By applying the methods of Critical Discourse Analysis this paper aims to explore how ideology works within the discursive construction of class, in the representation of the supporters and opponents of the government of Hugo Chávez in Venezuela. News items from New York Times (US), El País (Uruguay) and Dagens Nyheter (Sweden) constitute the analyzed material. The paper argues that class-markers are important in the representation of government supporters, whom many times are constructed as belonging to the poorer sectors of society. Class is however less explicit in the representation of Chávez-opposition, which in fact is lead by elite groups. It is therefore argued that class in this context becomes a marker of deviance, which in turn works ideologically in legitimizing oppositional groups and disqualifying the support for Chávez’ government.

This dissertation is about post-divorce families. The central question is how family is constructed after divorce. The aim is to study how family relationships are negotiated, transformed and reproduced after the separation. The research is based on 24 in-depth interviews with twelve young adults, between the ages of 21 and 29, with divorced parents. Their narratives about their families are analysed using a theoretical framework inspired by the individualization theories (Beck & Beck-Gernsheim 2001; Giddens 1997, 1995) and the doing family perspective (Morgan 1996; Silva & Smart 1999a), especially focusing on the concepts of negotiation and family practices. More specific questions raised in the dissertation are how are family boundaries drawn by the young adults? How do the interviewees understand the new organization of their families, which has been renegotiated after the separation? What perception of motherhood and fatherhood can be found in the narratives? And, finally, to what extent are family relationships after divorce negotiated in the way that the individualization theories claim?

The results show a quite complex picture of family life after divorce. While both parents are often described as participating parents, the family practices after divorce appear clearly gendered. The mother’s involvement in taking care of the child seems not to be negotiable in the same way as the father’s. Hence, motherhood appears natural and taken for granted to a much greater extent than fatherhood. The negotiations between the parents after divorce can be of both an explicit and implicit character according to the narratives, but yet another kind of negotiation are the indirect negotiations. In these negotiations, the child is used as a go-between or carrier, a position that seems to limit their own possibility to participate in the decision making. Another aspect that seems to diminish children’s participation is the principle of loyalty to both their biological parents. The results also show that the children’s living arrangements after divorce are characterized by changes and renegotiations rather than being permanent. The parents’ new partners are described in different ways in the narratives, however, they are often seen as turning points that have a major influence on the family relationships. The nuclear family as a normative ideal is present in all the interviews but in different ways. While some express an explicit critique of it, others regard it as something that they want for themselves in the future. What constitutes a family according to the narratives? Firstly, blood ties and formal relationships are pointed out. Secondly, the feeling of solidarity and closeness is viewed perhaps as the most evident element of family life. This feeling can be created by open communication as well as by spending time together on a regular basis. Thirdly, growing up together and/or sharing everyday life practices are also considered as vital to develop and maintain close family ties. This means that the family boundaries after divorce are renegotiated over time rather than permanent. These negotiations take place in a certain context, where gender norms, earlier experiences and other social relationships play an important role.

Utifrån intervjuer med vuxna skilsmässobarn diskuterar Jenny Ahlberg familjekonstruktioner och hur skilsmässobarn resonerar om sin egen framtid och familjebildande. Vem som definieras som familj och inte varierar över tid och är beroende på situation. Olika grader av "familjeinklusion" kan också skönjas.

I mediarapportering och av egen erfarenhet från verksamhetsförlagd utbildning anser forskaren i denna uppsats att en negativ bild av lärares attityder till att använda datorer i sitt arbete framträder. Även forskning inom området visar att lärare har förhållit sig kritiska till införandet av teknik på skolorna. Dock visar undersökningar att lärare ställer sig alltmer positiva till användandet av datorer samtidigt som lärares kompetens inom området ökar. Syftet med föreliggande undersökning är därför att undersöka lärares attityder till datoranvändning i skolan, såväl administrativt som i undervisning. Lärares attityder angående kunskapsutveckling, möjligheter/hinder samt relationen mellan lärare och datorer har undersökts och jämförts med forskning inom området. Undersökningen har bestått av kvalitativa intervjuer i samtalsform med ett antal lärare som undervisar i år 4-6 i en medelstor stad i Sverige. Resultatet är att lärarna i stort är positiva och ser stora möjligheter med datoranvändning i skolan, framför allt som motivationshöjare för eleverna vilket främjar kunskapsutvecklingen. Som hinder till datoranvändning i skolan ser respondenterna främst lärarnas brist på kompetens men även tillgänglighet. Respondenterna anser att lärarrollen har förändrats under de senaste åren till viss del beroende på datoranvändandet.

The idea that women should take the responsibility for home and family and men should be the breadwinners is less dominant today. On the basis of a study of the division of labour within Swedish families, this is an examination of the way in which gender identity and power relations influence the negotiations between partners, given the differing interests. As this study shows there is rarely equality on this question between married or cohabiting partners, despite the dominants ideas of one or the other sex, and even when the women work full-time (the division is a lot more equal in young couples without children). The explanation of this inequality lies in the weight of gender norms and in the different expectations linked to parental roles. It is nevertheless apparent that women with greater resources in terms of education, income or professional status more often break with these norms and impose their demands concerning the division of labour within the couple.

Abstract

The purpose of this study was partly to investigate how leaders motivate their employees according to intrinsic and extrinsic motivational aspects, partly to see which style of leadership that leaders exercise based on transformal and transanctional leadership with regard to how they motivate their employees. The following issues are addressed in my study:

 How do leaders motivate their employees according intrinsic and extrinsic motivation aspects?

 How can the leaderships be described from transformal as well as transanctional leadership depending how leaders motivates their employees?

 Are there differences between how the interviewed leaders create motivation among their employees? If there are differences, how would you characterize them?

I answered the questions by using a qualitative inquiry in the form of five interviews. As analysis tools I have used the terms intrinsic and extrinsic motivation, transformal and transanctional leadership. My conclusion is that there are differences in how leaders motivate their employees, but they all use both internal and external motivation aspects.The greatest part of transformal leadership among the leaders its shown in how leaders motivate their employees, but some of the leaders also show a certain amount of transanctional leadership based on how they create motivation.

Keywords

: motivation, intrinsic and extrinsic motivation, transformal and transanctional leadership

The aim of this article is to explore the differentiated attitudes towards power in Nordic regional networks. The analysis draws upon a unique comparative survey targeting regional network participants in Finland, Sweden, Norway and Denmark. Three specific issues of power are studied: (1) the perceived influence of different actors in regional networks, (2) the perceived mandate of network members, and (3) the perceived impact of networks on regional development. When searching for the national political specifics that might determine participants' different attitudes, State administrative traditions and regional institutional set-ups are of particular interest. While regional governance in all countries is going through a period of transformative flux, the results show strong association with historical paths. The western countries' networks are characterised by less State influence, more influence by regional stakeholders, greater discretionary power of network members, and they are perceived to have more of an impact on regional development than their eastern counterparts. The results suggest that networks do not represent dichotomous alternatives to formal institutions of regional policy-making, but that they are linked to them in complex ways.

Vårt huvudsakliga syfte med uppsatsen har varit att undersöka förutsättningar och svårigheter till samtal och diskussion i klassrummet. Dessutom väger vi in skolans demokratiska uppdrag och hur väl det efterlevs i praktiken. Detta har gjorts utifrån ett lärarperspektiv vilket rent praktiskt innebär att vi intervjuat fem lärare angående deras tankar, erfarenheter och åsikterom ämnet. Undersökningen genomfördes som semistrukturerade intervjuer för att få endjupare inblick i lärarnas tankar och för att kunna styra samtalen i den riktning vi önskade och därigenom beröra de frågeområden vi hade. Att samtala och diskutera har många dimensioner och de områden vi berört, demokratiska uppdrag,undersökningen är att förutsättningar för samtal och diskussion finns, men det gäller ta vara på dessa. Detsamma gäller skolans demokratiska uppdrag. Klassrummet som samtalsmiljö, Lärarens agerande och Skolanssamspelar i allra högsta grad. Slutsatserna vi kan dra utifrån undersökningen är att förutsättningar för samtal och diskussion finns, men att det gäller ta vara på dessa. Detsamma gäller skolans demokratiuppdrag.

In this essay I have investigated the change of letter-writing Swedish Americans' life stories during the period 1927-1938. The purpose of this study was to investigate the fate of Swedish Americans' life stories in the years 1927-1938. In order to make the study of life stories, I have assumed that in those  judgments about the past / present and future as well as assessments of the relationship to their homeland and the new land can be found in correspondence with the home country. To study the life story, I have seen these as indicators of the level from which the following questions are formulated:

* What was the dominant information contained in the Swedish-American newspapers during the different periods?

* What are the flashbacks and the present and future assessments  ​​Swedish Americans made in the letters and life stories? *

*How do the writers looked at the Swedish and the U.S society in the letters and life stories?

Research on Swedish Americans' situation in the years 1937-1938 is meticulously with. Has the Swedish American situation studied, it has usually been in a larger study and then have only appeared as parentheses. Research Position regarding emigration and the Great Depression is widespread as separate phenomena. Unite the two, studied Swedish Americans during the recession years are open research issues to be found. Theoretically, my talk dealt with concepts such as identity, culture and narrative elements. The method has been hermeneutic. The study I have concluded that America was a big disappointment for those who just around the Great Depression arrived. Those who went over in the 1920's experienced a few years of good times, but ended abruptly in depression, as reflected in the letters. Exceptions are the unestablished working women who felt they got better. Of the material to judge the weighted otherwise these people the Swedish society more than the U.S.. Often they felt cheated, deceived and betrayed. While they ended up in the crisis, America provided the beginnings of a welfare state building in Sweden. Some returned to Sweden, but many could not afford to do so. The of the hardest hit by the crisis and thus had the greatest reason to yearn for the security of Sweden were often settled in America until the crisis subsided and they could work together money for a passage ticket. Without fully able to confirm it, it seems that the growing security of the new Socialist society in Sweden became more attractive to those who traveled close to the depression and for those most affected.

The Swedish-Americans who had been a long time in America often had a more hopeful attitude, they had known of the bad times in America before. The Swedish-Americans who had been better off had also often a more hopeful attitude. Swedish-Americans who were involved in agriculture seems more have waited out the hard times in America instead of returning to Sweden. They had a more individual approach and in many cases had gone to America as a result of land hunger. Their prospects looked at this way, different than what many of those gainfully employed prospect did. The employed worker perspectives were often shorter and therefore had not the same long-term strategies and hence the same need to confirm the American dream for their environment. Their approach was also more collectivist and were therefore more attracted to the political direction of Sweden took over what the farmers of Swedish-Americans were. In the essay once I have seen how a predominantly hopeful and reflective approach (1927-1930) of its presence in history, the present and the future is shifting into question (1931-1934) and then to action (1935-1938) in his letters home to Sweden. During 1927-1930 presents the most Swedish Americans reflective biographies. They believe the period on American society and looks still a future where, despite the fact that The Great Depression begins to develop. 1931-1934 is considering a questioning attitude in life stories. An increasing number of Swedish-Americans drafted that country they were in did not live up to their dreams and their life story did not include the American dream. 1935-1938, it is not questioning that characterizes the letter writing, but it's determination and transparency. Protective barrier to the home country is gone and the writers acknowledge the greater the distress they experienced. To Sweden attributed the home in terms that they have decided to either stay in America, that they now lived through the worst and that everything can only get better or they write home about her defeat and tells us that they intend to return to Sweden as soon as they can. The relationship to American society against the Swedish follow in much this. During the first period is approaching, most Swedish-American writers in American society. The result is that they are also distancing themselves from Swedish society. During the period of two distances itself a major part of Swedish-Americans away from American society as well as those at the same moment an expression of overtures to the Swedish society. In period three when the goal awareness strengthened by the Swedish-American writers and society business cycle returned upward, it was a third of the writers who clearly distanced themselves from American society. Some of these returned to Sweden, others were not able to do it even though it was their desire.The drawback with the letters as source material has been that the poorest Swedish Americans not been seen partly as a result out of that they had no money for postage and letters and it may have been because they were not literate. Furthermore, the disadvantage of the material to the Swedish-Americans who had an active approach to his Swedish background are not illustrated. These are disadvantages because out there can give a distortion of the source material. The last problem has been partially mitigated by the source material is supplemented with life stories that are recorded afterwards. After all, it has been possible to find biographies of the letters but in the deepest crisis distorted letters to a large extent to the type identities of other Swedish-Americans. This is particularly evident in the letter writer who has a short expectation horizon, ie professional workers. Some time after the crisis, depicting the letters again their own life stories.

The overall aim of the article is to present a pragmatic approach for studies of meaning-making used in the articles of this issue. The approach, which is developed within the SMEDgroup (Studies of Meaning-making in Educational Discourses), mainly builds on the writings of John Dewey, Ludwig Wittgenstein and Michel Foucault. A common ambition for the researchers in SMED is to enable studies and discussions on questions concerning how meanings are made in people’s actions. Another ambition is to carry out these studies beyond assumptions of dualism, essentialism, causality and determinism. In this perspective learning and socialization are viewed in a communicative perspective. We argue in the article that our approach makes it possible, and important, to study meaning-making in action in different kinds of educational practices.

En presentation av det didaktiska angreppssättet som ligger till grund för temat Didaktiska undersökningar i Utbildning och demokrati nr 3, 2008.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i PR-världens anammande av bloggar. För denna studie undersöks bloggar som använts i PR- och marknadsföringssyfte där bloggens verkliga avsändare inte varit känd för majoriteten av bloggens läsare. Två specifika bloggar har valts ut för denna studie, bloggen Black Ascot som syftade till att skapa uppmärksamhet kring Malmö Opera samt bloggen Stefan The Swopper som var en del i en kampanj för Posten. Syftet med uppsatsen är att undersöka och därigenom ge kunskap om hur bloggar används och utformas i PR- och kampanjverksamhet. Därmed är syftet också att undersöka vilka de strategiska tankegångarna bakom de för uppsatsen utvalda bloggarna varit samt hur dessa bloggar kan anses vara förenliga med gängse PR-etik. Studien utgår från följande tre frågeställningar:

• Hur har de PR-präglade bloggarna och dess innehåll utformats i förhållande till dess syften?
• I vilken grad kan användning av bloggar inom PR och marknadsföring medföra några etiska problem?
• Vilken betydelse har bloggarnas dialogiska funktioner i relation till etiska aspekter?

Studiens tillvägagångssätt består av att bloggarna i fråga har analyserats med hjälp av brukstextanalys. Utöver detta har också två personer intervjuats som haft del i respektive blogg. Resultat av brukstextanalys och transkriberade intervjuer analyseras och diskuteras sedan i relation till studiens teoretiska grund som återfinns i teori och forskning kring bloggar och bloggars användningsområden inom public relations samt etik. Därutöver återfinns också relevant tidigare forskning avseende liknande bloggar. Studiens diskussionskapitel är indelat i fyra huvudrubriker: Utformning av de strategiska bloggarna, Black Ascot, Stefan The Swopper och PR-branschens legitimitetskris, Vikten av sanning och transparens samt PR-bloggarna i relation till etikkoder. Diskussionen resulterar i att följande centrala slutsatser kan dras: De undersökta bloggarnas utformning och innehåll har till största del präglats av det syfte som hela tiden varit uppenbart. Det underliggande syftet har påverkat bloggarna så till vida att det format den historia som berättas i Black Ascot samt dess utformning som en kulturblogg. Stefan The Swopper har präglats av det underliggande syftet då uppdragsgivaren getts utrymme i både text och bild. I båda bloggarna har transparensen och sanningsenligheten varit bristande vilket måste anses problematiskt ur ett etiskt perspektiv. Däremot kan bloggarna inte anses vara manipulativa eller brista i respekten gentemot läsarna. De etiska problemen ställs också emot den dialogiska möjlighet som är förenat med bloggosfären vilket ur ett etiskt perspektiv måste ses som en fördel. Studiens intervjuresultat påvisar också att respondenterna anser att mycket av den kritik som riktats mot respektive blogg kommer sig av att bloggar är ett nytt forum för PR- och marknadsföringsaktiviteter. Huruvida detta är fallet kan inte bekräftas i denna studie men studiens teoretiska grund bekräftar att bloggar ofta upplevs som trovärdiga och tillförlitliga. Detta kan antas problematiserat av PR- och marknadsföringsaktiviteter i bloggar.

I samband med att de centrala slutsatserna återges konstateras också att bristerna i transparens och sanningsenlighet öppnar upp för nya forskningsfrågor. Det finns exempelvis mycket att undersöka gällande bloggläsarnas uppfattning av hur såväl bloggosfären som PR-branschen har påverkats efter att bloggar av denna typ avslöjats ha bakomliggande intressen.

A consensus among media and communication scholars and professionals that the media is responsible for informing, educating and entertaining the public highlights the duty and power it has in a given society. By selecting, presenting and emphasizing certain news topics from the available thousands of topics and given news values, the media has the ability to influence the attitudes and beliefs of the people in one way or another. Therefore, I found it imperative to explore the front page of The New Vision, which has the highest readership in Uganda so as to establish the characteristics of the news received by the majority of newspaper readers who also constitute elites who make the laws that govern the population. The major aim of this study which is grounded in gatekeeping and news values literature is to ascertain the most common news values, topics, focus and type of the most prominently presented news items on the front page.

I used two research methods: (1) a content analysis of the news items published between January 1 2009 and March 31 2009 and (2) a survey of news writers and top editors who make major decisions on what finally gets into the newspaper.  The content analysis showed that on average, three hard news items are published on the front page. Each news article has an average of five news values but the lead news story, which is the most newsworthy, has about six. News about crime, law and order was the most frequent, followed by internal politics. However, the most prominently presented stories were about internal politics. Additionally, positive news was frequent but the lead news had a negative focus. Additionally, it appears that attractive headlines suggesting conflict and drama were also used to woo readers. The other noticable findings were that The New Vision editors are older, experienced and more educated than news gatherers (reporters, bureau chiefs and photographers). Both news gatherers and news processors largely use news values as a yard stick to determine which news stories get into the newspaper. I conclude that the news stories published in the newspaper go through a rigorous process which is influenced by several factors. This process, which includes news gathering, writing, shaping, sorting and presentation, is guided by news values which do not entirely guarantee a given news item a place in the newspaper.

Analysen tecknar sammanfattningsvis en bild av pars vardagsliv där jämställda ideal och tankar om rättvisa ackompanjeras av rädslor för att hamna i en könstraditionell arbetsdelning och ibland också av inslag av traditionella föreställningar om bland annat moderskap. Vi har också kunnat konstatera genusaspekter kopplade till yrkesarbetet och arbetssituationens betydelse för föräldraledigheten där mäns yrkesarbete ibland tycks prioriteras. Att ansvaret för jämställdheten i hushållet läggs i första hand på kvinnan är en annan viktig slutsats. Det är kvinnan som beskrivs som den som måste kliva åt sidan för att ”släppa in” mannen i föräldraskapet samt den som främst initierar diskussioner om arbetsfördelning. Hos paren framträdde höga ambitioner om att skapa en jämställd arbetsfördelning, med avseende på både yrkesarbete och hemarbete, också efter barnets ankomst.

Lärare och föräldrar har ett gemensamt ansvar för elevens skolgång. Därmed är det viktigt att parterna upprätthåller en god kontakt. Detta samarbete kan ske genom olika former såsom föräldramöten, telefonsamtal och utvecklingssamtal. Vi finner även att nya kontaktformer börjar ta fart i dagens skolor, som exempelvis e-post. Användningen av e-post är vanligast förekommande inom grundskolans senare år. Därmed blev vårt syfte att undersöka hur skolan använder olika former för föräldrakontakt. Vår studie är också inriktad på att undersöka vad som framkommer om föräldrakontakt i studier om skolan. Även hur lärare förhåller sig till olika former av föräldrakontakt och specifikt till e-post, är av vårt intresse. Vi har också intervjuat lärare, för att ta reda på vad de kommunicerar med föräldrar om via e-post. För att besvara vårt syfte har vi granskat vad som uppmärksammas i läroplanerna Lgr 80 och Lpo 94, angående hem och skola. Vi har också granskat olika studier som handlar om skolans föräldrakontakt, som berör förutsättningar och svårigheter vid samarbetet. Studierna innefattar även olika kontaktformer och skilda kommunikationssätt mellan lärare och föräldrar. För att ge svar på vårt syfte har vi också utfört kvalitativa intervjuer med lärare, inom grundskolans senare år.

I vår undersökning fann vi att de olika kontaktformerna inte är utbytbara. De intervjuade lärarna framhåller en kombination av dem. Det framkommer också skilda meningar om hur lärare förhåller sig till e-post som kontaktform. E-post ses å ena sidan som en enkel möjlighet i samarbetet med föräldrar, på grund av att det går fort att maila samt att parterna kan kommunicera med varandra oavsett tid och plats. Å andra sidan ses e-post som en svårighet, då det är ett tidskrävande arbete för lärare och en osäker form för att skicka känslig information. Datorkommunikation anses också skapa missförstånd, som kan leda till en opersonlig kontakt. Det parterna kommunicerar om genom e-post är främst av allmän karaktär. Ett fåtal lärare anser dock att de även kan ta upp vissa problem via e-post. En överensstämmelse vi fann bland intervjupersonerna i vår empiriska undersökning, var att e-post inte kan ersätta det personliga mötet lärare och föräldrar emellan.

Sammanfattning

Nyckelbegrepp: Mångkultur, värdegrund, värdekonflikt.

Syftet med examensarbetet är att med utgångspunkt i en diskussion om skolans värdegrund belysa och undersöka hur lärare resonerar och förhåller sig till den värdekonflikt som kan uppstå mellan att värna om de icke förhandlingsbara värdena som anges i styrdokumenten samtidigt som skolan ska respektera och bevara kulturell mångfald. För att besvara syftet har vi använt oss av följande frågeställningar: Hur uppfattar och resonerar lärare kring mångkultur och pluralism? Hur uppfattar och resonerar lärare kring värdegrundsuppdraget? Hur resonerar lärare kring de värdekonflikter som kan uppstå utifrån skolans gemensamma värdegrund?Examensarbetet tar sin utgångspunkt i ett postmodernistiskt och interkulturellt perspektiv på lärande. Uppsatsen inleds med en historisk redogörelse för hur skolans roll som norm och värdeförmedlare har förändrats över tid. Därefter redogör vi för olika aspekter av begreppen, mångkultur, värdegrund och värdekonflikter. För att undersöka just lärares uppfattning har vi valt att använda oss av kvalitativa forskningsintervjuer. Vi har i intervjusituationen presenterat tre tänkta scenarier där värdekonflikter kan uppstå. Lärarna har utifrån våra scenarion fått resonera och reflektera kring hur de skulle förhålla sig till problematiken.

I vår resultatdel redovisar vi hur lärarna resonerar och förhåller sig till mångkultur, pluralism, värdegrunden samt hur de resonerar kring tänkta värdekonflikter. Viktiga faktorer som lärarna pekar på är förståelsen och respekten för olikheter. De talar även om att värdegrunden fungerar som en gemensam bas i vilken olikheter kan förankras.

I det avslutande kapitlet kommer vi fram till att lärarnas resonemang i olika värdekonflikter beror på hur de bedömer situationen. Det framkommer två olika synsätt på värdegrunden. Fyra av fem lärare upplever värdegrunden som statisk medan den femte ser ett behov av utveckling. Flera av lärarna ser sig som bärande av specifika normer och värderingar vilka de anser att de har till uppdrag att förmedla.