Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 18641
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Aafjes-van Doorn, Katie
    et al.
    Adelphi University, NY 21402 USA; University of Oxford, England.
    Lilliengren, Peter
    Stockholm University, Sweden.
    Cooper, Angela
    Dalhousie University, Canada.
    Macdonald, James
    Headington Psychotherapy, England.
    Falkenström, Fredrik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Uppsala University, Sweden.
    Patients Affective Processes Within Initial Experiential Dynamic Therapy Sessions2017Ingår i: Psychotherapy, ISSN 0033-3204, E-ISSN 1939-1536, Vol. 54, nr 2, 175-183 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Research has indicated that patients in-session experience of previously avoided affects may be important for effective psychotherapy. The aim of this study was to investigate patients in-session levels of affect experiencing in relation to their corresponding levels of insight, motivation, and inhibitory affects in initial Experiential Dynamic Therapy (EDT) sessions. Four hundred sixty-six 10-min video segments from 31 initial sessions were rated using the Achievement of Therapeutic Objectives Scale. A series of multilevel growth models, controlling for between-therapist variability, were estimated to predict patients adaptive affect experiencing (Activating Affects) across session segments. In line with our expectations, higher within-person levels of Insight and Motivation related to higher levels of Activating Affects per segment. Contrary to expectations, however, lower levels of Inhibition were not associated with higher levels of Activating Affects. Further, using a time-lagged model, we did not find that the levels of Insight, Motivation, or Inhibition during one session segment predicted Activating Affects in the next, possibly indicating that 10-min segments may be suboptimal for testing temporal relationships in affective processes. Our results suggest that, to intensify patients immediate affect experiencing in initial EDT sessions, therapists should focus on increasing insight into defensive patterns and, in particular, motivation to give them up. Future research should examine the impact of specific inhibitory affects more closely, as well as between-therapist variability in patients in-session adaptive affect experiencing.

  • 2.
    Aagard Nielsen, Kurt
    et al.
    Roskilde Universitet, Denmark.
    Svensson, Lennart
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för sociologi (SOC). Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Action Research and Interactive Research: Beyond pratice and theory2006Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 3.
    Aagard Nielsen, Kurt
    et al.
    Roskilde Universitet.
    Svensson, Lennart
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för sociologi (SOC). Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv.
    How to Learn Action Research2006Ingår i: Action Research and Interactive Research: beyond practice and theory / [ed] Kurt Aagaard Nielsen and Lennart Svensson, Hamburg: Shaker Verlag , 2006, 389-398 s.Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 4.
    Aaltio, Iiris
    et al.
    School of Economics and Business University of Jyväskylä, Finland.
    Kyrö, PaulaHelsinki School of Economics, Finland.Sundin, ElisabethLinköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Women, Entrepreneurship and Social Capital: A Dialogue and Construction2008Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This book explores social capital as the multiple relationships between gender, management and entrepreneurship. Human resources are the social capital of a firm and business life, based on trust as well as on expertise, values and cultural diversity. This calls for cross-cultural knowledge and an understanding of gender issues and individual differences in the social capital of the firm and society. The dialogue between women entrepreneurship and social capital theory and research has its special place among other women entrepreneurship books, the number of which has lately increased. It strengthens still in some respect the fragmented voice of women entrepreneurship research by providing a landscape of women entrepreneurs as creators of, and created by, social capital. It indicates how women entrepreneurs appear to have a special position in forming, developing and reorganizing the social capital in the business world. In its eleven chapters, twenty-six researchers representing a variety of disciplines from different parts of the world are presenting findings on diverse aspects of the dialogue between women entrepreneurship and social capital. As a consequence the central concepts, social capital, entrepreneurship and gender, are given a variety of meanings. Women entrepreneurs and business owners regardless of their cultural context, branch and education provide interesting ideas to the global debate on equality and social capital.

  • 5.
    Aarnio, Annika
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kimber, Ellen
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Talent Management & Strategy: Identifying Patterns through a Multiple Case Study2016Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background

    Exploring the Talent Management literature to understand the importance of Talent Management to strategy and the role the view on talent plays in consideration to Talent Management.

    Purpose

    The purpose of this thesis is to increase the empirical research on Talent Management to enable a creation of a conceptual framework.

    Methodology

    A multiple case study approach was taken, as 11 companies from diverse industries, sizes, backgrounds etc. was studied in order to gain a broader picture on the research topic. Furthermore, qualitative data collection method was used and main source of empirical data was interviews conducted with HR professionals of each case company.

    Findings

    The empirical findings indicated there to be a relationship between the strategy and the view on talent. There was further an indication that this relationship has an effect on the focus of the Talent Management activities. 

  • 6.
    Aarsand, P.A.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Frame switches and identity performances: Alternating between online and offline2008Ingår i: Text and Talk, ISSN 1860-7330, Vol. 28, nr 2, 147-165 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study problematizes activity frames and participation frameworks (Goffman 1981), exploring how students deploy online (MSN Messenger) and offline activity frames in identity performances. One problem in analyzing participation frameworks and particularly notions of subordinate forms, like crossplay, byplay, and sideplay, is that these concepts require that the analyst can identify one dominant activity. This was not possible in the present data, which consist of video recordings of computer activities in a seventh-grade classroom. It is shown how MSN (online) identities were invoked in subsequent and intermittent face-to-face interaction, a dialogue that started on MSN would continue in face-to-face interaction, and vice versa. This means that frame switches constituted important features of the students' identity work. Similarly, the students employed nicknames or what are here called tags, that is, textual-visual displays of speaker identities, located in the boundary zone between online and offline activities. In the classroom interactions, there was thus not one dominant activity frame, but rather the activities involved borderwork, and more specifically frame switches and a strategic use of tags. © Walter de Gruyter 2008.

  • 7.
    Aarsand, Pål André
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Alternating between online and offline: tags and frame switches as interactional resources2007Manuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The present data are based on an ethnographic study of computer use in everyday interactions in a seventh grade class (of 13-14 year-olds). The data were analysed in terms of activity frames and participation frameworks (Goffman 1981), exploring how students deployed online and offline activity frames in their identity performance. It is shown how MSN (online) identities are invoked in subsequent and intermittent face-to-face interaction; a dialogue can start on MSN and continue in faceto-face interaction, and vice versa. This means that frame switches are important features of the students’ identity work. Similarly, the students employed nicknames or tags, that is, textual-visual displays of ‘speaker’ identities, located in the boundary zone between online and offline activities. In terms of participation frameworks, it is also documented ways in which students engaged in crossplay (Goffman 1981), where a ratified participant communicated with a non-ratified participant. Yet, one problem in analysing participation frameworks and particularly byplay and sideplay (Goffman 1981) is that these concepts require that the analyst can identify one dominant activity. This was not possible in the present data. Instead, the data are primarily analysed in terms of borderwork, that here entails frame switchings, crossplay and a strategic use of tags.

  • 8.
    Aarsand, Pål André
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Around the Screen: Computer activities in children’s everyday lives2007Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The present ethnography documents computer activities in everyday life. The data consist of video recordings, interviews and field notes, documenting (i) 16 students in a seventh grade class in a computer room and other school settings and (ii) 22 children, interacting with siblings, friends and parents in home settings. The thesis is inspired by discourse analytical as well as ethnographic approaches, including notions from Goffman (1974, 1981), e.g. those of activity frame and participation framework, which are applied and discussed.

    The thesis consists of four empirical studies. The first study focuses on students’ illegitimate use, from the school’s point of view, of online chatting in a classroom situation. It is shown that the distinction offline/online is not a static one, rather it is made relevant as part of switches between activity frames, indicating the problems of applying Goffman’s (1981) notions of sideplay, byplay and crossplay to analyses of interactions in which several activity frames are present, rather than one main activity. Moreover, it is shown that online identities, in terms of what is here called tags, that is, visual-textual nicknames, are related to offline phenomena, including local identities as well as contemporary aesthetics. The second study focuses on placement of game consoles as part of family life politics. It is shown that game consoles were mainly located in communal places in the homes. The distinction private/communal was also actualized in the participants’ negotiations about access to game consoles as well as negotiations about what to play, when, and for how long. It is shown that two strategies were used, inclusion and exclusion, for appropriating communal places for computer game activities. The third study focuses on a digital divide in terms of a generational divide with respect to ascribed computer competence, documenting how the children and adults positioned each other as people ‘in the know’ (the children) versus people in apprentice-like positions (the adults). It is shown that this generation gap was deployed as a resource in social interaction by both the children and the adults. The forth study focuses on gaming in family life, showing that gaming was recurrently marked by response cries (Goffman, 1981) and other forms of blurted talk. These forms of communication worked as parts of the architecture of intersubjectivity in gaming (cf. Heritage, 1984), indexing the distinction virtual/‘real’. It is shown how response cries, sound making, singing along and animated talk extended the virtual in that elements of the game became parts of the children’s social interaction around the screen, forming something of an action aesthetic, a type of performative action for securing and displaying joint involvement and collaboration. As a whole, the present studies show how the distinctions master/apprentice, public/private, virtual/real and subject/object are indexicalized and negotiated in computer activities.

  • 9.
    Aarsand, Pål André
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Computer- and Video games in Family Life: The digital divide as a resource in intergenerational interactions2007Ingår i: Childhood, ISSN 0907-5682, Vol. 14, nr 2, 235-256 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this ethnographic study of family life, intergenerational video and computer game activities were videotaped and analysed. Both children and adults invoked the notion of a digital divide, i.e. a generation gap between those who master and do not master digital technology. It is argued that the digital divide was exploited by the children to control the game activities. Conversely, parents and grandparents positioned themselves as less knowledgeable, drawing on a displayed divide as a rhetorical resource for gaining access to playtime with the children. In these intergenerational encounters, the digital divide was thus an interactional resource rather than a problem.

  • 10.
    Aarsand, Pål André
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Aronsson, Karin
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Response cries and other gaming moves: Building intersubjectivity in gaming2009Ingår i: Journal of Pragmatics, ISSN 0378-2166, Vol. 41, nr 8, 1557-1575 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The present study focuses on the ways in which response cries (Goffman, 1981) are deployed as interactional resources in computer gaming in everyday life. It draws on a large-scale data set of video recordings of the everyday lives of middleclass families. The recordings of gaming between children and between children and parents show that response cries were not arbitrarily located within different phases of gaming (planning, gaming or commenting on gaming). Response cries were primarily used as interactional resources for securing and sustaining joint attention (cf. Goodwin, 1996) during the gaming as such, that is, during periods when the gaming activity was characterized by a relatively high tempo. In gaming between children, response cries co-occurred with their animations of game characters and with sound making, singing along, and code switching in ways that formed something of an action aesthetic, a type of aesthetic that was most clearly seen in gaming between game equals (here: between children). In contrast, response cries were rare during the planning phases and during phases in which the participants primarily engaged in setting up or adjusting the game.

  • 11.
    Abadir Guirgis, Georg
    Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Mindre energi och rätt tid: Utvärdering av utbildning och träning för lokförare i energieffektiv körning – en simulatorstudie2013Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under 1980-talet introducerades den första tågsimulatorn i svensk lokförarutbildning. Denna simulator är fortfarande den enda fullskalesimulator som används för att utbilda lokförare i Sverige. En anledning till att det inte finns fler tycks vara att det bl.a. saknas pedagogiska och ekonomiska motiv för en utvidgad användning av simulatorer i undervisning och träning. Energibesparingar inom spårtrafik dvs. att köra tåg energieffektivt är idag mycket aktuellt hos alla tågoperatörer i Sverige. Vissa operatörer utbildar redan sina förare teoretiskt i energieffektiv körning och tester av energieffektiv körning i verklig trafik har visat på en möjlig besparing om 16 % energi efter det att lokförare genomgått en teoretisk utbildning i energieffektiv körning. Då det emellertid fanns en del osäkerhet i mätdata från de tester som genomförts i verklig trafik och betingelserna samt försöksprocedur varierade mellan förarna fanns det ett behov av att undersöka besparingspotentialen under mer kontrollerade former. Dessutom visade sig att utbildning samt tillgång till ett stödsystem under körning gav en mindre besparing i energi (13 %). Således genomfördes en studie med hjälp av en tågsimulator. I simulatorn har man full kontroll på mätdata och betingelserna är lika för alla förare. Simulatorn som användes i studien är utvecklad på VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) och är modellerad efter en X50 Regina. Syftet med denna studie var således att undersöka om samma teoretiska utbildning i energieffektiv körning, i kombination med simulatorträning under ideala förhållanden skulle ge lika bra eller bättre energibesparing jämfört med resultaten från tester i verklig trafik. Vidare undersöktes effekten av återkoppling under träningen med avseende på energibesparing. I studien deltog 24 lokförarelever som delades in i tre grupper med 8 elever i varje. Två av grupperna fick genomföra två körningar (referens- och testkörning) med utbildning och simulatorträning mellan tillfällena, medan den tredje gruppen (kontrollgrupp) endast genomförde referens- och testkörning utan utbildning och träning. De två grupperna som fick utbildning fick dock träna under två olika betingelser, en med återkoppling (energiförbrukning och banlutning) och en utan återkoppling. Det visade sig att utbildning i energieffektiv körning i kombination med 30 minuters simulatorträning resulterade i en total besparing för båda grupperna på ungefär 24 % energi, om man sen tar hänsyn till att man förbättrar sin körning genom att bara få tillfälle att köra upprepade gånger (kontrollgruppen använde 8 % mindre energi andra gången) så visade det sig att besparingen blev lika stor som den man fann i verklig trafik (16 %). Då resultaten blev lika fast betingelserna var olika finns det anledning till att vidare undersöka hur olika körförhållanden påverkar utfallet. Dessutom behöver man bättre förstå varför utbildning plus stödsystem gav mindre effekt än bara utbildning i verklig trafik samt varför återkoppling under träning inte gav någon påvisbar effekt. Det vill säga det finns anledning till ytterligare insatser för att utforma träning och stödsystem till förarna. Förutom energibesparing visade resultatet att rättidigheten förbättrades efter utbildning och simulatorträning. Resultaten talar för att det finns outnyttjad potential för tågsimulatorer i den svenska lokförarutbildningen både för att träna och utvärdera effekter av utbildningsinsatser.

  • 12.
    Abbass, Allan
    et al.
    Dalhousie University, Canada.
    Bernier, Denise
    Dalhousie University, Canada.
    Kisely, Steve
    University of Queensland, Australia.
    Town, Joel
    Dalhousie University, Canada.
    Johansson, Robert
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Dalhousie University, Canada.
    Sustained reduction in health care costs after adjunctive treatment of graded intensive short-term dynamic psychotherapy in patients with psychotic disorders2015Ingår i: Psychiatry Research, ISSN 0165-1781, E-ISSN 1872-7123, Vol. 228, nr 3, 538-543 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this pilot study was to evaluate the changes in symptom severity and long-term health care cost after intensive short-term dynamic psychotherapy (ISTDP) individually tailored and administered to patients with psychotic disorders undergoing standard psychiatric care. Eleven therapists with different levels of expertise delivered an average of 13 one-hour sessions of graded ISTDP to 38 patients with psychotic disorders. Costs for health care services were compiled for a one-year period prior to the start of ISTDP (baseline) along with four one-year periods after termination. Two validated self-report scales, the Brief Symptom Inventory and the Inventory of Interpersonal Problems, were administered at intake and termination of ISTDP. Results revealed that health care cost reductions were significant for the one-year post-treatment period relative to baseline year, for both physician costs and hospital costs, and the reductions were sustained for the follow-up period of four post-treatment years. Furthermore, at treatment termination self-reported symptoms and interpersonal problems were significantly reduced. These preliminary findings suggest that this brief adjunctive psychotherapy may be beneficial and reduce costs in selected patients with psychotic disorders, and that gains are sustained in long-term follow-up. Future research directions are discussed. (C) 2015 Elsevier Ireland Ltd. All rights reserved.

  • 13.
    Abbass, Allan
    et al.
    Dalhousie University, Canada.
    Johansson, Robert
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Rasic, Daniel
    Dalhousie University, Canada.
    Town, Joel M.
    Dalhousie University, Canada.
    Johansson, Robert
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Long-term healthcare cost reduction with Intensive Short-term Dynamic Psychotherapy in a tertiary psychiatric service2015Ingår i: Journal of Psychiatric Research, ISSN 0022-3956, E-ISSN 1879-1379, Vol. 64, 114-120 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective: To evaluate whether a mixed population of patients treated with Intensive Short-term Dynamic Psychotherapy (ISTDP) would exhibit reduced healthcare costs in long-term follow-up. Methods: A quasi-experimental design was employed in which data on pre- and post-treatment healthcare cost were compared for all ISTDP cases treated in a tertiary care service over a nine year period. Observed cost changes were compared with those of a control group of patients referred but never treated. Physician and hospital costs were compared to treatment cost estimates and normal population cost figures. Results: 1082 patients were included; 890 treated cases for a broad range of somatic and psychiatric disorders and 192 controls. The treatment averaged 7.3 sessions and measures of symptoms and interpersonal problems significantly improved. The average cost reduction per treated case was $12,628 over 3 follow-up years: this compared favorably with the estimated treatment cost of $708 per patient. Significant differences were seen between groups for follow-up hospital costs. Conclusions: ISTDP in this setting appears to facilitate reductions in healthcare costs, supporting the notion that brief dynamic psychotherapy provided in a tertiary setting can be beneficial to health care systems overall. (C) 2015 Elsevier Ltd. All rights reserved.

  • 14.
    Abdulla, Afrah
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Risenfors, Signild
    Högskolan Väst.
    Kursen samhällsorientering för nyanlända: mobilisering och integration för deltagare2013Ingår i: Gemenskaper: socialpedagogiska perspektiv / [ed] Lisbeth Eriksson, Gunilla Nilsson, Lars A. Svensson, Göteborg: Daidalos, 2013, 117-138 s.Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 15.
    Abongo, D. A.
    et al.
    University of Nairobi, Kenya.
    Wandiga, S. O.
    University of Nairobi, Kenya.
    Jumba, I. O.
    University of Nairobi, Kenya.
    Van den Brink, P. J.
    University of Wageningen and Research Centre, Netherlands.
    Naziriwo, B. B.
    Makerere University, Uganda.
    Madadi, V. O.
    University of Nairobi, Kenya.
    Wafula, G. A.
    University of Nairobi, Kenya.
    Nkedi-Kizza, P.
    University of Florida, FL USA.
    Kylin, Henrik
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Miljöförändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. North West University, South Africa.
    Occurrence, abundance and distribution of benthic macroinvertebrates in the Nyando River catchment, Kenya2015Ingår i: African Journal of Aquatic Science, ISSN 1608-5914, E-ISSN 1727-9364, Vol. 40, nr 4, 373-392 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A baseline study was conducted of the occurrence of macroinvertebrates at 26 sites in the Nyando River catchment in 2005-2006. A total of 13 orders and 16 families of Arthropoda, Mollusca, Platyhelminthes and Annelida were collected, with the order Ephemeroptera being most abundant in the up- and mid-stream reaches, followed by Hemiptera and Plecoptera respectively. The downstream sections of the river were dominated by Hirudinea and tubificids, as the water quality deteriorated mainly due to local land use, raw sewage effluent discharge and annual floods. Insects and annelids were the main invertebrates found and the extent of pollution increased from mid-section (Site 15) downwards as the river flowed into the Winam Gulf. Stringent management measures are required to safeguard the environment and ecosystems of Lake Victoria.

  • 16.
    Abong'o, Deborah
    et al.
    University of Nairobi, Kenya.
    Wandiga, Shem
    University of Nairobi, Kenya.
    Jumba, Isaac
    University of Nairobi, Kenya.
    Madadi, Vincent
    University of Nairobi, Kenya.
    Kylin, Henrik
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Impacts of pesticides on human health and environment in the River Nyando catchment, Kenya2014Ingår i: International Journal of Humanities, Arts, Medicine and Sciences, ISSN 2348-0521, Vol. 2, nr 3, 1-14 s.Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The population of the River Nyando catchment largely relies on rain fed agriculture for their subsistence.

    Important crops grown include cereals, cash crops fruits and vegetables. Farming is one of the contributors of pollution to Lake Victoria. Organophosphates and other banned organochlorine pesticides such as lindane, aldrin and dieldrin were used by farmers. The pesticides transport was by storm water run-off and air drift into the lake. Environmental risk assessment background information was collected through questionnaire and interviews of farmers to determine knowledge and safe use of pesticides. Fourteen pesticides were identified as commonly used of which four are toxic to bees and five to birds. The farmers identified declines in the number of pollinating insects, the disappearance of Red-billed Oxpecker (Buphagus erythrorthynchus) and wild bird’s fatalities. The general knowledge among farmers about chemicals risks, safety, and chronic illnesses was low. Activities that increases environmental awareness and safety of pesticides should be initiated by the agrochemical firms and government.

  • 17.
    Abong'o, Deborah
    et al.
    University of Nairobi, Kenya.
    Wandiga, Shem
    University of Nairobi. Kenya.
    Jumba, Isac
    University of Nairobi, Kenya.
    van den Brink, Paul
    Wageningen University, the Netherlands.
    Nazariwo, Betty
    Makerere University, Uganda.
    Madadi, Vincent
    University of Nairobi, Kenya.
    Wafula, Godfrey
    University of Nairobi, Kenya.
    Kylin, Henrik
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Miljöförändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Nkedi-Kizza, Peter
    University of Florida, USA.
    Organochlorine pesticide residue levels in soil from the Nyando River catchment, Kenya2015Ingår i: Africa Journal of Physical Sciences, ISSN 2313-3317, Vol. 2, nr 1, 18-32 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Soil samples were collected from six locations representative of the Nyando River catchment area of the Lake Victoria over a period of two years. Sampling was done four times in the year in February, May, September and December 2005 and 2006 in farms where maize, tea, sugar cane, coffee, rice and vegetables have been grown over the years. This coincided with the effects of different seasons and farming activities on residue levels of the pesticides in use. The objective was to investigate levels and distribution of organochlorine pesticides that have either been banned or are restricted for use in Kenya. Organochlorine pesticides investigated were DDT, lindane, aldrin, dieldrin, heptachlor, endrin, endosulfan (both α- and β- isomers and endosulfan sulphate), the sum is called “total” or Σendosulfan and methoxychlor. Prior to the ban or restriction in use, these pesticides had found wide applications in public health for control of disease vectors and in agriculture for control of crop pests. The analysis revealed presence of all the targeted pesticides with the highest mean concentrations for methoxychlor 140 ± 1.5 μg/kg, Σendosulfan (30 ± 2.1 μg/kg), aldrin (18 ± 0.28 μg/kg), respectively. The results show the presence of these pesticides in soils in the basin and this could be impacting negatively on the ecosystem health of the area.

  • 18.
    Abrahamsson, Hanna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Larsson, Louise
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Media - makt att sätta företags agenda?: En kvantitativ studie om medias makt att påverka företags hållbarhetsredovisningar2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Den senaste tiden har en signifikant ökning av hållbarhetsrelaterade frågor skett i media samtidigt som företag nu i allt större utsträckning redovisar om hållbarhet. Media har en central roll i dagens samhälle och hållbarhet har vuxit fram som en av näringslivets viktigaste samtidsfrågor. Studier med en kombination av media och hållbarhet är ett givande fält för forskning.

    Syfte Syftet med denna studie är att förklara sambandet mellan medias hållbarhetsexponering av företag och företagens upprättande och omfattning av en hållbarhetsredovisning.

    Metod Denna kvantitativa studie formas utifrån en deduktiv ansats där hypoteser formuleras med bakgrund i befintliga teorier. En tvärsnittsdesign tillämpas för att mäta förekomsten och variationen av ett visst fenomen vid en viss tidpunkt. Sekundärdata används som empiriskt underlag. Studien fokuserar på företag noterade på Nasdaq Stockholm.

    Slutsats Studiens resultat visar att företags exponering i media påverkar företags upprättande och omfattning av en hållbarhetsredovisning positivt. Storlek, bransch, lönsamhet och antal dotterbolag är faktorer som också signifikant påverkar. Det går således att konstatera att media är en primär faktor till varför företag väljer att hållbarhetsredovisa. För varje nyhetsartikel media publicerar om ett företag i en hållbarhetskontext, är det företaget 2,491 gånger mer benäget att upprätta en hållbarhetsredovisning. Studien visar även att en ökad exponering i media leder till en mer omfattande hållbarhetsredovisning.

  • 19.
    Abrahamsson, Kenneth
    et al.
    Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science, Luleå univeristet.
    Abrahamsson, LenaDepartment of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science, Luleå univeristet.Björkman, TorstenDepartment of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science, Luleå univeristet.Ellström, Per-ErikLinköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.Johansson, JanDepartment of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science, Luleå univeristet.
    Utbildning, kompetens och arbete2002Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna bok är att ge en översiktsbild av forskning om samspelet mellan utbildning, yrkesverksamhet och lärande. Avsikten är också att överbrygga klyftan mellan en i huvudsak utbildningsinriktad forskning och en forskning med tonvikt på lärande, utveckling och förändring. Fokus är kompetensförsörjningen till och inom arbetslivet. Uppmärksamhet ägnas även överutbildning och underlärande, dvs. den klassiska frågan om matchning mellan utbud och efterfrågan. Innehållet belyser även yrkesbegreppet och hur kvalifikationskraven ändras eller är stabila över tid i olika verksamheter samt villkoren för lärande på arbetsplatsen.

    Förutom en översikt av aktuell svensk forskning syftar boken till att skapa underlag för policyutveckling och konkreta insatser när det gäller villkoren för kompetensförsörjning och lärande i arbetslivet. Boken riktar sig till utbildningar i högskolan i allmänhet och lärarutbildningar i synnerhet med syfte att skapa ökad insikt om hur kunskap utvecklas och nyttiggörs i utbildning och arbetsliv. En annan målgrupp är politiker, utbildningsplanerare och företrädare för arbetsmarknadspolitik och arbetsmarknadens parter med intresse för hur utbildning, arbetsmarknad och välfärd utvecklas i Sverige.

  • 20.
    Abramsson, Marianne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Changing residential mobility rates of older people in Sweden2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 21.
    Abramsson, Marianne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Housing Careers2012Ingår i: International Encyclopedia of Housing and Home / [ed] Susan J. Smith, Marja Elsinga, Lorna Fox O'Mahony, Ong Seow Eng, Susan Wachter, David Clapham, Oxford: Elsevier, 2012, 385-389 s.Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Housing career is a frequently used term in housing research that describes the residential mobility of households often in relation to housing quality, size, tenure, and location. It can be defined as a series of dwellings occupied by a household during the course of life. Housing policies influence the choices and constraints of individuals acting on the housing market. They vary for different groups depending on factors such as experiences, education, or socioeconomic status. Resources, preferences, and possibilities are concepts used to describe households’ actions on the housing market.

  • 22.
    Abramsson, Marianne
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Samhälle, mångfald, Identitet (SMI).
    Housing Careers in a Changing Welfare State - A Swedish Cohort Study2008Ingår i: Housing, Theory and Society, ISSN 1403-6096, E-ISSN 1651-2278, Vol. 25, nr 4, 231-253 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this study the housing careers of individuals are related to the development of the Swedish welfare state and its effects on the housing market.The aim of the study was to investigate if the value placed on housing standard, size, tenure and location has changed over time as the welfare state has developed. Twelve individuals in four cohorts born in 1925, 1942, 1955 and 1970 were interviewed. The most evident differences relate to the standard, size and the location of a dwelling. The older cohorts began their housing career in smaller housing with a standard that was the norm at that time. When the most basic housing needs were met, environmental and location aspects began to gain policy interest. These factors were taken into account by the younger cohorts as they entered the housing market, but also among the older as they had progressed through their housing career. A change in housing size as the household grows was not cohort-specific. Tenure was not cohort-specific, but was discussed in terms of freedom that differed between individuals rather than between cohorts.

  • 23.
    Abramsson, Marianne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lifestyle Motives as Reasons for Moving to Senior Housing2014Ingår i: Nordic Seniors on the Move.: Mobility and Migration in Later Life. / [ed] Anne Leonora Blaakilde & Gabriella Nilsson, Lund: Lund Studies in Arts and Cultural Sciences , 2014, 51-74 s.Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 24.
    Abramsson, Marianne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lifestyle motives as reasons for moving to senior housing2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of the study was to identify possible life style motives to why a group of older movers chose to move into senior housing. This was done using the results from an interview study with people moving into a senior housing facility. Interviews were conducted prior to and after the move.

  • 25.
    Abramsson, Marianne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Mellanboendeformer för äldre: av intresse såväl för de äldre som för bostadsföretagen2009Ingår i: Åldrande, åldersordning, ålderism / [ed] Håkan Jönson, Linköping: Linköping University Electronic Press , 2009, 1, 138-156 s.Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här texten syftar till att diskutera det ökande intresset för äldres boendesituation utifrån kommunernas, bostadsföretagens samt de äldre individernas perspektiv. Detta görs genom att studera de förändringar som har ägt rum på bostadsmarknaden då nya former av boenden för äldre nu finns på marknaden. Dessa boenden riktar sig till aktiva äldre som närmar sig eller redan har uppnått pensionsåldern och som inte har hemmaboende barn. De förändringar som sker i den här fasen av livet kan antas påverka boendesituationen även om det är individer och hushåll som inte är beroende av insatser i form av vård och omsorg som endast kan lösas inom det särskilda boendet. Fokus här är på de förändringar som ägt rum på den ordinära bostadsmarknaden och inom bostadsföretagen men också på sociala frågor som kan ha med de äldres bostadssituation att göra.

    Studien utgår ifrån några forskningsfrågor kring tidpunkten för det ökade intresset för äldres boendesituation, de olika typer av boenden som diskuteras liksom de kvaliteter i boendet som poängteras i samband med marknadsföringen av seniorboenden.

    Texten är en sammanfattning dels av litteratur som berör äldre som aktörer på bostadsmarknaden, dels av möten med representanter för bostadsföretag och tjänstemän inom några olika kommuner kring de behov som finns och olika exempel på hur man försöker möta dessa behov. Ett antal studiebesök har också genomförts som visar på hur den här typen av boenden fungerar i praktiken och texten bygger också på preliminära resultat ifrån ett par pågående studier om äldres boendepreferenser i en medelstor svensk stad. Resultaten som presenteras är en sammanfattning av det som framkommit ur dessa olika källor.

    Det finns inga regler för vad som måste ingå för att ett boende ska räknas som en mellanboendeform, t.ex. seniorboende, även om en del riktlinjer och rekommendationer har presenterats (Wel Hops 2007). Oftast riktar sig boendet till individer som är 55 år eller äldre och som inte har några hemmavarande barn. Tillgängligheten är hög och det finns oftast gemensamhetsutrymmen och lokaler för hobbyverksamheter av olika slag. Mellanbo-endeformerna har en rad olika namn såsom seniorboende, plusboende, 55+, temaboende, boende för den tredje åldern, gemensamhetsboende etc. Här kommer termen seniorboende för enkelhetens skull att användas.

  • 26.
    Abramsson, Marianne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Older people’s reasons to move or age in place – individual preferences or a housing market issue2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    It is generally known that older people move to a smaller extent than younger age groups. They are less prone to change housing when circumstances such as a change in household size or a change in income occur. Still some of them do move. Older people have different reasons for moving or ageing in place. In this study the aim was to dig deeper into the reasons for why older people act differently in the housing market to investigate whether their actions mainly depend on different individual preferences or issues related to the housing market or possibly other social or physical obstacles. In the study 80 older households aged 55 years or older were interviewed about their housing situation, their housing preferences and their knowledge about different types of housing offered in their local housing market. 55 of the interviewees lived in owner occupied single family housing or ordinary rental housing, 20 had recently moved to a rental senior housing complex and 5 had moved to a rental ‘sheltered’ housing complex. In addition the interviewees were selected from different geographical areas, a medium sized city, one small city, a small town and a countryside area. The results of the study showed that attachment to home and housing preferences were important for their respective actions. Their knowledge about the local housing market and the actual supply of housing suitable for older people influenced their decisions to move. Information about housing for older people such as advertisements and posters, as well as the building of new housing for this group made several of the interviewees decide to move. To some the lack of suitable or affordable housing was a reason to remain in current housing. Yet another group had not considered their housing situation at all and the question of moving or ageing in place was a non-issue.

  • 27.
    Abramsson, Marianne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Plans and reasons for relocation among older people.2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 28.
    Abramsson, Marianne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Social relations within a senior housing complex –uniting or dividing?2010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 29.
    Abramsson, Marianne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    The housing situation as part of everyday life among older people2009Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 30.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Andersson, Eva
    Changing locations – Central or peripheral moves of seniors’ residential mobility.2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Increasing shares of elderly in European populations have initiated debates about where and how they will reside. Our main hypothesis is that when moving in this phase of life the most common move would be a move from a suburban location in owner occupation to a more centrally located apartment. This would be in line with the discussion that older people when they retire or the children have moved out want to take part in the culture of city living, such as concerts, theatres and museums in addition to enjoying a more convenient type of housing. This we argue, is the assumed residential pattern during the third age and a possible part of a mobility cycle as described by Rossi (1955). There are qualitative and survey studies pointing to such a residential mobility trend among seniors and increased mobility rates among young seniors have been shown statistically. However, quantitative tests showing a central or suburban destination and type of tenure chosen by the movers are still lacking. The aim of this study was to examine the local geographical mobility and tenure choice of older people. The analysis was made using a register database, Geoswede, comprising the total Swedish population. Moves of the cohorts born in the 1920s, 1930s and the 1940s were followed between 2001 and 2006. Using five distances to the municipal’s population core we concluded that a centralized mobility pattern could be observed among elderly movers in Sweden. The two older cohorts made such moves whereas the majority of the young cohort moved to more peripheral destinations. Also, movers from owner occupation in the cohort born in the 1940s to a larger extent move within owner occupation and make short distance moves. This is further analysed through the use of three case municipalities. Increased knowledge about the mobility rates and residential patterns of the studied cohorts, that constitute two out of nine million people in Sweden, will have an impact on planning issues.

  • 31.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Andersson, Eva
    Dept of Human Geography, Stockholm University, Stockholm.
    Changing Preferences with Ageing – Housing Choices and Housing Plans of Older People2016Ingår i: Housing, Theory and Society, ISSN 1403-6096, E-ISSN 1651-2278, Vol. 2016, nr 33, 217-241 s., 2Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Planning for the housing situation of an ageing population is one of the challenges of many countries. To increase our understanding of the needs of the ageing population, a nationwide survey stratified on age and municipality type was conducted. Research questions referred to the current housing situation and plans. The aim was to investigate how preferences, location, and/or the type of housing preferred changes with age and if they are housing market dependent. Results of 10-year cohorts show that the most marked change is between the cohort 75–84 years old and the oldest cohort 85+. There is a gradual change over time of moves from large to small housing, from owner-occupation to rented housing. Respondents in the major cities and in the rural or tourism-dependent municipalities are less inclined to move compared to those from other types of municipalities. The study predicts a shortage of rented apartments.

  • 32.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Andersson, Eva
    Housing choices and housing plans of older people2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Planning for the housing situation of an ageing population is one of the challenges of many countries today. In Sweden housing provision is mainly a matter at the municipal level and although the municipalities do not provide housing themselves, they can facilitate for the actors to realise their housing plans and influence the situation in the housing market. In or-der to do this successfully, knowledge about the housing preferences of the different actors is crucial. Most people today remain in ordinary housing all through life. In Sweden only 5 per cent of the population aged 65 and above move to assisted living. This results in greater de-mands on the housing that is available in the ordinary housing market and on the municipali-ties in ascertaining that suitable housing is being provided. In order to increase our under-tanding of the needs and wants of the ageing population, a survey was conducted in 2013 in which the respondents answered questions about their current housing situation and their housing plans for the future. The research questions raised regarded the choice of housing location in relation to the respondents’ current housing, similarly the choice of tenure and housing size and if there are differences in the choices made depending of the age of the indi-vidual and in the type of municipality in which they live. The survey was sent out nation-wide, to 4000 people aged 55 years and older resulting in a response rate at 60,7 per cent (2400 individual), the oldest respondent being 103 years old.

    In this study the housing plans as regard location and housing type were in focus. The aim was to distinguish if there is a time in life when the locations and/or the type of housing the respondents would prefer changes, a tipping point. Preliminary results of 10 year cohorts show that the most frequent the movers are those aged 55-65 and 85 and older, the former mainly moving within the same tenure whereas the latter are more likely to change tenure, into rental housing which is more often located in central areas in the municipality.

  • 33.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Andersson, Eva
    Housing choices and housing plans of older people – in search of a tipping point.2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Planning for the housing situation of an ageing population is one of the challenges of many countries today. In Sweden housing provision is mainly a matter at the municipal level where the municipalities take on the responsibility for facilitating for the different actors to realise their housing plans and for influencing the situation in the housing market. In order to do this successfully, knowledge about the housing preferences of the different actors is crucial. Most people today remain in ordinary housing all through life. In Sweden only 5 per cent of the population aged 65 and above move to assisted living. This results in greater demands on the housing that is available in the ordinary housing market and on the municipalities in ascertaining that suitable housing is being provided. In order to increase our understanding of the needs and wants of the ageing population, a survey named SHIELD, Survey of Housing Intentions among the ELDerly, was conducted in 2013 in which the respondents answered questions about their current housing situation and their housing plans for the future. The research questions raised regarded the choice of tenure and housing size and were stratified on age and municipality type to certify analyses of these variables. The SHIELD-survey was sent out nation-wide, to 4000 people aged 55 years and older resulting in a response rate at 60,7 per cent (2400 individual). In this study the housing preferences as regard housing, housing location and housing type were in focus in relation to age. The aim was to distinguish if there is a time in life when the preferences, locations and/or the type of housing the respondents would prefer changes, a tipping point. Preliminary results of 10 year cohorts show that the most marked change in preferences and behaviour is between the cohort 75-84 years old and the oldest cohort 85+ but it is also evident from the study that there is a gradual change over time, such as moves from large to small housing, from owner occupation to rental housing that begin already between the first two cohorts, 55–64 and 65–74 years old. The survey shows that in general respondents in the major cities and in the rural or tourism-dependent municipalities are less inclined to move compared to respondents from other types of municipalities.

  • 34.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Andersson, Eva
    Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF), Uppsala Universitet.
    Residential mobility patterns of older people2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 35.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Andersson, Eva K
    Department of Human Geography, Stockholm University, Stockholm.
    Changing locations: Central or peripheral moves of seniors2015Ingår i: Journal of Housing and the Built Environment, ISSN 1566-4910, E-ISSN 1573-7772, Vol. 30, nr 4, 535-551 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The increasing proportion of elderly in European populations has prompted debate about where and how they will reside. Our main hypothesis is that when moving in this phase of life the most common move would be one from a suburban location in owner occupation to a more central location. This would be in line with the popular belief that older people, when they retire or when the children have moved out, want to take part in the culture of city living, such as concerts, theatres and museums in addition to enjoying a more convenient type of housing. This, we argue, is the assumed residential pattern during the third age and a possible part of a mobility cycle as described by Rossi (1955). The aim of this study was to examine the local geographical mobility and tenure of older people. The analysis was made using a register database, Geoswede, comprising the total Swedish population. Moves of the cohorts born in the 1920s, 1930s and the 1940s were followed between 2001 and 2006. Using five distances to the municipal population core a centralized mobility pattern could be observed. The two older cohorts made such moves, whereas the majority of the youngest cohort moved to peripheral destinations. From analysis of three case municipalities, it was shown that movers from owner occupation in the cohort born in the 1940s moved within owner occupation to a greater extent and made short distance moves. This type of knowledge will have an impact on planning issues.

  • 36.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Andersson, Eva K
    Department of Human Geography, Stockholm University.
    From suburb to central location – Residential mobility among elderly2011Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In Sweden an assumption is that older people today, and in particular the baby boomers, are more willing to change residence to accommodate for changing life-styles and poorer health when ageing, than was the case for earlier generations. Often this will include a move from a suburban location to a central location. In interview studies and the popular debate this would suit the idea of modern older people taking part in the culture of the city centre, such as museums, concerts and theatres. There are qualitative and survey studies pointing to such a residential mobility trend among seniors but quantitative tests are to a large extent lacking although increased mobility rates among young seniors have been shown. The aim of this study is to examine, in three case municipalities, if older people leaving owner occupation in the suburb move to apartments in more central locations. The analysis is made using a register database, Geoswede, comprising the total Swedish population. Moves of the cohorts born in the 1920s, 1930s and the 1940s are followed between 2001 and 2006. Most elderly in Sweden are stayers (75%). However, it can be concluded that in three municipalities a centralized mobility pattern can be observed. Mobility and residential patterns of the studied cohorts will impact planning issues, as they constitute two out of nine million people in Sweden.

  • 37.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Andersson, Eva K
    Department of Human Geography, Stockholm University.
    Residential Mobility Patterns of Elderly - Leaving the House for an Apartment2012Ingår i: Housing Studies, ISSN 0267-3037, E-ISSN 1466-1810, Vol. 27, nr 5, 582-604 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    One hypothesis is that, in Sweden, the elderly today are more willing to change residence to accommodate for changing lifestyles and poorer health than in earlier generations. If so, the elderly will change their type of tenure from owner occupation to tenant co-operative or rental housing, which includes more services for residents. The aim of this study is to discover if elderly people move to apartments after leaving single-family housing that they own. Mobility patterns of those born in the 1920s, 1930s and 1940s are analysed to indetify characteristics of satyers and movers, and to determine to what extent the elderly move to rental and tenant co-operative apartments. The analysis is cross-sectional using a register database comprising the Swedish population. Moves were followed between 2001 and 2006. The majority remained in their current dwelling but almost one-quarter moved. Of those, a smaller number moved from owner-occupied housing to a tenant co-operative or rental apartment.

  • 38.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Elmqvist, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Magnusson Turner, Lena
    Norwegian Social Research (Nova) Oslo, Norge.
    Äldres flyttningar och motiv till att flytta eller bo kvar: skrift inom regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar, Hjälpmedelsinstitutet2014Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Föreliggande rapport handlar om den äldre befolkningen i Sverige, dess bosättningsmönster, flyttningar och motiv till att flytta eller att bo kvar. Studien är dels baserad på statistik från databasen Geosweden dels på resultat från ett större intervjumaterial omfattande 74 hushåll som inbegriper boende i olika åldrar, upplåtelseformer och med olika ekonomiska ramar.

    Analysen av bosättningsmönster och flyttning bland dem som var 65 år och äldre år 1990 respektive år 2000 uppvisar både en stabilitet och en dynamik över tiden. Stabiliteten består i att flertalet inte flyttar och att det fortsatt är en hög andel som bor i ägt småhus, även högt upp i åren. Dynamiken består i de effekter som flyttningen har för den grupp som flyttar. Det är effekter som har stor betydelse för dem som flyttar men marginella effekter för ålderskohorterna totalt.

    Drygt 1,5 miljoner individer i varje ålderskohort har följts över tio respektive åtta år. Skillnader och likheter i både flyttningsbeteende och bosättningsmönster i tre olika åldersgrupper: 65-69 år, 70-79 år och 80+ år har analyserats. Fokus är på ålder och demografiska förändringar som faktorer som kan bidra till att förklara både flyttningsbenägenheten i sig och mellan vilka typer av bostäder flyttningen sker.

    Den demografiska profilen i de två ålderskohorterna är ungefär densamma, dock är det relativt sett fler i ålderskohorten 65+ år 2000 som är födda utanför Sverige, fler som är skilda respektive har en ATP-pension. Det är också relativt sett fler som är 80+ år i ålderskohorten 65+ år 2000. Demografiska förändringar som är kända i samhället i stort, såsom en stigande andel personer född i ett annat land och en ökad skilsmässofrekvens framträder även bland de äldre, och dessutom som förändringar över en relativt kort tidsperiod.

    Bosättningsmönstret har undersökts efter typ av bostad definierad som småhus med äganderätt, bostadsrätt, privat hyresrätt och allmännyttig hyresrätt. År 1990 var det 41,8 procent av samtliga i åldern 65+ år som bodde i ett ägt småhus. Fördelningen på övriga typer av bostäder var relativt jämn. År 2000 var det fortsatt 38,7 procent i denna kohort som bodde i ett ägt småhus. En motsvarande analys av ålderskohorten 65+ år, år 2000 visar att 46,7 procent bodde i ägt småhus, år 2008 var det fortsatt 42,1 procent. De förändringar som sker i bosättningsmönstret i övrigt mellan de två ålders-kohorterna är en högre andel i bostadsrätt och en motsvarande lägre andel i hyresrätt. De senare förändringarna rör sig om tre procentenheter.

    Bosättningsmönstret varierar över tid, men än mer mellan olika åldersgrupper. Andelen i ägd bostad sjunker med stigande ålder och skillnaderna mellan åldersgrupperna i de båda ålderskohorterna minskar med stigande ålder. Det skiljer närmare tio procentenheter i andelen i den yngsta åldersgruppen som bodde i ägt småhus år 1990 respektive år 2000, medan skillnaderna mellan övriga åldersgrupper är betydligt mindre. Vi pekar här på betydande kohorteffekter.

    Flyttningsbenägenheten är lägre i ålderskohorten 65+ år, år 2000 jämfört med i ålderskohorten 65+ år 1990, en förändring som gäller såväl totalt som för de enskilda åldersgrupperna. Sambandet mellan demografiska förändringar och benägenheten att flytta har undersökts. Här återfinns förvän-tade samband såsom att en skilsmässa genererar en flyttning för åtminstone den ena parten samt en relativt sett högre flyttningsbenägenhet bland dem som blir änkor/änklingar. Stabilitet minskar sannolikheten för att flytta. Det gäller särskilt bland dem som är gifta. Ny familjebildning bland äldre leder inte alltid till att parterna flyttar samman, utan samlivet blir istället ”Living apart together”.

    Den andel som flyttar under de två femårsperioderna var 27,6 procent respektive 23,2 procent. Flyttningsbenägenheten minskade totalt, inom samtliga åldersgrupper och även inom samtliga typer av bostäder. Men även om bosättningsmönstret i hela gruppen 65+ år var stabilt under såväl 1990-talet som 2000-talet var det stora förändringar bland dem som flyttade, andelen individer i småhus med äganderätt minskade betydligt. I de grupper som flyttade under perioden 1990-1995 minskade andelen från 41,6 procent till 26,8 procent och under perioden 1996-2000 från 40,9 procent till 14,1 procent. Ökningen skedde framför allt i hyresrätt. Bland dem som flyttade under perioden 2001-2005 minskade andelen i ägt småhus från 53,3 procent till 13,1 procent och under perioden 2006-2008 (kort tidsperiod) från 49,0 procent till 10,8 procent. Ökningen skedde i övriga upplåtelseformer, men särskilt i allmännyttig hyresrätt.

    Småhuset är den vanligaste typen av bostad men bostadsrätten och hyresrätten får en allt större betydelse med stigande ålder och förändringar i hushållet. Den ägda bostaden, förutsätter på samma sätt som för yngre åldersgrupper stabila förhållanden. Studien visar på signifikanta samband mellan demografiska förändringar och sannolikheten för att flytta men också på att det finns komplexa samband mellan flyttningsbenägenhet och typ av bostad, främst den ägda bostaden som både ökar sannolikheten för att flytta, men över tid också minskar densamma.

    Sannolikt kommer äldres boende i huvudsak inte att se så mycket annorlunda ut i framtiden mot vad det gör idag, dvs de flesta bor kvar i sina bostäder och de äldsta flyttar när de har behov av att an-passa sitt boende till en försämrad hälsa. Utifrån intervjuerna kan vi dock förvänta oss en något ökad rörlighet bland äldre och en större beredskap bland äldre att själva se om sin situation som äldre. När de ges möjlighet, i form av ett varierat bostadsutbud, flyttar flera äldre till ett mera anpassat boende. Det ökade utbudet av bostadsalternativ liksom intervjuerna understryker detta. En flytt till ett mer anpassat boende skulle på sikt kunna underlätta för t ex vård- och omsorgsgivare. Flera av de äldre hänvisar dock till att de inte vet hur de kommer att agera när de blir äldre, kanske kommer de att dröja sig kvar i sina bostäder trots att de nu säger att de tänker anpassa sitt boende, att den tröga rörligheten följer med åldrandet. Några av de intervjuade kände också en stark bundenhet såväl till bostaden som till den omgivande miljön och var därmed inte intresserade av att flytta.

    Intervjuerna visar att boendekostnaderna påverkar äldres val av boende. De som bor i villa sedan många år tillbaka har ofta låga boendekostnader, 2000-4000 kronor i månaden, en bidragande orsak till att många äldre bor kvar, även om det erbjuds attraktiva alternativ på bostadsmarknaden. Skillnaden i månadskostnad mellan det man har och det man får är alltför stor. En grupp äldre anser sig inte ha råd till ett annat boende, särskilt de som bor i bostäder med låg hyra. En utmaning för bostadsmarknadens aktörer är att skapa boenden som passar även för den gruppen som har samma behov av ett bra boende som äldre med bättre ekonomi. Information om hur man kan beräkna sina boendekostnader kan vara behjälplig då en del äldre utgår från att de inte har råd med vissa boende-alternativ, trots att det är många som inte utnyttjar sin rätt till bostadsbidrag.

    Många äldre har inte varit aktiva på bostadsmarknaden på många år och saknar kunskap om boende-alternativ. För äldre som bor i bostäder där de har svårt att klara sig själva och upplever sin situation som besvärlig kan riktad information om alternativ på bostadsmarknaden öka den kunskapen.

    Trygghetsboendet är ett alternativ för äldre som känner sig oroliga, ensamma eller isolerade i sitt boende. I boendet finns personal på dagtid och larmfunktion under övriga tider på dygnet. Då det särskilda boendet i allt större utsträckning riktar sig till dem med stora vård- och omsorgsbehov, ofta multisjuka och med demenssjukdom, erbjuder trygghetsboendet ett alternativ för äldre vars omsorgsbehov är av en annan karaktär, t ex för att man är ensam i sitt boende eller sjuklig. Trygghetsboendet såsom det fungerar för de intervjuade i den här studien bidrar till en ökad social gemenskap och en minskad oro. Boendet utgör en trygghet även för anhöriga som vet att hjälp finns att få vid behov.

    Intervjuerna visar också att det finns en medvetenhet bland äldre om att man kan behöva hjälpa varandra. Boendesituationen eller boendemiljön kan underlätta eller försvåra den typen av hjälp. I intervjuerna var det de som bodde på landsbygden som tydligast gav uttryck för att de kände sig trygga med att man grannar sinsemellan hjälps åt även om hjälpen förekom även i stadsmiljöer. På landsbygden kände man sig även tryggare med den formella omsorg man eventuellt kan komma att behöva. Man hade en större kännedom om hur hemtjänsten fungerar, genom personlig erfarenhet av arbete eller av att föräldrar hade haft hemtjänst och var nöjda med hur den fungerar. Likaså visste man vilka särskilda boenden som skulle kunna bli aktuella och även här hade man en stor tillit till att dessa fungerar bra och man kände också till personalen. Denna tillit gör också att man inte känner sig tvingad att se om sin boendesituation, man vet att den dag man inte längre klarar sig på egen hand får man hjälp från en fungerande hemtjänst eller får flytta till ett omtyckt särskilt boende.

    Bostadsrätten har över tid stärkt sin roll. Möjligen kan detta förklaras av att allt fler äldre är vana vid ägande liksom att de lägger en stor vikt vid att bo i en miljö med stabila grannar. På så sätt har även seniorboendet fått en ökad betydelse. Den insats i boendet som krävs för tillgång till en bostadsrätt och den åldersgräns som förutsätter inflyttning i seniorboende, ses av en del som en garant för att grannarna är stabila. Många av de äldre bor fortsatt i småhus och det faktum att många bor billigt i sina hus kommer att påverka deras bostadskonsumtion även i framtiden, om än det finns en vilja att anpassa sitt boende och slippa underhåll och ansvar. Tillgång till bostadsanpassning och service i det befintliga boendet påverkar möjligheten att bo kvar. För de allra äldsta får hyresrätten en större betydelse. Detta, och det faktum att de sedan bor kvar och i många fall uppnår en hög ålder i dessa ställer högre krav dels på bostadens utformning men även på den hjälp och service man behöver i bostaden. Hyresvärden kan bli en allt viktigare aktör. Det krävs en lyhördhet inför de äldres preferenser och möjligheter och hur dessa varierar över tid. De äldre utgör en heterogen grupp åldersmässigt, ekonomiskt och socialt och har därmed olika förutsättningar. Att kunna erbjuda framtidens äldre ett bra boende i olika geografiska områden, i stora såväl som små kommuner, ställer krav på bostadsmarknadens aktörer att samarbeta kring att hitta boendeformer som passar den lokala bostadsmarknaden, trygghetsboenden är exempel på sådant samarbete.

  • 39.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hagberg, Jan-Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Omsorgens skugga - äldres strategier i boendet2012Ingår i: Åldrande och omsorgens gestaltningar: mot nya perspektiv / [ed] Eva Jeppsson Grassman, Anna Whitaker, Lund: Studentlitteratur, 2012, 1, 125-146 s.Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I vår tids diskussion om välfärd är omsorgsbegreppet centralt. Men vad är omsorg och på vilket sätt kommer den till uttryck i sammanhang som gäller äldre och åldrande? Det är några av de frågeställningar som diskuteras i den här antologin.I äldre­omsorgsforskning har man hittills som regel tagit offentlig äldreomsorg som en självklar utgångspunkt.

    Här vidgas istället perspektivet och flera andra av omsorgsbegreppets olika dimensioner, gestaltningar och sammanhang inkluderas och diskuteras - sådana som har betydelse i vår tid men som ofta har förbisetts i forskningen.

    Det innebär också att antologin fokuserar på åldrande och omsorg i vid bemärkelse och inte bara på kommunal äldreomsorg. Med utgångspunkt i begrepp som tid, plats och aktörer och samspelet mellan dessa lyfter vi fram flera olika sammanhang för omsorg: Det är fråga om civilsamhället som plats och utförare av omsorg, liksom omsorg som berör migration och etniska relationer.

    Vi diskuterar också den fysiska miljön, boendet och platsens betydelse för omsorgens utformning och innebörder. Slutligen belyser vi livets sista tid och omsorgens olika existentiella dimensioner under detta skede.Åldrande och omsorgens gestaltningar - mot nya perspektiv riktar sig främst till högskolestuderande inom samhälls- och beteende­vetenskap, socialt arbete, social omsorg och vård, liksom till yrkesverksamma inom fältet. Den kan också vara värdefull för en intresserad allmänhet.

  • 40.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hagberg, Jan-Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lukkarinen Kvist, Mirjaliisa
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Politik för det goda åldrandet:: Boendets variationer för äldre och gamla2010Ingår i: Samtal pågår...: från forskare till politiker och tjänstemän i kommuner / [ed] Tora Friberg och Sabrina Thelander, Norrköping: Centrum för kommunstrategiska studier , 2010, 1, 117-130 s.Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 41.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hagberg, Jan-ErikLinköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.Lukkarinen Kvist, MirjaliisaLinköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.Nord, CatharinaLinköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Rum för åldrande. Essäer om äldres boende: Essäer skrivna i forskarutbildningskursen Äldres boende, NISAL 20092010Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Höstterminen 2009 genomförde vi en forskarutbildningskurs om äldres boende. Kursens huvudsyfte var att kritiskt behandla den mycket varierande forskning om hem, boende, grannskap och åldrandets villkor som pågår. Kursens nav var diskutera och pröva teorier och metoder som innebär att sociala och kulturella förhållande studeras i relation till den fysiska miljöns utformning.

    Uppgiften att studera äldres boende och boendet under åldrandet är närmast outtömlig. Så mycket av livet utspelas och avgörs av var och hur man bor. Bostaden är ett rum för livet som för de flesta ökar i betydelse när man blir gammal. Man tillbringar mer tid i bostaden. Bostadens utformning kan underlätta eller försvåra vardagslivet. Att bli gammal betyder också att förändra sitt förhållningssätt till hemmet och det grannskap där hemmet finns.

    Det säger sig självt att det finns mycket stora variationer mellan olika äldre människors boende – beroende på ålder, livslopp och boendekarriär, sociala förhållanden, ekonomiska resurser, intressen och behov av vardaglig hjälp och stöd. Variationen är lika stor bland de äldre som i andra åldersgrupper, kanske till och med större eftersom det utöver de vanliga bostadsformerna också finns alternativ som är särskilt avsedda för äldre - seniorlägenheter, livsstilsboenden, trygghetsboenden och särskilda boenden.

    Sedan ett femtontal år har det vuxit fram en bostadsmarknad som speciellt vänder sig till äldre eller personer som vill utforma sitt boende så att de passar det liv de vill leva. Man kan se detta som ett sätt för bostadsmarknadens aktörer att möta att antalet äldre blir fler och att detta förhållande kommer att påverka deras verksamhet i en rad avseenden. Forskning om hur de nya boendena utvecklas över tid är betydelsefull. Kommer boende i seniorhus att göra åldrandet mer meningsfullt och bidra till att de som bor där kan utveckla det civila samhället? Eller kommer seniorhusen att förstärka klyftorna mellan olika äldre och avskilja vissa från det omgivande samhället?

    Kursen hade tre teman: Stadsdelen och orten som rum för det lokala livet, det särskilda boendet som rum för hemliv, vård och omsorg samt generation, boende och flyttmönster. Undervisningen och arbetet i kursen byggdes upp av flera delar. En del bestod av föreläsningar och seminarier som syftade till att ge en översikt av den teoretiska litteraturen som behandlar rumsliga fenomen. En del av kursen behandlade hur boendet för äldre har utvecklats och kan komma att utvecklas i förhållande till bostads- och äldrepolitik. En tredje del syftade till att knyta det teoretiska innehållet till praktiken. Tre fältbesök genomfördes i olika bostadsmiljöer för äldre: ett hyreshusområde i Norrköping, ett nytt seniorbonde och ett nyöppnat särskilt boende. En del av kursens bestod av deltagarnas egna arbeten. Kanske var denna del den viktigaste. Var och en skrev en essä om en fråga som engagerade särskilt. I de flesta fall handlade det om att knyta sitt eget pågående avhandlingsarbete eller sin yrkespraktik till en specifik frågeställning inom kursens ram.

    Essäerna kom att handla om en rad olika aspekter av äldres boende. Några tog upp analytiska och teorigenererade frågor som kunde kopplas till bl.a. fältbesöken, några utnyttjade empiri som man samlat i andra sammanhang, några diskuterade äldres boende och omsorg i specifika geografiska eller sociala kontexter. Essäerna behandlar frågor av stor relevans, i flera fall på ett oväntat och idérikt sätt. Därför har vi samlat några av kursens essäer i denna kursantologi.

    Lärare på kursen var Marianne Abramsson, Jan-Erik Hagberg, Mirjaliisa Lukkarinen Kvist och Catharina Nord, alla från NISAL samt Chris Phillipson från Keele University.

  • 42.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Magnusson Turner, Lena
    NOVA, Norge.
    Flytta eller bo kvar på äldre dar2013Ingår i: Bo bra på äldre dar: kunskap kreativitet kvalitet / [ed] Gabriella Wiklund och Stefan Melin, Stockholm: Svensk Byggtjänst , 2013, 78-91 s.Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I "Bo bra på äldre dar. En antologi" behandlar frågor som: Hur vill äldre bo? Hur ska bostadsutbudet kunna anpassas till de äldres skiftande behov och önskemål?

    Nio personer med stor kunskap och lång erfarenhet av äldres boende, utifrån bland annat forskning och planering, ger sina olika perspektiv på bostäder och boendemiljöer som motsvarar äldres behov.

    Författarna har på olika sätt medverkat i det regeringsuppdrag, Bo bra på äldre dar, som Hjälpmedelsinstitutet genomfört 2010-2012. De har lagt samman sina tidigare kunskaper och erfarenheter med det som vuxit fram inom uppdraget.

    Boken vänder sig till alla som på något sätt är engagerade i boende för äldre i kommuner, fastighets- och byggbolag, organisationer med flera. Den är också en angelägenhet för politiker, såväl på nationell som på lokal nivå, och för den intresserade allmänheten som vill fördjupa sina kunskaper i den viktiga framtidsfråga som äldres boende är

  • 43.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Nord, CatharinaLinköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Äldres boende - forskningsperspektiv i Norden2012Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna antologi diskuteras äldres boendeförhållanden utifrån ett samhälls- och individperspektiv. Äldres boende inkluderar såväl kvarboende i vanliga bostäder som boende i bostäder särskilt avsedda för äldre.

    I boken behandlas fysiska och sociala aspekter på boendet, äldres bostadsmarknad och boendepreferenser. De olika kapitlen exemplifierar olika sätt att studera äldre och deras boendesituation och visar på den variation av områden inom vilka forskning om äldres boende bedrivs. Tillsammans ger de en bred bild av äldres boendesituation och lyfter fram de frågor som särskilt berör äldre, alltifrån de friska och mer rörliga äldre med stora valmöjligheter till de multisjuka äldre som lever längre med sina sjukdomar. Denna heterogenitet ställer stora krav på äldres bostäder och boendemiljöer.Antologin är avsedd att utgöra ett underlag för kurser om äldres boende ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv. Den vänder sig också till aktörer i kommunal produktion av bostäder och omsorg samt andra med intresse för  äldres bostadsfrågor.

    Alla författare är medlemmar i Nordiska nätverket för forskning om äldres boende.

  • 44.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Sandstedt, Eva
    Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet.
    Bostadsmarknad och bostadsformer för andra halvan av livet2012Ingår i: Äldres boende - forskningsperspektiv i Norden / [ed] Marianne Abramsson, Catharina Nord, Lund: Studentlitteratur, 2012, 1, 155-168 s.Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna antologi diskuteras äldres boendeförhållanden utifrån ett samhälls- och individperspektiv. Äldres boende inkluderar såväl kvarboende i vanliga bostäder som boende i bostäder särskilt avsedda för äldre.

    I boken behandlas fysiska och sociala aspekter på boendet, äldres bostadsmarknad och boendepreferenser. De olika kapitlen exemplifierar olika sätt att studera äldre och deras boendesituation och visar på den variation av områden inom vilka forskning om äldres boende bedrivs.

    Tillsammans ger de en bred bild av äldres boendesituation och lyfter fram de frågor som särskilt berör äldre, alltifrån de friska och mer rörliga äldre med stora valmöjligheter till de multisjuka äldre som lever längre med sina sjukdomar.

    Denna heterogenitet ställer stora krav på äldres bostäder och boendemiljöer.Antologin är avsedd att utgöra ett underlag för kurser om äldres boende ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv. Den vänder sig också till aktörer i kommunal produktion av bostäder och omsorg samt andra med intresse för  äldres bostadsfrågor.

  • 45.
    Abrandt Dahlgren, Madeleine
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Portraits of PBL: A cross-faculty comparison of student's experiences2001Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aims of the present investigation were to describe and analyse aspects of students' experiences of PBL within three different academic contexts, computer engineering, psychology and physiotherapy. The idea of PBL as an educational approach comprises certain key features that are described in the literature as general and important for student learning. On the part of the student, learning in context and social interaction is highly emphasised together with the importance of developing metacognitive skills. There are however, co-existing descriptions in the literature of what constitutes PBL and what the theoretical evidence for the educational approach is.

    The point of departure for the study was that the ways of adopting PBL may look different from the taken-for-granted perspectives of knowledge embedded in the scientific disciplines and their professionai practices. A sociocultural perspective was outlined as a point of departure for this standpoint. The sociocultural perspective of learning, thinking and action focuses on how individuals and groups acquire physical and cognitive resources and the interplay between the collective and the individual level. In this investigation, the interplay between a global and local level is studied by focusing on the ways PBL are implemented from the students' perspective.

    Altogether 58 students participated in the study; 20 physiotherapy, 20 psychology and 18 engineering students. Semi-structured interviews, which were tape-recorded and later transcribed, were used as the method of data collection. Data were analysed qualitatively. The physiotherapy students were interviewed in 1993 and the psychology and information technology students in 1997. The results showed that there were differences between how problem-based learning is realised and understood by the students in the three programmes. These differences are described and discussed in relation to the perspectives of knowledge and learning embedded in the programmes that are reflected through the students' experiences.

  • 46.
    Abrandt Dahlgren, Madeleine
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Portraits of PBL: The Differential Impact of Assessment on Students' Approaches to Learning in Psychology, Computer Engineering, and PhysiotherapyManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The present study is part of a comprehensive research project with the general aims of comparing how problem-based learning is realised in three different professional educational programmes. The specific aims of this study are to describe the impact of assessment on students' approaches to learning in the three programmes. The PBL programmes are a Master's programme in Psychology, Master's programme in Computer Engineering, and a Bachelor's programme in Physiotherapy. Data were gathered through semi-structured interviews, which were transcribed and analysed qualitatively. The results reveal both an idiosyncratic and a common pattern of categories describing the students’ approaches to learning. The idiosyncratic categories Confronting of perspectives, Reaching consensus, and Clinical reasoning appear to reflect fragments of the kinds of knowledge that are valued and sought-after within Psychology, Computer Engineering and Physiotherapy, respectively. The categories Reflecting, Memorising and Tactical planning appear across all three programmes, portraying deep as well as surface and strategic approaches to learning.

  • 47.
    Abrandt Dahlgren, Madeleine
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning, VUFo. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Castensson, Reinhold
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Dahlgren, Lars-Ove
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning, VUFo. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Problembaserad inlärning - PBI - i miljövetenskaplig grundutbildning: Utvärdering av resultat och erfarenheter1994Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 48.
    Abrandt Dahlgren, Madeleine
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Hammar Chiriac, Eva
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för klinisk och socialpsykologi (CS). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Learning for professional life: Student teachers’ and graduated teachers’views of learning, responsibility and collaboration2009Ingår i: Teaching and Teacher Education: An International Journal of Research and Studies, ISSN 0742-051X, Vol. 25, nr 8, 991-999 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The focus of this study is on how final-semester students and newly-graduated teachers experience theformal objectives of teacher education, with a particular view of the concepts of learning, responsibilityand collaboration. The ways of experiencing these concepts varied from conceptions in which only onedimension is discerned from in the student teachers group to conceptions in which several dimensions ofthe phenomena are discerned in the graduate teachers group.

  • 49.
    Abrandt Dahlgren, Madeleine
    et al.
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo).
    Hammar Chiriac, Eva
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för klinisk och socialpsykologi (CS).
    Prepared for the social dimension of teaching for sustainable development? - Student teachers' and teachers' views on learning, responsibility and collaboration in relation to education and professional work2008Ingår i: AARE 2008 International Education Conference,2008, 2008Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 50.
    Abrandt Dahlgren, Madeleine
    et al.
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning, VUFo.
    Hult, Håkan
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning, VUFo.
    Dahlgren, Lars-Ove
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning, VUFo.
    Hård af Segerstad, Helene
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Johansson, Kristina
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    The transition from higher education to worklife: The outcomes of a PBL programme and a conventional programme2005Ingår i: PBL in Context. Bridging Work and Education,2005, Tampere: Tampere University Press , 2005, 23- s.Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    PBL IN CONTEXT - BRIDGING WORK AND EDUCATION The aim of the conference is to provide an innovative international forum for discussion and for generating and sharing new ideas for the pedagogical development of working life and education. We welcome teachers from different disciplines, researchers, developers and trainers of working life to come together to the land of the midnight sun. The main themes of the conference are Problem-based learning in context: * Epistemology and Praxis * Curriculum and learning environments * Professional Development and Learning management * Evaluation and Assessment The conference is also a continuation for PBL conferences organized 1995 and 2000 by University of Linköping, Sweden.

1234567 1 - 50 av 18641
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf