This work by Hafiz, A. A & Lagerstedt, J. (2023). Specialdidactic instruments and strategies for inclusive religious education - High school teachers' and upper secondary school teachers' way of working with all students as well as students with extra support and special needs. Instutionen för Samhälle, kultur och identitet, Fakulteten för Lärande och samhälle, Malmö universitet, is part of a master's degree in subject didactics. The concept of special didactics used here in this essay has its background in the continental German tradition. The purpose of this master's thesis is to investigate the special didactic instruments and strategies that teachers of religious studies use in their work for increased inclusion. The aim is to gather valuable knowledge about how experienced teachers of religious education work when they plan their materials and teach in matters relating to students' life issues and identity, as well as how they work with extra adaptations and special support. 

The research questions are as follows: What special didactic instruments and strategies do teachers in primary and secondary schools, teaching religious education, use in their subject planning for increased inclusion? What problems and opportunities do teachers experience when planning and working towards increased inclusion? 

The theoretical perspective of this thesis is based on a phenomenological theory of knowledge. There are four special education perspectives, all of which were used in the analysis to highlight different definitions of inclusion. Students' identities are explained and theorized as the foundation for inclusion. A religious didactic model is exemplified to illustrate where in the planning process students can be included. Since there is not enough research on special didactics, the various theoretical special education perspectives were used together with subject didactic perspectives to create special didactic analysis methods. 

The study's methodology is based on both exploratory researches to gather extensive knowledge and a case study approach to investigate more detailed information on how teachers work with inclusion in their planning. To obtain empirical material and collect the right data, five teachers working in different primary and secondary schools in Sweden were interviewed. 

The results show that the teachers agree that it is difficult to include students both physically and socially. Teachers have different opinions about the concept of inclusion and work with inclusion in didactic contexts in different ways, adapted to the situation. Instruments and strategies are adapted to students in different ways, with some teachers placing more emphasis on language and others placing more emphasis on questions about the student's identity. Collaboration between teachers, student health services, and school management for the student's best interest occurs, but a quick assessment of the student's situation is always better than a late assessment discovered later. Regarding the subject of religious studies, teachers work to get closer to students' own life questions, worldviews, and identities, adapted to the classroom environment and the students.

This is a study of qualitative method that aims to investigate how compulsory school students perceive the content of Visual Art Education and the relevance of art education. The study is based on empirical methods that consists of semi-structured interviews with a total of 12 students in grades 6 and 9. The theoretical framework of the study is based on a sociocultural perspective which describes that it is through communication and interaction with others that the individual acquires knowledge and skills.

The theoretical starting points for the study are supported by the concepts of visual culture, visual literacy and Vygotskijs concepts of creativity and imagination with the assistance of contemporary research that describes the concepts from the perspective of a modern-day society. Furthermore, the study uses the cultural circuit from Hall and photo elicitation from Rose as analytical tool to analyze the participants perceptions about Visual Art Education.

The results of my study show that Visual Art Education still represents something that is more similar to a traditional view of artist work, with a focus on techniques and materials. The results also show that the participants perceive Visual Art Education as less important compared to other school subjects and some of the participants don’t think they will benefit from the subject’s knowledge and abilities either in future education, future profession or their private life. This shows the participants narrow view of how abilities linked to visual literacy are relevant in a modern society.

The knowledge contribution added to the problem area and previous research is a deeper understanding of how the participants perceive the relevance of Visual Art Education. The study is important and relevant for the teaching profession, as students need to be made more aware of the breadth and relevance of Visual Art Education. From this content it can be deduced that the abilities that students must acquire through visual arts education are about so much more than just drawing. It is also important that teachers gain insight and understanding of how students perceive the relevance of Visual Art Education for them to be able to move forward.

This project is about commercial history use with educational purpose, focused on film and whether it contributes to students' knowledge or can only be seen as an entertaining break in the regular education. This project focused on two types of films, featured films and documentaries. The work process started with an idea of the theme film and got more focused by searching on different keywords to find academic texts. The purpose of this academic text is mainly to investigate the different sides of film as a pedagogical tool, with focus on history education. What does the research say about what challenges exist in using feature films and documentaries in the classroom, as well as what solutions exist to the challenges? And What does the research say about the areas in which feature films and documentaries can be used to strengthen history teaching? are the two questions this overview answers. The method used for this project was a systematic search of different keywords and the project is based on previous research.

The results shows that there are challenging aspects that need to be considered when using film in the classroom, for example watching a film can be time consuming. However there are solutions to the majority of the challenges. Other than that there are advantages with using film as a pedagogical tool in the history classroom since films can be used to develop source criticism, historical consciousness and historical empathy. Even the motivation and engagement increases when the students watch films. This text concludes that films can be beneficial if used in the best possible way.

Uppsatsen syftar till att utifrån forskningslitteraturen belysa vilka effekter kooperativt lärande har på elevernas kunskapsutveckling i matematik. Texten lyfter upp bland annat forskningslitteraturens definitioner av kooperativ lärande samt en teoretisk bakgrund av kooperativt lärande. Texten tar även upp de grundläggande kriterier för kooperativt lärande. Forskningen som texten grundar sig på är framtagen genom ett antal sökningar i olika databaser, framför allt Libsearch och Google Scholar. I sökprocessen var vi noga med att använda oss av sökningar som var relevanta utifrån våra frågeställningar samt använda avgränsningar som omfattade bland annat årtal och peer-reviewed för att få granskade artiklar för att säkerställa kvalitet. Vi använde oss främst av engelska som språk då forskningen inte täckte eller var tillräckligt relevant på svenska. Vi var därför noga med att de engelska ord vi sökte efter och dess synonymer hade liknande betydelse. I resultatdelen finner man att kooperativt lärande bygger på ett socialt samarbete och interaktion mellan eleverna vilket ska resultera i en utveckling av deras kunskaper och sociala förmågor. I resultatdelen redogörs för teorin av det sociokulturella perspektivet som är grunden för kooperativt lärande. I texten redogörs även för effekterna av kooperativt lärande. Resultatet visar att fördelarna med att använda sig av metoder inom kooperativt lärande gynnar elevernas kunskapsutveckling i matematik. Bland annat lär sig eleverna att kunna argumentera och utveckla sin relationella förståelse i matematik. Det motiverar eleverna till att delta i undervisningen. Eleverna får möjligheter att diskutera och resonera i grupper vilket utvecklar deras kommunikationsförmåga. Genom att arbeta i grupper får eleven syn på olika lösningsstrategier. Nackdelar som tas upp i litteraturen handlar om att kooperativt lärande kan upplevas som en tidskrävande process. Läraren behöver ha goda kunskaper inom kooperativt lärande för att underlätta förberedelsen och ha väl fungerande grupper samt vara väl införstådd i de metoder man ska använda sig av inom kooperativt lärande.

Kooperativt lärande (KL) som en undervisningsmetod har blivit allt vanligare både på nationell och internationell nivå. KL beskrivs som en undervisningsmetod för att strukturera samarbetet mellan elever i små grupper och på så sätt kan de dra nytta av varandra för att uppnå gemensamma mål (Umans & Lidén, 2018).  Metoden KL introducerades för oss i samband med de teoretiska och verksamhetsförlagda kurserna. KL lyftes upp som en idealisk metod av många lärare. Gillies (2003) menar att KL är en metod som använts länge då flera skolor kunde se fördelar med att låta eleverna arbeta kooperativt i mindre grupper.

KL som en inlärningsmetod har i flera internationella studier visat sig gynna elevernas kunskapsutveckling och uppmuntrar till lärande i matematikämnet och andra ämnen (Vega et al., 2015 och Johnson et al., 2014). KL benämns som samarbetsinlärning och grundar sig i den sociokulturella kunskapssyn på lärande som kan kopplas till Vygotskij (Wiktorson, 2008). KL som en undervisningsmetod ställs oftast mot den traditionella undervisningen som innebär envägskommunikation (Slavin, 2015). Läroplanen för matematik lyfter upp fem matematiska förmågor som undervisningen ska utveckla: förmågorna är problemlösningsförmåga, begreppsförmåga, metodförmåga, kommunikationsförmåga och resonemangsförmåga (Skolverket, 2018). Det finns tecken på att resonemangsförmågan är den som lärare upplever som mest problematisk att förhålla sig till (Balan & Jönsson, 2021). Idag finns många lärare som jobbar med resonemang, men som inte riktigt kan definiera resonemang på korrekt sätt eller använda rätt metoder för att utveckla resonemang (Lithner, 2008).  Detta förstärks av Herman (2018) som menar att det finns flera studier som visar en låg nivå på resonemangsförmåga bland elever i grundskolor. Resonemang involveras i princip i alla matematiska aktiviteter (Herman, 2018). Lithner (2008) delar upp resonemang i två delar, imitativa och kreativa resonemang. Imitativa är memorerande strategier som inte leder till en djupare förståelse. Kreativa resonemang anses grunda sig i djupare förståelse och gynnar elevers utveckling i längden. När det gäller kreativa resonemang så finns få studier som undersöker vilka undervisningsformer som behövs för att arbeta med den typen av resonemang. KL skulle kunna vara den undervisningsform som behövs för att arbeta med kreativa resonemang, därmed har vi valt att undersöka det (Karmarski & Mevarech, 2003).

I denna kunskapsöversikt har vi samlat empiri från artiklar och litteratur om begreppen social klass och socioekonomisk status. Syftet har varit att undersöka vad forskning säger om hur social klass och socioekonomisk status påverkar elevernas möjligheter i det naturvetenskapliga klassrummet. Frågeställning vi har utgått från har varit ” Vad säger tidigare forskning om hur social klass och socioekonomisk status kommer till uttryck i ett naturvetenskapligt klassrum? ”. Sökmotorerna SwePub, LibSearch och ERIC har använts för att hitta vetenskapliga artiklar som behandlar ämnet. Utöver sökmotorerna har tidigare kurslitteratur använts. Forskningen visar elevernas sociala klass och socioekonomiska status påverkar deras chans att lyckas inom de naturorienterande ämnena. Forskningen visar även att det naturvetenskapliga klassrummet inte är likvärdigt vilket motstrider de krav om likvärdighet som anges i skollagen. Vidare diskuteras även vikten av grupparbeten och kommunikation för att motverka grupperingar hos eleverna efter deras sociala klass. Då majoriteten av forskningen vi tagit del av fokuserar på de högre åldrarna kan vi som slutsats konstatera att det behövs mer forskning kring detta ämne i de lägre åldrarna då resultatet tydligt visar att elevernas sociala klass och socioekonomiska status påverkar no-undervisningen och att det måste diskuteras och motarbetas i klassrummet. Som blivande pedagoger inom naturvetenskap ansåg vi att detta ämne är viktigt att ha kunskap om för att kunna förbättra professionen. Vi har gjort en utblick i forskarvärlden för att ta reda på hur forskare resonerar angående social klass och socioekonomisk status i skolan. Både Sverige och andra länder tas i beaktning.

Förväntat kunskapsbidrag: Enligt tidigare forskning kan EHM ha en positiv inverkan på skolans främjande och förebyggande arbete. Det förväntande kunskapsbidraget med denna studie är därför att lyfta fram det specialpedagogiska bidraget i EHM samt vilka aspekter som är viktiga för ett framgångsrikt främjande och förebyggande arbete genom EHM. Syfte: Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om det specialpedagogiska bidraget i elevhälsomöten (EHM) samt lyfta fram viktiga aspekter som genom EHM leder fram till framgångsrikt främjande och förebyggande arbete. Frågeställningar: På vilket sätt anser specialpedagogerna och rektorerna att specialpedagogernas kompetens tas till vara genom arbetet med EHM? Vilka aspekter gör att EHM bidrar till ett framgångsrikt främjande och förebyggande arbete? Teori: Studien använder systemteorin som betraktar skolan som en helhet med olika komponenter och dynamiska relationer. Specialpedagogernas insatser genom EHM integreras som en del av det övergripande skolsystemet, vilket möjliggör strategisk planering för att stödja elevernas lärande och utveckling Genom systemteorin analyseras förändringar inom skolan, särskilt förändringar av första och andra ordningen. Utmaningen ligger i att förstå komplexiteten och samverkan mellan komponenter för att fullt ut förstå hur specialpedagogernas kompetenser påverkar skolsystemet som helhet. Metod: I denna studie utgörs av en fallstudiedesign med semistrukturerade intervjuer som metod. En fallstudiedesign har valts att göra en fallstudie för att mer ingående kunna studera hur specialpedagogernas kompetens tas tillvara vid EHM på den aktuella skolan samt ta reda på vilka aspekter som gör arbetet med EHM främjande och förebyggande. Resultatet analyseras utifrån tematisk analys för att möjliggöra en djupgående och strukturerad undersökning av den data som samlas in genom semistrukturerade intervjuer med tre specialpedagoger och två rektorer. Resultat: Resultaten visar att specialpedagogernas kompetenser spelar en central roll i arbetet med EHM. Deras deltagande och nyckelroll inom EHM påverkar skolsystemet som helhet och bidrar till skolans främjande och förebyggande uppdrag. Vidare visar resultaten att specialpedagogerna har en aktiv roll i att upprätthålla ett salutogent förhållningssätt och ett brett fokus på elevernas lärande, vilket stöds av systemteoretiska tankar om hur delar av systemet påverkar helheten. EHM betraktas som en integrerad del av skolsystemet och har bidragit till att skolan genomgått en kulturell förändring med ett ökat fokus på gruppnivå med ett salutogent förhållningssätt som grund. De olika professionerna i EHM-teamet har olika fokusområden utifrån det förebyggande och det främjande där de kan bidra med sin specifika kompetens. Genom EHM kan specialpedagogers och andra yrkesgruppers kompetenser gemensamt användas på ett effektivt sätt. Inkludering av elevernas röster under EHM främjar långsiktiga förändringar inom skolsystemet. Skolan har en framtida utmaning med att balansera gruppnivå och individnivå samt att tydligare förstå skillnaden mellan begreppen främjande och förebyggande. Specialpedagogiska implikationer: Resultaten visar att specialpedagogens tillämpning av ett salutogent förhållningssätt främjar fokus på elevernas behov vilken kan bidra till en positiv skolkultur. Studien betonar specialpedagogens nyckelroll inom Elevhälsomöten (EHM) och framhäver vikten av att ta vara på specialpedagogens kompetens samt vikten av att ledningen ser till att detta görs inom skolverksamheten. En implikation är även att elevhälsan och lärarna behöver en tydlig struktur, EHM kan vara en sådan, för att uppnå ett framgångsrikt främjande och förebyggande arbete. En än gång är det skolledarnas ansvar att se till att en sådan struktur finns. 

Sammanfattning I detta här examensarbetet vill jag undersöka vilka faktorer som kan underlätta nyanländas ämnesspecifika språkinlärning i matematiks ämne i årskurs 7-9. Dessutom hur man kan stödja och främja de nyanländas utveckling i matematik. Sverige är idag ett mångkulturellt land och de senaste åren har det skett en ökning av nyanlända elever. Tidigare forskning visar att nyanlända elever har lägre prestationsnivå än in¬födda elever och detta framkommer tydligt i ämnet matematik. Tidigare forskning visar dess¬utom att en av orsakerna till nyanlända elevers svårigheter i matematik kan till stor del ha att göra med det svenska språket. Hur arbetar matematiklärare i klassrum där det finns nyanlända elever och vilka faktorer kan underlätta nyanländas ämnesspecifika språkinlärning? Studien är kvalitativ och redskapet som använts är intervjuer. Kvalitativa intervjuer gjordes med fyra olika pedagoger, och en skolas rektor. Synsättet som använts utifrån Vygotskijs teorier kring det sociokulturella perspektivet. Resultatet av studien visar att viktigt för skolan att gå tidigt en ordentlig kartläggning över elevens kunskaper och erfarenheter. Detta bidrar skolan att placera de eleverna efter enligt kunskap och inte bara enligt ålder. Resultatet visar vidare att viktig för nyanlända elevers skolgång är att de får känna sig trygg-het i klassrummet och den aktuella gruppen, att våga fråga och kommunicera. Resultatet visar vidare att behöver ta fram gemensamma strategier mellan ämneslärare och modersmålslärare, studiehandledare samt med de andra personer som jobbar med de nyanlända eleverna, för att leder till förbättring och höjning av kunskapsmålen för nyanlända elever. Resultatet visar också att studiehandledning på modersmålet är viktigt för att nyanlända elever för kunna följa undervisningen, för att de eleverna i den ordinarie klassen förstår begreppen och utveckla kunskaper och sitt tänkande i alla ämnen. Modersmålet är även viktigt för elevernas sociala situation och kunna kommunicera med kamrater på sitt modersmål kan bidra till känslor av samhörighet och trygghet.

This study is aimed at active and aspiring teachers to draw attention to the challenges that may arise in the heterogeneous and multicultural classroom in religious education. We also want to highlight the intercultural pedagogy of an approach teachers can use to meet the challenges. The purpose of this study is thus to investigate whether this pedagogy can be a possible alternative for future and active teachers to use to create a good classroom climate that strengthens inclusion.

This study will answer the questions:

What challenges does religious instruction face in the heterogeneous and multicultural classroom?

Can the teacher use an intercultural approach to meet these challenges? 

We have placed our study in a larger context by presenting previously conducted research in the field, both Swedish and international. We also account for relevant subject didactic theories such as the socio-cultural perspective and intercultural pedagogy. The approach for this essay is based on a qualitative method, where we have chosen to use semi-structured interviews.

Based on previous research and the empirical results, we have been able to present that there are several challenges that religion teachers face in teaching in the heterogeneous and multicultural classroom. Examples of such are creating a mutual understanding between students 'different opinions, media influence on students' attitudes and attitudes to the different religions. Based on the empirical results, we have been able to see that the intercultural approach does not have a central role in the teaching profession, but based on previous research that we examined, we can state that intercultural pedagogy can meet challenges that arise in religious education, and an approach that creates a good classroom climate that strengthens the inclusion.

Denna studie är riktad till verksamma lärare och lärarstudenter för att uppmärksamma utmaningar som kan uppstå i religionsundervisningen med mångfald, och inspirera till olika didaktiska perspektiv som bemöter utmaningarna. Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka utmaningarna som behandlats inom forskning i samband med religionsundervisningen i ett mångkulturellt klassrum, med målet att undersöka möjliga alternativ som tidigare forskning anser kan bemöta och hantera de utmaningarna som uppstår. Denna kunskapsöversikt kommer att besvara frågeställningarna:

- Vad säger forskningen om vilka utmaningar lärare möter i religionsundervisningen, i ett mångkulturellt klassrum?

- Hur kan lärare bemöta dessa utmaningar, enligt forskning.

Metoden som användes är en systematisk litteraturstudie där vi analyserat flertalet vetenskapliga artiklar, rapporter och avhandlingar genom sökningar i olika databaser för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Utifrån vårt resultat av de vetenskapliga artiklarna och tidigare forskning kan vi se att läraren kan uppleva flera olika utmaningar inom religionsundervisningen i ett mångkulturellt klassrum. Enligt vår slutsats kan utmaningarna bestå av en rad olika faktorer, där elevens kulturella bakgrund och syn på religionen är en av de faktorerna, samtidigt som en lärares kompetens inom interkulturell pedagogik också spelar en avgörande roll i hanteringen av de utmaningarna som kan uppstå. Vilket kan gynna oss i vår framtida yrkesroll som religionslärare, då vi genom denna kunskapsöversikt skapar en medvetenhet om de utmaningar som kan uppstå inom religionsundervisningen, samt ger förslag på hur läraren kan hantera dessa utmaningar så att undervisningen anpassas till alla elever.

Studiens syfte är att undersöka och analysera förskollärarnas föreställningar om och förhållningssätt till barn som utmanar i förskolan. Detta för att förstå hur förskollärarna kan påverka barns möjligheter respektive begränsningar i förskolan. Dessa föreställningar och förhållningssätt kan vi undersöka genom att göra en diskursanalys på förskollärarnas utsagor om barn som utmanar. För att uppnå studiens syfte har vi formulerat det i två frågeställningar: Vilka föreställningar synliggörs i förskollärarnas utsagor om barn som utmanar? Vilka förhållningssätt synliggörs i förskollärarnas utsagor om sitt bemötande av barn som utmanar? Vi tar avstamp i det poststrukturella perspektivet med grundläggande antagande om språkets betydelse i människors uppfattningar av verkligheten eftersom språket konstituerar den sociala världen. Poststrukturalism betonar att det inte finns några “sanningar” om verkligheten, utan det är föränderligt och produceras ständigt i olika diskursiva praktiker. Tillsammans med det kategoriska och relationella perspektivet, som utgör våra analytiska verktyg, kan vi synliggöra hur förskollärarna uttrycker skilda föreställningar om och förhållningssätt till barn som utmanar. Vårt empiriska material består av intervjuer med fem verksamma förskollärare från två olika förskolor. Intervjuerna inleds med en fördefinierad situation. Detta presenteras i analys och resultat avsnittet. Förskollärarna fick då möjlighet att reflektera över situationen med hjälp av öppna frågor. Studiens resultat visar att föreställningar om och förhållningssätt till barn som utmanar är mångtydiga. Dessa varierande föreställningar och förhållningssätt har betydelse för barns subjektskapande som även medför möjligheter och begränsningar för barns olikheter.

Syftet med denna studie är att undersöka hur transspråkande bidrar till inkludering och utveckling av nyanlända elever samt vilka strategier och metoder som passar bra till just NO-undervisning. I detta arbete har en systematisk litteraturstudie genomförts genom att använda olika artiklars resultat som handlade om transspråkande endast i NO-klassrummet. Data insamlad utifrån artiklarna analyserades kvalitativt med användning av analysmetoden: tematisk analys, vilket innebär att data kategoriseras under olika rubriker. Resultaten visar att flerspråkighet är definitivt en tillgång om den hjälper elever att knyta an till tidigare erfarenheter och skapa förståelse. Däremot kan flerspråkighet och transspråkande vara problematiskt när det leder till missförstånd på grund av bristande översättning. Det visade sig att lärarens roll är centralt i ett transspråkande NO-klassrum. Lärarens medvetenhet om vikten av elevernas förstaspråk är för elevernas lärande och identitetsutveckling början på en framgångsrik transspråkande undervisning. Dessutom beror det mycket på hur läraren lyckas kommunicera med nyanlända elever och visa intresse för deras bakgrund och vad dem kan. Fortsättningsvis beror det på lärarens uppdelning av elevgrupper så att det passar deras behov samt vilka förväntningar läraren har på eleverna.

I detta examensarbete har vi jobbat om och kring frågeställningarna: Hur reflekterar lärare över sin hantering av kontroversiella frågor i samhällskunskapsundervisningen? och Vilka möjligheter eller svårigheter ser de med uppmärksammandet av kontroversiella frågor inom de samhällsorienterade ämnena? För att finna svar till frågorna har vi intervjuat verksamma mel- lanstadielärare som undervisar i samhällskunskap. Mot bakgrund av de möjligheter som kon- troversiella frågor innebär för medborgarbildning har examensarbetet syfte varit att undersöka lärarnas inställning till frågorna när det gäller samhällskunskapsundervisningen. Hess (2004) och Strading (2001) har tillämpats som teoretiskt ramverk och spelat en avgörande roll i ana- lysen av arbetets empiri. Den kvalitativa metoden har varit undersökningens utgångspunkt, sju stycken lärare har därmed intervjuats. En fenomenologisk ansats har intagits då alla responden- ter har skildrat deras erfarenheter och åsikter om arbetets problemområde. Resultatet framläg- ger bevis på att det finns svårigheter med inkluderingen av kontroversiella frågor i undervis- ningen. Men trots det framläggs möjligheterna som arbetet kan åstadkomma som överträffande. Respondenterna framhåller att elevernas kulturella tillhörigheter, etniska bakgrunder och per- sonliga erfarenheter är alla faktorer som påverkar frågornas uppfattning. Resultatet har även påvisat att hanteringen av frågorna beror på och påverkas av vilken situation som frågorna upp- märksammas under samt vilka de är.

Vi har genomfört en kvalitativ undersökning i en komparativ studie med observation av klassrummets fysiska miljö med fokus på dess synliggörande av ämnet svenska genom artefakter. Vi utförde vår undersökning och analys av 12 olika hemklassrum i en F-9 skola i södra Skåne. Detta gjordes jämförande i årskurserna F-3 samt 4–6, där ämnet svenska undervisas flera gånger per vecka i varje klassrum.Syftet med denna fallstudie är att undersöka och granska hur svenskämnet kommuniceras/synliggörs i grundskolans klassrum genom dess befintliga artefakter med frågeställningen; “Skiljer sig synligheten av svenskämnet i klassrumsartefakterna mellan årskurserna F–3 och 4–6?” Arbetet genomförs utifrån en observation och bilddokumentation av klassrum i samband med en semiotisk analys. Vår upplevelse från vår verksamhetsförlagda utbildning under lärarutbildningens år är att svenskämnet inte syns lika explicit i klassrumsmiljön som andraundervisnings ämnen, eller i förhållande till hur mycket svenskämnet undervisas per vecka.Semiotiken och Vygostkijs sociokulturella lärande är grunden för studiens teoretiska ramverk. De material vi har analyserat och diskuterat kring grundar sig på de fältanteckningar som skrevs i samband med observationen samt filmer och fotografier från klassrummets fysiska miljö, utan närvarande elever eller lärare. Analysen av material har även gjorts utifrån en hermeneutisk analys där belysningen av ämnet svenska sker från helhet till delar, och sedan till helhet igen. Läroplanen LGR11 utgjorde basen för vad som undersöktes, de artefakter som överensstämde med syftesdelen samt det centrala innehållet i svenskämnet antecknades för tolkning. Vi har även relaterat och jämfört resultat med den forskning som tidigare har gjorts på liknande område. I studien framkommer det att ämnet svenska inte träder fram lika starkt i klassrummen 4–6som i F–3, vilket inte är i enlighet med läroplanen. Svenskämnet framkom dock tydligare i klassrummen F–3 med en markant skillnad i hur samspel och interaktion med artefakter möjliggjordes i klassrumsmiljön, gentemot klassrummen i årskurs 4–6. Under våra observationer observerade vi olika klassrumsmiljöer, möbleringsalternativ och artefakter som talade för eller emot det sociokulturella perspektivet på lärande.

Abstract

Syftet med studien är att få en ökad förståelse för hur samhällskunskapslärare inkluderarelevers olika erfarenheter av kön, etnicitet, religion eller klass i undervisningen. Fokus är attfå kunskaper om hur samhällskunskapslärare planerar, hantering och förhåller sig till eleversolika erfarenheter, och vilka utmaningar eller möjligheter det finns med detta arbete. För attuppnå syfte har studien utgått från följande frågeställningar:

● På vilka sätt använder och synliggör lärare elevers olika erfarenheter i ett ?

● Vilka hänsyn tas till planering, hantering och förhållningssätt samt vilka utmaningarsåväl som möjligheter ser samhällskunskapslärare med inkludering av elevers olikaerfarenheter?

För att kunna nå fram till den information som krävs och besvara frågeställningarna användeskvalitativ forskningsmetod. Det empiriska materialet samlades in genom semistruktureradeintervjuer med tre samhällskunskapslärare. Resultatet visar att det finns en del utmaningar ochmöjligheter med inkludering av elevers olika erfarenheter i samhällskunskapsundervisningen,i följd av bland annat elevers handlingsmönster, åsikter och tankar. Resultatet visar även attinteraktion och gemenskap kan utvecklas i klassrummet genom att använda rätt verktyg,strategier och förhållningssätt vilka ger eleverna möjligheten till att synliggöra sin identitetgenom erfarenheter. Det blir därmed tydligt att demokratisk medborgarkompetens utvecklasnär läraren får möjligheten till att förmedla syftet med samhällskunskap genom att inkluderaelevers erfarenheter i undervisningen.

Abstract 

Mitt syfte med arbetet är att redogöra för vilka bakomliggande faktorer som kan ha en påverkan på hur eleverna uppfattar samhällsrelaterade frågor i samhällskunskapsämnet. Avsikten med syftet är att det ska öka förståelsen av vilka bakomliggande faktorer kan påverka elevers uppfattningar, och uppmärksamma dessa för att elevernas mottagning av lärarens undervisning ska ske enligt kursplanen. För att kunna uppfylla syftet formulerades en frågeställning som går ut på att redogöra för vad tidigare forskning pekar på. 

Arbetet är en översikt av tidigare forskning, och de vetenskapliga artiklar vilka används som material för att besvara frågeställningen är baserade på svensk forskning. Materialet hittades inom databaserna SwePub, DiVa och ERIC med stöden av sökord. Därefter användes materialet inom resultatdelen, vilket visade på att socioekonomisk bakgrund, digitala medier, skolans och lärarens roll är bakomliggande faktorer som kan ha en påverkan på elevernas uppfattningar av samhällsrelaterade frågor i samhällskunskapsämnet.

Abstract: There is currently limited previous research that concerns the area of ​​language development in the preschool's outdoor environment. The purpose of the study is to investigatepreschool teachers´view of the outdoor environment in order to stimulate the children's language development. Thestudy is conducted with a qualitive method by using semi-structured interviews.The purpose of the study is answered with the help of the following questions: How do preschool teachers plan language-stimulating teaching in an outdoor environment? and What are the possibilities and limitations of language-stimulating teaching in an outdoor environment? To analyze the empirical evidence, we have used the childhood sociological concepts of place, spaceand the socio-cultural concepts of mediation and artefacts to help us. The result of the study shows that the geographical place, together with the preschool teachers' space, is significant for how preschool teachers plan for a language-developing teaching in an outdoor environment. The limitations and possibilities lie in the educators' space for the creation of a place in the physical location. The surrounding environment, preschool teachers who have a mediating role and the artefacts used as mediating appeared to be significant. Specific elements that take the children's attention in the outdoor environment were seen as limiting to enable language-developing teaching in the outdoor environment.

Syftet med den här kunskapsöversikten är att få en djupare förståelse om neuropsykiska funktionsnedsättningar hos elever med autism och hur vi som lärare kan anpassa den ordinarie undervisningen, med fokus på SO-undervisning, för att inkludera dessa elever och öka deras förutsättningarna för lärande. Frågeställningen blir därför “Vilka extra anpassningar kan lärare göra inom ramen för ordinarie SO-undervisning för att inkludera elever med autism?”Arbetet görs genom att vi granskar och tolkar vetenskaplig forskning och litteratur, för att sedan besvara frågeställningen för denna kunskapsöversikt. Denna studien har behandlat olika strategier som lärare och pedagoger kan använda i sin undervisning för att underlätta för elever med autism. Dessa strategier är bland annat visuellt stöd, kooperativt lärande mot ett gemensamt mål, rekonstruera olika historiska händelser, exempelvis ett rollspel om vikingatiden, bildstöd, tydlighet och rutiner där man strävar mot strukturerade SO-lektioner. En strukturerad dag med tydliga instruktioner och rutiner ger elever med autism ökad förståelse av vad som finns omkring dem vilket ökar deras medvetenhet. Detta resulterar i att eleverna upplever mer kontroll och känner mer säkerhet både i skolmiljön men även i vardagen.

Idag finns ett behov av införande av digitalisering i förskolan, där förskollärare står in-för nya utmaningar i strävan efter att möta detta behov. Därtill framhåller Läroplan för förskolan Lpfö 18 förskollärares ansvar avseende användning av digitala verktyg i bedrivandet av ett pedagogiskt arbete på förskolan. Dock används inte verktygen i den mån som önskas då drygt hälften av förskollärare i Sverige saknar kunskaper inom digitalisering och hur digitala verktyg kan implementeras på ett pedagogiskt vis. Detta kan delvis bero på organisationskulturen på en förskola, då det krävs denna stödjer de förändringar som digitalisering medför. I detta examensarbete har syftet varit att undersöka förskollärares upplevelser av och förhållningssätt till förskolans organisationskultur i arbetet med digitala verktyg i förskolan. I studien har sju förskollärare intervjuats i en förskola i södra Sverige. Verk-samhetsteori har tillämpats för att analysera förskollärarnas beskrivning av organisat-ionskulturen i relation till arbetet med digitala verktyg i verksamheten. Med hjälp av detta har olika former för samverkan och motsättningar lokaliserats för att studera huruvida organisationskulturen möjliggör ett expansivt lärande i förskolans verksamhet. Studiens resultat visar att förskollärarna upplever att organisationskultur är en viktig aspekt som driver arbetet med digitala verktyg framåt. Men främst tolkas i denna studie att individens handlingskraft är, i dagens läge, den största aspekten som driver arbetet framåt. Detta medför ett enskilt ansvar i arbetet med digitala verktyg där motsättningar mellan förskollärarna och regelverken sker. Trots en initialt positiv inställning bland för-skollärarna i denna studie, så framträder det avsaknad av mening till varför de ska arbeta med digitala verktyg i förskolan. På grund av det individuella ansvaret orsakas ett glapp i arbetsfördelningen, ett ojämnt ansvarstagande bland förskollärarna när det gäller digitalisering. Detta innebär också att allianser och friktioner har uppstått mellan förskollä-rarna och även mellan deras respektive avdelningar. Dessutom är bristen av reflektions-tid betydande för utvecklingen av arbetet med digitala verktyg. Studien väcker funderingar om organisationskulturen och hur motsättningar i verksamheten kan tas tillvara som möjligheter för att främja och utveckla ett sådant arbete.

Abstract

Reading strategies that teachers use in teaching are of great importance for learning. The purpose of this study is to find out how and in what way reading strategies are used for students of other languages. This study is a qualitative research based on Vygotsky's (2001) theory of sociocultural perspective. Learning takes place as a social process and students are constantly undergoing change and development. This development takes place in the social interaction between both teachers and classmates. The survey material has been collected through semi-structured interviews and a geometry test. Semi-structured interviews were conducted with five teachers based on the purpose of the study and the question. Geometry test was conducted in two classes at different schools, and it consisted of three parts. The first part was simple and clear text questions to examine the students' mathematical knowledge. The second part was with questions related to everyday life and the third part consisted of questions taken from old national tests. The results of the study were consistent with the teachers' assessment. It showed that second language students have a lack of understanding of words and are in crucial need of reading strategies to solve in mathematical text problems. The special needs education teacher's task is to support the students in their learning process and to follow their knowledge development at the individual level. Individual intensive training with extra explanation of words and following a strategy where the text can be divided into smaller parts is a successful effort to increase students' understanding of problem-solving tasks. The special needs education teacher needs to create a good collaboration with the teachers to develop the school's learning environment by supervising and supporting the teachers in the didactic and methodological development.

Detta examensarbete undersöker inkluderingen av nyanlända elever i undervisningen i svenska grundskolor. Studien har en fenomenologisk ansats och ett sociokulturellt teoretiskt perspektiv för att förstå de upplevda erfarenheterna och de sociala sammanhangen som påverkar integrationen och lärandet för dessa elever. Uppsatsen syftar till att svara på tre forskningsfrågor: Hur inkluderas nyanlända elever i undervisningen på grundskolan i Malmö? Vilka metoder tillämpas för att främja deras integration och lärande? Vilka specifika utmaningar och hinder möter lärarna på grundskolan i Malmö när de inkluderar nyanlända elever, och vilka strategier och resurser behövs för att säkerställa kvalitén i utbildningen och en framgångsrik integration för dessa elever?

Detta är ett examensarbete vars syfte är att undersöka hur islamofobi och antisemitism kommer till uttryck i vissa skolor och hur de enskilda lärarna på skolan arbetar med detta i sitt arbete. Våra frågeställningar är följande: 1) Hur upplever lärare antisemitismen och islamofobin i skolan? 2) Vilka strategier använder lärarna för att bemöta och motverka antisemitism och islamofobi? Som metod har vi valt att utföra intervjuer där vi intervjuat fyra lärare, varav alla ska vara legitimerade lärare med minst tre års erfarenhet. Vi valde just dessa kriterier för att säkerställa en viss nivå på undersökningen då vi tror det ger mer att ha med legitimerade lärare som har erfarenhet av att jobba inom skolans värld, jämfört med personer som kanske inte har. Vi valde även att det skulle vara två män och två kvinnor, varav varje könskategori skulle representeras av en som är 35 år gammal eller yngre och en som är äldre än 35. Detta gjordes för att kunna undersöka om lärarnas syn på dessa frågor möjligtvis påverkades av deras kön eller ålder. I detta examensarbete får vi ta del av hur dessa lärare upplever islamofobi och antisemitism i sin vardag och hur de tacklar dessa problem utifrån sina kontexter. Resultatet visade att alla lärare upplevde någon form av antisemitism eller islamofobi i sitt arbete. Dessa enskilda lärare hade då olika metoder och strategier i sitt arbete kring detta beroende på olika faktorer kring lärarna och den specifika skolans arbetssätt och tolerans kring diskriminering. Arbetet visade även att förekomsten av islamofobi och antisemitism i de specifika skolorna har en koppling till en rad faktorer såsom den socioekonomiska situationen, elevsammansättningen samt elevernas tidigare erfarenheter.  

Syftet med denna studie är att belysa lärares uppfattningar kring betydelsen av dialog och samspel i språkundervisning. Lärarens uppfattningar undersöks utifrån tre frågeställningar som ställs upp, nämligen: lärarens betydelse för det flerstämmiga klassrummet, vilka undervisningsformer som tillämpas för att skapa ett kommunikativt klassrum, samt vilka utmaningar som upplevs vid ett flerstämmigt klassrum. Åtta språklärare intervjuas för att besvara dessa frågor. Från intervjuerna tolkas det empiriska materialet. Resultatet visar att läraren har en stor betydelse för att dialog och samspel kan användas som viktiga redskap för att skapa flerstämmighet i språkundervisning. Diskussion i helklass och i smågrupper utnyttjas för att skapa en dialogisk undervisning, men framförallt tycks små grupparbete vara den mest tillämpade formen. Flera utmaningar identifieras från de intervjuade lärarna vid skapandet av ett kommunikativt klassrum, nämligen elevers olika kunskaps- och språknivåer. Dessutom beskrivs olika sätt för att hantera svårigheter och uppmuntra elever till att delta i diskussioner bland annat att stödja elever genom att ta nytta av smågruppsarbete.

I denna studie belyses ett utomhuspedagogiskt arbetssätt med fokus på matematik men även fördelar med utomhuspedagogiken och eventuella hinder som kan uppstå under undervisningens gång. Vi har undersökt hur utomhuspedagogik med fokus på matematiken kan konkretisera abstrakta begrepp. Detta har studerats genom att granska tidigare forskning men framför allt genom utförandet av en kvalitativ undersökning där pedagoger som fortbildar har intervjuats. De huvudsakliga resultaten pekar på att aktiveter utomhus där alla sinnena används kan främja kunskapsutvecklingen. Utomhuspedagogiken kan hjälpa elever att förstå varför matematik behövs i vardagen. Resultatet visar även att utomhusundervisning i samband med inomhusundervisning kan vara en av de mest effektiva metoderna att undervisa matematik på. Genom att använda sig utav denna arbetsmetod kan man tillgodose elevernas olika lärstilar. Man måste dock vara medveten om de hinder som kan uppstå. För att undervisningsmetoden ska vara givande är det viktigt att pedagoger överkommer hinder såsom vädrets och platsens påverkan av lektionen. Ett annat hinder kan vara att pedagoger inte har tillräckliga kunskaper för att undervisa utomhus.

I denna kunskapsöversikt belyses fördelar med utomhuspedagogiken och eventuella hinder som kan uppstå under undervisningens gång. Vi har tagit reda på hur utomhuspedagogik med fokus på matematiken påverkar inlärningen av kunskap. Det har vi gjort genom att granska tidigare studier och artiklar. Denna kunskapsöversikt belyser att elevers erfarenheter hjälper dem att koppla samman matematikens abstrakta med det konkreta. Dessa erfarenheter kan erhållas genom utomhusaktiviteter. Aktiviteter utomhus där alla sinnena används kan främja kunskapsutvecklingen. Utomhuspedagogiken kan hjälpa elever att förstå varför matematik behövs i vardagen. Vi lyfter även fram att utomhusundervisning i samband med inomhusundervisning kan vara en av de mest effektiva metoderna att undervisa matematik på. Genom att använda sig utav denna arbetsmetod kan man tillgodose elevernas olika lärstilar. Man måste dock vara medveten om de hinder som kan uppstå. För att undervisningsmetoden ska vara givande är det viktigt att läraren överkommer hinder såsom vädrets och platsens påverkan av lektionen. Ett annat hinder kan vara att lärare inte har tillräckliga kunskaper för att undervisa utomhus.

This study's purpose is to see what factors affect formative assessment and how these factors impact the implementation in the k-3 classroom. The primary methods used have been electronic searches in the databases, ERIC, and Education research complete. Some studies showed that teachers have a positive attitude toward formative assessment, but they have some difficulties with its implementation. Time limitation is another factor that could impact the teachers' planning and the implementation of formative assessment in their classrooms. In some cases, formative assessment tends to lead more towards grades and results rather than proper feedback from the teacher. Teachers' understanding of formative assessment differs from one another depending on for example teachers' experience in teaching, teachers' background, male or female teachers, etc. A couple of studies focused on feedback as both a tool for teachers to assess students and in some situations for praising the students. It is up to the teachers to find a way to present the feedback effectively and equally between the students. Some researchers focused on the dialog between teachers and students as an essential part of the student's learning and development. Other researchers mean that the establishment of “sustained shared thinking” is essential where the focus lies on co-construction in adult-child collaborations.

De senaste åren har andelen elever med annat modersmål än svenska har ökat i densvenska skolan. Jag som i många år har varit verksam inom skola och utbildning ocharbetat med elever med ett annat modersmål än svenska anser att det är viktigt att förståhur lärare och elever tänker kring modersmålsundervisning och dess effekter påandraspråk- och kunskapsutveckling. Studiens syfte är således att ta del avmodersmålslärares och elevers åsikter och upplevelser kring modersmålsundervisningeni den svenska skolan. För att uppfylla studiens syfte har följande forskningsfrågor ställts:Hur upplever eleverna sambanden mellan modersmålsundervisningen, sinkunskapsutveckling i andra ämnen och inte minst sitt självförtroende som anses vara enavgörande faktor för att lyckas nå framåt? Vad är modersmålslärarnas föreställningargällande ovannämnda sambanden och hur de beskriver sin yrkesprofession.Föreliggande studie bygger på en kvalitativ metodansats där tre intervjuer med tre olikamodersmålslärare och 11 elever från samma kommun utfördes. Intervjuerna med eleverutfördes på plats, intervju med en lärare via plattformen Google meet, och två intervjuermed andra lärare genomfördes på plats. Det empiriska innehållet presenteras utifrånelevernas och lärarnas upplevelser kring modersmålsundervisningen och analyserasutifrån olika teoretiska teorier.Resultat i min studie har visat att deltagarnas användande av modersmålet ochandraspråket styrs i mångt och mycket av deras sociala kontakter i vardagen. Resultatethar också visat att modersmålsundervisningen har en positiv effekt på såväl deflerspråkiga elevernas utveckling av modersmålet som på deras kunskapsutveckling.Enligt resultatet kan modersmålsundervisningen stärka elevernas sociala identiteter,självförtroende och gemenskap. Lärarnas missnöje gällande ett bristande samarbetemellan modersmålslärare och ämneslärare har också lyfts av studien.

Denna kunskapsöversikt behandlar språkliga svårigheter med matematiken, specifikt för elever med andraspråk, vid provtagande. Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka hur forskning belyser språkets påverkan på andraspråkselevers provtagande i matematik på grundskolenivå. För att detta skulle kunna genomföras formades en frågeställning; Hur påverkas elever i grundskolan med svenska som andraspråk i samband med provtagande i matematik? För att kunna få fram relaterbar information genomfördes systematisk litteratursökning. De systematiska sökningarna gjordes i två databaser; ERC och ERIC, artiklarna som behövdes för att kunna skriva klart denna kunskapsöversikt är från ERC och ERIC. Efter att ha genomfört de systematiska litteratursökningarna hittades det 13 artiklar som behandlar det som eftersöks i frågeställningen. Under resultatet presenteras tre olika teman som belyser svårigheterna elever kan ha med matematiken. De teman som uppmärksammas samt redogörs för är; Språkbarriärer som orsak, Anpassningar av prov för andraspråkselever och Andraspråkselevers bristfälliga språk. Resultatet belyser de problem vissa andraspråkselever möter när de ska skriva prov i matematik. De problem som identifieras är; vilket språk proven är skrivna på samt att det är avancerade ord för andraspråkselever och de språkbarriärer de möter. Resultatet belyser vikten i att elever bör få anpassade prov utefter deras förmåga samt att skolorna bör anpassa provtagande för andraspråkselever samt göra det enklare för dem att förstå språket som deras prov är skrivna på. Vidare diskuteras resultatet kring anpassningar av prov för andraspråkselever samt en metoddiskussion där det reflekteras kring vad som hade kunnat göras annorlunda. Förslag på vidare forskning tas även upp på slutet av denna kunskapsöversikt.

Studien syftar till att utforska några lärares syn på användningen av skönlitteratur som didaktiskt verktyg i modersmålsundervisning. Syftet med modersmålsundervisning är enligt Skolverket att elever ska ges möjlighet att utveckla sin identitet och sitt språk, men också skapa en djupare förståelse för sin omvärld. Studiens teoretiska grund består av Langers teori om läsande och språkutveckling där de fem olika faserna beskriver elevers olika föreställningsvärldar i läsprocessen samt Rosenblatts perspektiv om att läsning av skönlitteratur skapar ett kulturellt sammanhang och berikar verklighetsuppfattning. Undersökningen är en kvalitativ intervjustudie där vi intervjuade sammanlagt sex erfarna modersmålslärare i grundskolan som är verksamma i Malmö och Växjö. Studiens resultat visar att lärarna i studien använder sig av boksamtal, högläsning och återberättande av texter när de arbetar med skönlitteratur i modersmålsundervisning. Deltagarna anser att skönlitteratur är en viktig komponent för språkutveckling och att den ger goda resultat om rätt förutsättningar ges till såväl läraren som eleverna i modersmålsundervisningen. Det framgick även att lärarens roll vid läsning av skönlitteratur är viktig för elevernas utveckling av tolkande läsning och i sin tur av språket.

Studien syftar till att utforska några lärares syn på användningen av skönlitteratur som didaktiskt verktyg i modersmålsundervisning. Syftet med modersmålsundervisning är enligt Skolverket att elever ska ges möjlighet att utveckla sin identitet och sitt språk, men också skapa en djupare förståelse för sin omvärld. Studiens teoretiska grund består av Langers teori om läsande och språkutveckling där de fem olika faserna beskriver elevers olika föreställningsvärldar i läsprocessen samt Rosenblatts perspektiv om att läsning av skönlitteratur skapar ett kulturellt sammanhang och berikar verklighetsuppfattning. Undersökningen är en kvalitativ intervjustudie där vi intervjuade sammanlagt sex erfarna modersmålslärare i grundskolan som är verksamma i Malmö och Växjö. Studiens resultat visar att lärarna i studien använder sig av boksamtal, högläsning och återberättande av texter när de arbetar med skönlitteratur i modersmålsundervisning. Deltagarna anser att skönlitteratur är en viktig komponent för språkutveckling och att den ger goda resultat om rätt förutsättningar ges till såväl läraren som eleverna i modersmålsundervisningen. Det framgick även att lärarens roll vid läsning av skönlitteratur är viktig för elevernas utveckling av tolkande läsning och i sin tur av språket.

Denna studie belyser de svårigheter som flerspråkiga elever möter i kemiämnet vilket påverkar deras utveckling och hindrar dem att nå kunskapskraven. Studien lägger särskilt fokus på de undervisningsmetoder som lärare använder och det stöd som flerspråkiga elever får för att uppnå sina mål. Studien består av semistrukturerade intervjuer med en grupp elever på högstadiet som läser svenska som andraspråk i skolan och det var både flickor och pojkar som deltog. De berörda eleverna talar svenska som andraspråk. I uppsatsen har även en grupp kemilärare på högstadiet intervjuats. Vi diskuterade de viktigaste undervisningsmetoderna som används för att stödja utvecklingen hos flerspråkiga elever för att nå målet. Detta gjordes genom att involvera eleverna i lösningen genom att presentera sina åsikter och idéer om undervisningsprocessen.Resultaten som framkom visar att eleverna har svårt att hantera vetenskapliga texter, nya begrepp och abstrakta ord. Det kan naturligtvis vara svårt eller abstrakt med vetenskapliga uttryck även när de använder sitt modersmål. Lärarna strävar efter att använda en lämplig arbetsmetod som utgår från flerspråkiga elevers modersmål, vardagsspråk och förkunskaper för att kommunicera kemiämnet.För att stödja flerspråkiga elever bör lärarna fokusera på både ämnesspråket och vardagsspråket i sin undervisning.

Denna studie har ambitionen att synliggöra olika aktörers syn på hur olika resurser påverkar arbetet mot en inkluderande undervisning, inom grundskolan. Det förväntade bidraget är även att synliggöra hur beslutsfattandet kring resurser sker på olika nivåer inom grundskoleförvaltningen. Syftet med studien är att ge en insyn i beslutsfattandet på förvaltningsnivå gällande resursfördelning till skolor. Därtill syftar uppsatsen till att synliggöra hur olika resurser påverkar det pedagogiska arbetet mot en inkluderande undervisning.

De preciserade frågeställningarna baseras på olika aktörers syn på: Vilka yttre faktorer får betydelse för inkludering och det specialpedagogiska uppdraget samt vilka inre faktorer får betydelse för det specialpedagogiska uppdraget/inkludering. 

I tolkningen och analysen av den insamlade empirin har ramfaktorteori och systemteori använts. Därtill används begreppen likformighet och likvärdighet. Begreppet inkludering och dess skilda tolkningar har också tagits upp under arbetets gång.

Denna studie utgår från en kvalitativ ansats. Frågorna i intervjuerna konstruerades med syftet att få de intervjuade att utveckla sina funderingar och tankar kring olika resurser och dess betydelse för inkluderande arbetssätt och perspektiv i skolvardagen. De flesta frågorna var frågor av en öppen karaktär i semistrukturerade intervjuer.

Studiens resultat visar att det förekommer både inre och yttre faktorer som påverkar resurser i skolan. Framgångsfaktorer och begränsningar med att arbeta inkluderande beror på skolans fysiska utformning, budget, styrdokument, kompetens, skolutveckling samt elevhälsa. I studien framkommer att förvaltningspersonals, rektorers och specialpedagogers uppfattningar är att de har lite påverkan gällande de yttre faktorerna. De uppfattar däremot att de har mer inflytande kring andra faktorer så som kompetensutveckling och vissa aspekter av organisering i verksamheten, för att arbeta mot ett inkluderande perspektiv.

Denna studie handlar om lärares utmaningar i matematikundervisning för flerspråkiga elever. Syftet med detta examensarbete är att undersöka de olika utmaningar lärare upplever när de undervisar matematik till flerspråkiga elever och att ta reda på vilka metoder lärare använder för att stödja dessa elevers lärande. Studien utgår från två teoretiska perspektiv, sociokulturell och scaffolding, tidigare forskning och styrdokument.

Undersökningen utfördes genom att använda enkätundersökning för att samla in data från lärare. I studien deltar tolv lärare som är behöriga i matematik och jobbar i grundskola 1–3. Enkäten delades ut digitalt till lärarna via e-post och jag fick även svaren via mail. 

Resultaten visar att lärare bland annat hade svårt att undervisa matematik till flerspråkiga elever eftersom de inte behärskar svenska. Lärare berättar också om de olika metoder de använde för att stödja flerspråkiga elever i deras lärande såsom att jobba kooperativt i klassrummet där eleverna lär sig av varandra. Det andra metoderna var undervisningsstrategier och arbetssätt i matematikundervisning som cirkelmodellen och laborativt arbete, att använda studiehandledare på modersmål för att stötta eleverna i matematiklektioner och förklara matematiska begrepp och ord. 

Enligt mina erfarenheter är problemet att eleverna tycker att matematiklektioner är tråkiga, och på grund av detta kan de inte koncentrera sig under genomgången eller instruktioner för olika uppgifter. Syftet med detta arbete är att undersöka påverkan av motivation över elevernas mottagande av matematikämnet. Denna studie tillämpar sociokulturell teori och behaviorism. En litteraturstudie av relevanta ämnen kommer att presenteras samt olika undervisningsmetoder som genomförts. Resultatet kommer att presentera hur den planerade metoden gått, det vill säga undervisningen samt intervjuerna med några elever och en lärare. Resultaten baseras på observationen under genomföring av den planerade undervisningen, samt analysen av elevernas och lärarens svar. En slutsats kommer att dras, med hänsyn till att undersökningen utfördes under en kort tid samt på fåtal elever. Man kan ändå se att elevernas inlärningsmotivation, särskilt andraspråkselevernas inställning förbättring, under matematiklektioner.

Denna studie analyserar hur framställningen av det sexåriga barnet har förändrats genom historien, beroende på hur samhället har hanterat frågor om skolplikt, sexåringens skolmognad och skolstart. Policydokument från 1940-talet fram till 2017 har analyserats med hjälp av begreppen subjektifiering och kvalificering. Policydiskurser formulerar mening och sanningar om barnet men ger också en indikation på vad som är problemen och hur dessa problem ska lösas. Policydiskurser innehåller också ekonomiska argument och formulerar den roll som utbildningspelar i att förbereda barn och unga för framtida utbildning och arbetsliv. Vi svarar på frågorna: vem är sexåringen i policydokumenten och vad ska sexåringen kvalificeras för genom utbildning? Resultaten visar att det sker en förskjutning från beskrivningar av den omogna sexåringen till den presterande och skolpliktiga eleven. I början av tidsperioden formuleras diskurser om det omogna och problematiska barnet som inte förväntats klara av att passera nålsögat för att bli insläppt i skolan. Runt millennieskiftet sker dock ett diskursivt brott då barnets förutsättningar hamnar i förgrunden. Problemet kom då istället att handla om hur skolan ska anpassas till det kompetenta barnets individuella förutsättningar. Perioden är dock kort, och en bit in på 2010-talet är det återigen den skolpliktiga, presterande och mätbara eleven som förväntas anpassa sig till statens krav. Denna förskjutning kan sättas i en global kontext som framhäver konkurrens, kunskapseffektivitet och ekonomiska incitament för skolarisering.

Our aim in this article is to examine policy discourses that promote positional changes for thepreschool class in the Swedish educational system. The preschool class is currently going througha watershed period, which is characterized by uncertainty regarding its position in the educationsystem. In this article, we explore changes in the Swedish education system by analysing policydocuments from 1997 to 2017 with a specific focus on the positional shift of the preschool class.The departure point for our study is that policy relates to the concepts of subjectification,qualification and socialization. In addition, we examine how these goals in education are to beachieved and the educational restructuring required to do this. The findings show that policydiscourses about the preschool class have shifted from pedagogical arguments about thebenefits of pedagogical integration, consensus and the move of preschool pedagogy into schooleducation, to more school- oriented, knowledge-economy arguments about increased goalachievement. Schoolarization describes a positional shift in the education system that containstwo collaborative processes: an approach towards school content, goals and forms for teachingand a distancing to the content and goals formulated for Early Education and Care.

The chapter emerged from a narrative and a dialogue between a feminist academic and a feminist bureaucrat and recounts the experience of a gender expert in the Swedish Foreign Ministry against reflections from feminist institutional theory. It highlights the institutional challenges that government officials face when promoting gender equality in sustainability and climate issues and how they navigate that space in order to gender mainstream the agenda – e.g. through several types of critical acts. It highlights several institutional obstacles that challenge gender-mainstreaming efforts but also illustrates how action is possible, even when it pushes the comfort zone of gender politics, e.g. when a new gender perspective was launched, that of seeing men and particularly elite male behaviour to be ‘the problem’ to tackle in sustainable development. Finally, it concludes that for gender and intersectionality to gain prominence on the governmental agenda of climate change and sustainability, the work of single-gender experts does not suffice, politics is vital. Politics is imperative in guiding the governmental ministries but requires political mobilisation of broader sections of society as well.

Syftet med kunskapsöversikten har varit att belysa hur det analoga skrivandet förhåller sig till digitalisering under de tidiga skolåren. Vi har genom systematiska sökningar valt tio forskningsartiklar som berör vår frågeställning sett både från ett elevperspektiv och ett lärarperspektiv. Analysen av de tio artiklarna genomfördes genom tre teman. Resultaten visar bland annat att analogt skrivande har en positiv påverkan av vårt långtidsminne. Beträffande tidig läs- och skrivinlärning konstaterar dock forskarna att skrivinlärningen sker oberoende av vilket medium som används. Det är läraren och hur läraren väljer att inkludera digitala verktyg i undervisningen som blir framgångsfaktorn för att skapa de bästa förutsättningarna för eleven att utvecklas. Skrivandet är en social praktik, sett från ett sociokulturellt perspektiv och ska omsättas i ett socialt sammanhang. Kunskapsöversikten belyser att det inte alltid är så i praktiken.

Ambitionen med föreliggande uppsats är att bidra till att medvetandegöra och väcka diskussion om lyssnandet som en del av elevers språkutveckling. Att skriva, läsa och tala ses ofta som självklara delar av språklig utveckling medan talandets receptionsaspekt, att lyssna, är mindre utforskat i svensk skolkontext. Förhoppningen är att genom specialpedagogers och en speciallärares erfarenheter av att arbeta med elever i språklig sårbarhet kunna ringa in vilka typer av lyssnande som framträder i språkutvecklande undervisningssammanhang. I förlängningen kan detta bidra till att öka medvetenheten om vilka lyssnandestrategier som behöver definieras och explicitgöras för att öka möjligheten att elever utvecklar god lyssnandekompetens.

Lyssnande som pedagogisk praktik saknar idag en tydlig teoretisk förankring. Begreppets komplexitet medför också att olika delar av lyssnandeprocessen aktualiseras genom olika teoretiska perspektiv. Eftersom intentionen med denna uppsats är att undersöka lyssnandet didaktiska ställning riktas blicken främst mot det yttre observerbara lyssnandet. Den teoribildning som får störst utrymme är sociokulturell teori då lyssnande i skolkontext är tätt sammankopplat med dialog, samspel och sociokulturella ramar.

Semistrukturerad samtalsintervju med fyra verksamma specialpedagoger och en speciallärare har valts som metod. Detta i syfte att synliggöra nuvarande didaktisk grund för lyssnande i språkutvecklande arbetssätt samt för att skapa möjlighet att finna oväntade resultat.

Resultaten indikerar att lyssnande främst är implicit invävt i språkutvecklande undervisning. Däremot framför respondenterna generell kunskap och förtrogenhet om receptionsaspekter av språkutveckling. I materialet framkommer också tysta och erfarenhetsbaserade förhållningssätt till lyssnandedidaktik.

Ur speciallärarens och specialpedagogernas perspektiv i undervisningen framträder det interaktiva, analytiska och relationella lyssnandet medan det distinkta, överförande, effektiva och analytiska är det mest tydliga utifrån pedagogernas utsagor om elevers lyssnandesituationer. De möjliga språkutvecklande strategier som lyfts fram syftar främst till att kompensera för nedsatta kognitiva förmågor såsom informationsbearbetning, fokus˗ och koncentrationssvårigheter, inlevelseförmåga och förmågor att tolka sociala icke-verbala koder. Även visuellt stöd, att låta elever komma till lyssnande, träna lyssningshastighet och att vara en social tolk nämns.

En lyssnandekategori som inte uttryckligen motsvarar de kategorier som nämns i tidigare forskning är lyssnande av text med hjälp av talsyntes, talbok eller ljudbok. Resultatet antyder att vissa elever i språklig sårbarhet har liten behållning av lyssnande på text genom uppläsningsverktyg.

Att utveckla goda lyssnandekompetenser och lyssnandestrategier är ur språkutvecklingsperspektiv grundläggande men aktualiseras särskilt i relation till elever som befinner sig i språklig sårbarhet. Förmågan att lyssna är beroende av många olika faktorer, som t.ex. fonologisk och semantisk organisation; ordförråd och ordförståelse; fokus och koncentration samt pragmatisk språkförståelse. Av stor vikt för att kunna bidra till alla delar av elevers språkutveckling är vilken kunskap speciallärare i språk˗, skriv˗ och läsutveckling har eller behöver utveckla, såväl teoretisk som praktisk.