The report gives an introduction to the Linköping-Örebro Centre of Gender Excellence: GEXcel - Gendering EXcellence: Towards a European Centre of Excellence in Transnational and Transdisciplinary Studies of Changing Gender Relations, Intersectionalities and Embodiment.

1986 the Swedish goverment set up a delegation, Aidsdelgationen, with the comission to informingand communicating objective and impartial facts on aids and hiv. The delgation was most known oftheir conspicuous posters that was generously spread in public spaces and media all over Swedenfrom 1987 until about 1993, when the first antiretroviral drugs appeard and most of the campaignsstopped. The posters were, in Sweden as elsewhere, sharply critizised for being moralistic aroundsex, and, above all, for stigmatizing certain groups as risk groups. I have managed to relocate someof the posters and I will discuss what kind of spectatorship they animate; what kind of subjectivitydo we embody by the act of looking, by being exposed to health propaganda?

In this article I investigate how tactile practicies appear in sexual narratives among trans persons and women in an ongoing ethnographic study on sexual feelings. I explore the political subjectivity of the sexual story, and how it is entangled or detached from mainstream imaginary of sex. Aiming at rerouting touch as categorically reconstructing bodily shapes, I highlight the dynamics between the sensational, emotional, material and social representations. Influenced by feminist and queer writers such as Luce Irigaray, Susan Stryker, Eve Sedgewick and Sara Ahmed I turn to the sexual narratives of how touch would revamp the mainstream discourses of an embodied sexual self.

A dominant notion that homosexuality and heterosexuality give meaning to bisexuality already exists. But no one has explored the meaning that bisexuality might accrue with regard to monosexuality. Because bisexuals were never fully recognized within queer theory, the homosexual–heterosexual binary opposition continues to be the primary understanding of difference. Further, within queer theory, the idea of intimacy seems to be attributed to a gendered ontology, that is, the regulation of gender representation as the point of departure for understanding sexual identities. This circular understanding of gender as a reflection of intimacy is predicated on monosexual desires. Drawing on Clare Hemming's critical location of the bisexual middle ground, this article shifts the focus away from gender ontology, to argue for a theory of relationships that problemizes monogamy as a heterosexual norm (and indeed the idea of gay marriage as a way of normalizing bi- and homosexual desire in heterosexual terms). However, the idea that bisexuals are often seen as nonmonogamous is also questioned, as if there were any organizations of desire connected to a specific set of pleasures. This article is based on in-depth interviews with bisexual women in Sweden between 2000 and 2004 and also highlights the “partnership law” from 1995 and gender neutral marriage in 2009.

Avhandlingen undersöker bisexuella kvinnors praktiker i de maktrelationer som reglerar föreställningar om kön/genus, kroppar och sexualitet. Det är den första fördjupade studien om bisexuella liv i Sverige och fyller ett glapp inom kritisk queerforskning och feministiska studier. Syftet är att dokumentera och undersöka föreställningar om kön och sexualitet i vardagslivet och i kunskapsproduktionen från ett bisexuellt perspektiv och lyfta fram bisexualitet som en analytisk kategori.

Utifrån bisexuella kvinnors intervjuberättelser belyser studien deras olika perspektiv och subjektspositioner i svensk samtid. Flera av kvinnorna var också engagerade i dragkingperformance, vilket inspirerade till att söka samband mellan bisexualitet och dragkings.

Med avstamp i de teman som framkommer i intervjuerna, t ex monogama och icke-monogam relationer, kroppens materialitet, bisexuell feminism och dragkingframträdanden undersöks hur ett normativt bisexuellt mellangrund omförhandlas och hur bisexualitet opererar som en alternativ strategi i den sexuella och könade geografin. Jämfört med den etablerade kunskapen, både äldre och samtida, både approprierar och avvisar kvinnorna det bisexuella medelgrundet. Studien diskuterar nödvändigheten av ett perspektiv som härrör från bisexuella subjektspositioner och att ett bisexuellt perspektiv är användbart som analytisk kategori inom feminismen och i queerstudier.

Drawing on some of the topics and discussions covered in the 2nd International Conference (10-11-12 May 2012), this third symposium seeks to expand on the relationship between law and language by exploring the role of legal discourse in a wide array of social/institutional settings, where it is an integral and constitutive part of the ‘social practices’ manifested in different languages, cultures and societies. The understanding of legal discourses and practices includes not only the legal rules, institutions, and processes constructed as part of social structures and systems, but also their impact on other diverse social categories and values where the agency of language-discourse is involved in various aspects of social life. - See more at: http://www.iafl.org/conffullposts.php?id=113#sthash.Qcp9QpXj.dpuf

 Recension av tidskriften Lambda Nordicas temanr. "Vad är queer?" 1996 och Res Publicas temanr. "Kön" 1998.

Artikeln belyser hur kvinnorörelsen under 1970-talet sökte ny och förbättrad kunskap om kvinnokroppen och kvinnors sexuella njutning. Genom att betona kvinnors egna (och kolektiv) erfarenheter och med klitoris i centrum erbjöd de ett feministiskt alternativ till rådande förståelse av kropp, kön och sexualitet.

Recension av antologin Globaliseringens kulturer: den postkoloniala paradoxen, rasismen och det mångkulturella samhället. (1999) Red. Catharina Eriksson, Maria Eriksson Baaz, Håkan Thörn.

Barn med homo- och bisexuella, trans* och/eller queer föräldrar (hbtq) har fått ökad uppmärksamhet i och med ändrade regler för adoption och inseminering i Sverige under 1990- och 2000-talen. Trots det finns det inte mycket forskning om barn och ungdomar med hbtq-föräldrar och deras erfarenheter i skolan. Vi använder oss av termen ’kulturlig queer’ som potentiell användbar utgångspunkt för att förstå erfarenheter hos barn och ungdomar med hbtq-föräldrar.

Skolan har stort inflytande i ungas liv. Det är en av de platser där familjediskurser och –praktiker omförhandlas. Därför har en forskargrupp från Humboldt universitet, Berlin (Tyskland), Ljubljanas universitet (Slovenien) och Lunds universitet (Sverige) en studie om barn och unga med hbtq-föräldrar och deras erfarenheter i skolan.

I artikeln lyfter vi fram deltagarnas berättelser och kontextualiserar dem i den svenska debatten. Dels diskuterar vi hur barnen och ungdomarna blir sedda inom hbtq-rörelser, dels analyserar vi vad vi anser är en problematisk tystnad i skolan kring elever med hbtq-föräldrar.

Genomgående handlar det om de normativa vardagsförstålelse om vem som är familj. Skolor och lärare kanske upplever att de inte behöver inkludera icke-normativa familjestrukturer i sitt arbete. Detta förbiseende återskapar i själva verket ideal om familj, barndom, sexualitet och genus. Det är nödvändigt att aktivt arbeta mot osynliggörandet av barn och ungdomar med hbtq-föräldrar i skolan. Det är viktigt för dessa barn och ungdomar. Att familj kan vara något mer än bara mamma-pappa-barn är lika relevant för de barn och unga som har heterosexuella föräldrar.

Vår studie kan ses som en del av den aktivistiska och queerteoretiska debatten om "familj" som begrepp och praktik. Vi ser ett behov för att ytterligare fördjupa den teoretiska debatten kring familjenormalisering i queera sammanhang. Samtidigt måste antidiskrimineringsarbetet även inkludera barn och ungdomar som upplever indirekt homo- och transfobi.

Det europeiska forskningsprojektet ≫Barn och ungdomar med hbtq-föräldrar och deras erfarenheter i skolan i Tyskland, Slovenien och Sverige≫ (2009 – 2011) har i en jämförande studie undersökt erfarenheter av familjenormer och homofobi i skolan. Undersökningen bygger pa intervjuer med barn och unga med regnbågsfamiljer, det vill säga med föräldrar som är lesbiska, bögar, bisexuella och trans*personer. Även föräldrar och experter inom utbildning intervjuades. Studien är ett samarbete mellan forskare från Centrum för transdisciplinära genusstudier vid Humboldt-universitetet i Berlin (Tyskland), Fakulteten for Socialt Arbete vid universitetet i Ljubljana (Slovenien) och Centrum for genusvetenskap, Lunds universitet (Sverige).

I denna svenska delstudie belyser vi huruvida barn och unga med regnbågsfamiljer upplever homofobisk diskriminering, exkludering eller mobbning. Analysen tematiserar bland annat hur barnen och ungdomarna förhåller sig till en heteronormativ omgivning och vilka erfarenheter av och rädslor för homofobiska uttryck de upplever. Vilka tystnader kring familjen upplever de i klassrummet? Vilket bemötande upplever föräldrarna från skolan ? Studien lyfter även vilket stöd som barn och unga får från föräldrar, lärare och skolkamrater, vilka förväntningar de har på skolan och riktar sig till föräldrar, lärare och beslutsfattare.

Assembling the different stories on hiv and aids we will together discuss how activism can transform health-disease narrative that would relocate the politics of virus.

Queer studies of education have become a growing field with a range of theoretical and political positions and methodological approaches. Moreover, research with lesbian, gay, bisexual, transgender and queer (LGBTQ) kids is tightly connected to anti-homophobia, anti-transphobia and norm-critical activism. One of the key contentions within this field is what researchers and activists mean by “queer” in the context of education: is it a focus on queer/ed subjectivities? Is it about using queer theories to critique forms and norms of education in a given sociopolitical context? Who is queer/ed in schools? Is the language of homophobia and transphobia the best or even correct way to describe and analyse normative educational settings and frameworks?