstadiet” eller “Den överkonfessionella fasen” (1906–1918); b) “Filadelfia som Pingströrelsens kommandobrygga” (1919–1958);  c) “De gemensamma företagen” (1959–1991) och:  d) “Pingst FFS-fasen” (från 1991). Artikeln skildrar dessa fasers olika karaktär och analyserar bakomliggande strukturer och strategier.

In the interdisciplinary and international project, “Religious Missions from an Anthropological Perspective”, directed by the Department of Cultural Anthropology and Ethnology at Uppsala University, Bolivia became a country of central interest for the group of researchers. Project leader Jan-Åke Alvarsson was tasked with summarizing available information on foreign missions in Bolivia, and in particular on the Swedish Free Mission in Bolivia (MSLB) – the case study. The result was a brief history of the MSLB mission that within the time frame of the project was expanded to a chapter in English. Later, Alvarsson has delved into the subject, using material and experiences from more than forty years of contact with Bolivia, six of which he has lived in the south of the country. Based on interviews, participation, studies from official and private archives, articles and written works on the subject, the author has compiled a thick ethnography on this Nordic initiative. The result is not a hagiography but a frank and open account, focusing especially on the agency of the missionaries. It tells the story from pioneering time in 1921 to the latest initiatives to close the mission in 2021. 

Encyclopedia article on Pentecostal and Protestant missionary work in Latin America.