Digitala Vetenskapliga Arkivet

Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 3556
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Aaberg, Alma
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Olsson Piittisjärvi, Patricia
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av kliniskt introduktionsår: En litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ett påtagligt samhällsproblem idag är den rådande brist på legitimerade sjuksköterskor som arbetar inom den svenska sjukvården. I takt med att befolkningen ökar och medelåldern blir allt högre blir vikten av att bibehålla verksamma legitimerade sjuksköterskor allt mer påtaglig. Att komma ut i verksamheten som nyutbildad sjuksköterska kan upplevas som en stor utmaning och första tiden i yrket kan ses som en intensiv och krävande process. För att underlätta transitionen från student till yrkesverksam sjuksköterska har ett introduktionsprogram utformats i syfte att vägleda och stödja de nyblivna sjuksköterskorna.

    Författarnas syfte med studien är att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av ett kliniskt introduktionsår. Examensarbetet grundar sig i en litteraturstudie som utgår från Fribergs analysprocess där tio artiklar granskas och analyseras. Analysen resulterar i fyra identifierade huvudteman med tillhörande tretton subteman som tillsammans sammanfattar upplevelser av kliniskt introduktionsår som nyutexaminerad sjuksköterska. Identifierade huvudteman i arbetet är: ”Möjligheten till att få växa personligt och professionellt”, ”Att vara i rum för reflektion”, ”Att existera i en kravfylld tillvaro” samt ”Vikten av att ha kollegialt stöd inom räckhåll”. Resultatet påvisar flera fördelar med deltagandet i kliniskt introduktionsprogram men även vissa brister identifieras. Resultatet påvisar att upplevelser av krav under övergångsprocessen är återkommande hos de flesta nyutexaminerade sjuksköterskorna som genomgår kliniskt introduktionsår. För att underlätta övergångsprocessen är faktorer så som en stödjande miljö, tillhörighet i personalgruppen och reflektion som verktyg viktiga komponenter. Författarna anser att vidare fördjupning kring upplevelser av ett introduktionsprogram och hur detta introduktionsprogram erfars ur ett sjuksköterskeperspektiv är av stor vikt i syfte att möta sjuksköterskans behov under det första yrkesverksamma året.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    K2018:90
  • 2.
    Aasa, Johanna
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Chindeh, Felicia
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Politiskt engagemang genom social media: en kvantitativ studie om ungas politiska intresse2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Politiken i Sverige har i stor utsträckning varit oförändrad i drygt 100 år men har de senaste decenniet fått en utmanare i form av de digitala plattformarna (social media såsom tex: Twitter, Instagram och Facebook). Kandidatuppsatsen syfte är att undersöka hur de politiska engagemanget genom social media och det politiska intresset bland unga 18–29 år ser ut idag, och om det finns ett samband mellan politiskt intresse och politiskt engagemang via sociala medier i nämnd åldersgrupp. Uppsatsen är en kvantitativ studie som baseras på sekundärdata från den nationella SOM-undersökningen 2019.

    Resultatet visar på ett politiskt intresse som är jämnt fördelat mellan personer som har intresse och inte har ett intresse, vilket eventuellt kan förklaras med den sociala kontext personen befinner sig i. De politiska engagemanget uppvisar att majoriteten, 80 procent har ett politiskt engagemang via sociala medier, och att av den majoriteten har hälften av personerna ett mindre politiskt engagemang genom de digitala plattformarna. Förklaringsvis beror det på omfattningen av deltagande i sociala medier, som leder till en aktiv eller passiv exponering för politik i olika former. Vidare kunde inte ett samband ses mellan de politiska intresset bland unga 18–29 år och politiskt engagemang genom sociala medier. Där avsaknaden troligtvis kan bero på ett samband att personerna inte är intresserad av politik eller en rädsla för att föra politiska debatter i de offentliga rummet.

  • 3.
    Abdel, Mariam
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sech Mousa, Sarmpel
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Chefers och ledarskapets utmaningar inom laboratoriemedicinverksamheten under pandemin2022Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sveriges hälso- och sjukvården står inför stora förändringar det senaste decenniet med anledning av olika händelser såsom digitaliseringen och pandemier. Covid-19-pandemin har orsakat enorma omställningar de senaste två åren uppger Coronakomissionen (SOU 2021:89) i sin rapport. En av de verksamheter som stod inför stora utmaningar inom hälso- och sjukvården var laboratoriemedicin. Syftet med studien är att belysa första linjens chefers utmaningar inom laboratoriemedicinverksamheteten när det gäller ledarskapet och arbetsmiljöutmaningar och hur dessa hanterades under covid-19-pandemin. Metoden som användes var kvalitativ metod med induktiv ansats och datainsamlingen genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer med sex första linjens chefer inom laboratoriemedicinverksamheten. Resultatet presenteras i form av kategorier som har kommit fram genom analys av datamaterialet och presenteras utifrån studiens frågeställningar. Studiens resultatvisar att första linjens chefer inom laboratoriemedicinverksamheteten hanterade flera utmaningar under pandemin som bland annat var det stort informationsflödet, bemanningsproblem, arbetsmiljöutmaningar och slitna medarbetarna som behövde stöttas mentalt. Olika strategier har använts av cheferna med stöd av deras chefskollegor samt medarbetarna för att kunna hantera de här utmaningarna. Vidare forskning behövs både för chefers arbetsmiljö i ovan nämnd verksamhet samt för medarbetarnas arbetsmiljö i syfte att kunna belysa ytterligare de problem som finns samt att hitta olika hållbara lösningar.

  • 4.
    Abdi Ali, Ibrahim
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jägerud, Lina
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Den äldre patientens upplevelse av delaktighet vid vård i hemmet2023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I dagens globala samhälle lever allt fler människor längre och i flera länder har det setts en ökning i den äldre populationen. Det kan innebära att allt fler äldre patienter kommer att vårdas i hemmet. Det är viktigt att vården som ges fokuserar på att göra den äldre patienten delaktiga. När delaktigheten inte sker fullt ut kan den äldre patienten förlora förmågan att påverka vården vilket riskerar leda till en minskad känsla av välbefinnande och ett vårdlidande kan uppstå. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa den äldre patientens upplevelse av delaktighet vid vård i hemmet. Metod: Studien är en litteraturöversikt där tio kvalitativa vetenskapliga artiklar granskats. Artiklarna söktes via databaserna Cinahl och Medline Resultat: Resultatet presenteras i två huvudteman och sju underteman. Upplevelse av förtroendefulla möten och känsla av självständighet med underteman: Betydelsefulla relationer, Att vara närvarande i kommunikationen, Inte vilja vara till besvär, Möjlighet att påverka, Kunskapens betydelse, självbestämmande och Att inte bli lyssnad på. Resultatet visade att en upplevelse av förtroende i mötet var viktigt för den äldre patientens delaktighet. Vidare visade resultaten att en känsla av självständighet var centralt för den äldre patientens upplevelse av delaktighet. När självständigheten begränsades gav det upphov till känslor av lidande och minskad delaktighet hos den äldre patienten. Slutsatser: Ovan nämnda huvudteman visades vara viktiga delar i upplevelsen av delaktighet hos äldre patienter som vårdas i hemmet. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Abdolahad, Sandy
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bergerling, Frida
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    När livet händer - Unga kvinnors upplevelser att leva med genmutation BRCA1 eller BRCA2: En litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det finns flera olika typer av en bröstcancergen, två av dessa cancergener är BRCA 1 och 2. Dessa cancergener är ärftliga och risken för att utveckla bröst eller livmodercancer blir upp till 80 % när man är bärare redan vid 30 års ålder. Syftet är att beskriva unga kvinnors upplevelser av att leva med genmutation BRCA 1 och/eller BRCA 2. Studien är en litteraturstudie. Dataanalysen mynnade ut i fyra teman känsla av hotad existens, behov av stöd för att hantera information, avsaknad av samhörighet och etiskt dilemma. Resultatet lyfter fram de upplevelser och fruktan som är central för unga kvinnor när de får besked om att vara bärare av BRCA 1 eller 2 och de beslut de måste ta som kan påverka livet och framtiden. Studiens resultat är användbart för vårdpersonal och närstående som möter dessa unga kvinnor och kan ge en större förståelse för känslor och upplevelser som uppstår som bärare på en cancergen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    K2018:16
  • 6.
    Abdukadir, Abdulle
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Kjellqvist, Samuel
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    En kvalitativ studie om lärares handlingsutrymme i en tid av mål- och resultatstyrning2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under de senaste decennierna har den svenska skolan gått igenom kraftiga förändringar som i sin tur har påverkat lärarprofessionen. Nya styrformer har implementerats som tagit ansatser från New Public Management, mål-och resultatstyrning som är sprunget ur denna styrform har införts och fått fotfäste i hur den svenska skolan skall ledas och styras. Studiens syfte har varit att undersöka hur lärare uppfattar sitt handlingsutrymme samt vilka möjligheter och begränsningar mål-och resultatstyrningen har gett lärares arbetssituation. För att undersöka detta har totalt sju lärare intervjuats. Lärarna undervisar på högstadiet och är verksamma på fem olika skolor, i två kommuner i Västsverige.

    För att samla in empirin har en kvalitativ metod använts. Tillvägagångssättet har varit att genomföra semistrukturerade intervjuer med en semistrukturerad intervjuguide till hjälp. För att analysera det empiriska materialet har teorier med utgångspunkt i professionalism, gräsrotsbyråkraten, New Public Management och mål-och resultatstyrning använts. Studiens resultat visar att mål-och resultatstyrning påverkat lärarprofessionen. Respondenterna upplever att de har ett stort handlingsutrymme för att bedöma elevers insatser men poängterar samtidigt svårigheten att bedöma föreskrifter i läroplanen. Resultaten pekar även på att det finns en utbredd acceptans bland respondenterna för utvärderingar och kontroller från externa tillsynsmyndigheter. Vilket befäster föreställningen om läraryrket som en semiprofession bland välfärdsprofessioner.

  • 7.
    Abdule, Ramlo
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lorin, Emy
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Patienters upplevelse av smärthantering vid cancersmärta: En litteraturöversikt2024Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att drabbas av cancer kan skapa existentiella utmaningar samt smärta. Smärtan är subjektiv och komplex för varje enskild patient. Den kan även upplevas både fysiskt, psykiskt och existentiellt. Genom en anpassad vård, kan livskvaliteten hos patienterna förbättras. Sjuksköterskans roll är att ge stöd genom att se vilket behov som krävs för patienternas välbefinnande. Det kan uppnås genom att låta de dela sin upplevelse, samt vägleda dem i syfte att lindra lidandet. Föreliggande studie har som syfte att belysa patienters upplevelse av smärthantering vid cancer. Metoden som användes är en litteraturöversikt för att undersöka smärthantering hos patienter med och inkluderade kvalitativa och kvantitativa artiklar. Data samlades in ifrån databaserna CINAHL och MEDLINE. Därefter valdes tio artiklar ut som besvarade syftet. Resultatet visade att det är viktigt att anpassa smärtbehandlingen utefter patientens förutsättningar och behov, eftersom varje smärta är unik, både psykiskt och fysiskt. Det kan i sin tur leda till förbättrad livskvalité där även sociala och religiösa faktorer påverkar behandlingen. Ett helhetsperspektiv är viktigt för välbefinnandet. Vikten av personlig vård för patienterna betonas eftersom smärtlindring är individuell och det finns olika sätt att lindra smärtan än enbart genom medicinsk behandling. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    K2024_18
  • 8.
    Abdulhadi, Jessica
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Haradinaj, Vjollca
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Kvinnors och mäns arbetsmiljö: En kvantitativ jämförande studie om hur kvinnor och män upplever den psykosociala arbetsmiljön2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet i vår undersökning är att undersöka skillnader mellan mäns och kvinnors upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön. För att kunna uppnå vårt syfte har följande frågeställning utformats: Är det någon skillnad mellan män och kvinnors upplevelse av stress, mobbning, sexuella trakasserier, socialt stöd, chefsstöd och autonomi i deras arbetsmiljö? Studien har utförts via vår webbenkät på sociala medier, Facebook och LinkedIn. Vår metod har varit av kvantitativ art och genomförts med 112 respondenter. För att få så många svar som möjligt har vi delat enkäten offentligt och via Messenger med vänner som kunde ta del av den. Motiveringen till att detta material används i denna studie är att det kan bidra till en förståelse för respondenternas upplevelse av stress, mobbning, socialstöd, chef stöd, sexuella trakasserier, autonomi, inflytande och egenkontroll, samt för att kunna jämföra skillnader mellan män och kvinnor i dessa avseenden. Resultatet avslöjade inga skillnader mellan män och kvinnor som var statistiskt säkerställda Eftersom respondenterna i studien har deltagit på eget initiativ avviker de sannolikt från populationen i sin helhet avseende intresse för och erfarenheter av könsskillnader och frågor om arbetsmiljö. Resultatet kan därför inte generaliseras till andra grupper i samhället. Vidare forskning bör använda sig av randomiserade urval för att undersöka könsskillnader gällande stress, mobbning, sexuella trakasserier, socialt stöd, chefsstöd, autonomi, inflytande och egenkontroll.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    A-K2019:4
  • 9.
    Abdullahi, Farhia
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sharifa, Sharifa
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Patienters upplevelse av att leva med diabetes typ 2: En litteraturöversikt2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Cirka 500000 människor bor i Sverige med diabetessjukdom varav 80–90% med diabetes typ 2. Diabetes typ 2 utvecklas långsamt och många människor lever med sjukdomen utan att veta om det. Orsaker till sjukdomen är både genetiska och livsstilsfaktorer som ohälsosamma kostvanor, inaktivitet, rökning med mera. Förutom specifika diabetessymtom som blodglukosrubbningar, synförsämring och diabetessår kan sjukdomen orsaka flera andra följdsjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar och njursjukdomar. Sjuksköterskor kommer att möta patienter med diabetes typ 2 inom vilken instans än hen arbetar och då har hen en viktig roll att fylla för att stödja patienten i det nya sammanhanget. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva patienters upplevelse av att leva med diabetes typ 2. Litteraturöversikten bygger på tio kvalitativa artiklar varav en artikel med blandade metoder bestående av både kvalitativ och kvantitativ karaktär. Dataanalysen utmynnade i två huvudteman och sex subteman.

    Resultatet visar att patienter med diabetes typ 2 drabbas av både kroppsliga begränsningar som exempelvis fysisk nedsatt förmåga, trötthet och energibrist, smärta, svullnad och vissa sexuella problem samt mentala och känslomässiga begränsningar som stress, oro, ångest och depression vilket leder till minskad livsglädje. Under diskussionen problematiseras och diskuteras utmärkande fynd från resultatet. Upplevelse av kroppen och hälsan förändras vid en sjukdom vilket kan orsaka lidande. Sjukdomslidandet kan påverka hela existensen och sätta negativa spår på livskvaliteten. Sjuksköterskan har viktiga uppgifter i förbättringen av patienternas hälsa och välbefinnande bland annat att främja hälsan genom att stödja patienterna införskaffa sig relevanta kunskaper samt besitta sig goda självhanteringsstrategier. En central insats är att delaktiggöra patienterna i den egna vården. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    K2021:98
  • 10.
    Abdusemed, Sabrin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Karlsson-Rohmée, Jessika
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Att vårda patienter med Meticillinresistens Staphylococcus Areus: En litteraturöversikt2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Meticillinresistent Staphylococcus Aureus (MRSA) är en bakterie som är resistent mot olika typer av antibiotika. Spridningen av MRSA utgör ett hot mot modern medicin och möjligheten till en effektiv behandling och vård. Hälso- och sjukvårdspersonal bör arbeta förebyggande för att på så vis minska spridningen av MRSA, vilket är en viktig del av arbetet mot antibiotikaresistens. Hälso- och sjukvårdspersonalen är de som är i frontlinjen för att vårda patienter med MRSA, därmed fokuserar denna studie på deras upplevelser av att vårda dessa patienter.

    En litteraturöversikt genomfördes och resultatet visar att det finns kunskapsskillnader mellan hälso- och sjukvårdspersonal. Mängden kunskap påverkar även hälso- och sjukvårdspersonalens attityd av att vårda MRSA - smittade patienter. Det framkommer att hälso- och sjukvårdspersonalen är rädda för att bli smittade av MRSA, vilketupplevs skapa en barriär mellan hälso- och sjukvårdspersonal och patient. Denna rädsla kan prägla vården som ges vilket kan riskera att drabba patienterna negativt med en känsla av att vården distanseras som följd. Dessutom anses tidsbrist vara en faktor som gör det svårare att förebygga infektioner och kan leda till en bristande handhygien. Sammanfattningsvis medför en ökad kunskap om MRSA att hälso- och sjukvårdspersonalen känner sig säkrare och tryggare i sitt vårdande jämfört med de med lite kunskap, som ofta är rädda och kan överdriva användandet av handskar och desinfektionsmedel.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    K2020:56
  • 11.
    Abeed, Noorhan
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Kareem, Marwa
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Vårdande av patienter som lider av psykisk ohälsa inom somatisk slutenvård: Litteraturstudie av sjuksköterskans upplevelse2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Psykisk ohälsa ökar i samhället, vilket gör att fler sjuksköterskor möter patienter med psykisk ohälsa oavsett inom vilken vårdform de arbetar. När en patient som lider av psykisk ohälsa blir inlagd på en somatisk vårdavdelning är det sannolikt att fokus i vårdandet blir på den somatiska behandlingen. Syftet med denna studie är att beskriva allmänsjuksköterskans upplevelse av vårdandet av patienter som lider av psykisk ohälsa inom somatisk slutenvård. Litteraturstudie valdes som metod för att kunna besvara syftet på ett bra sätt. Sju artiklar hittades med hjälp av sökmotorn Primo och databaserna Cinahl och Pubmed.

    Resultatet presenteras med hjälp av två huvudteman Resurskrävande och Otillräcklig kompetens och otillräckligt stöd. Slutsatsen är att bristande kompetens och erfarenheter att vårda patienter med psykisk ohälsa samt stigmatisering om psykisk ohälsa skapar negativa upplevelser och frustration hos allmänsjuksköterskan. Konsekvenserna kan leda till vårdlidande och osäker vård. Därför är det betydelsefullt att sjuksköterskor ökar sina kunskaper för att höja vårdkvalitet i vårdandet av patienter med psykisk ohälsa inom somatisk slutenvård. Förutom att erbjuda sjuksköterskor ökade kunskaper om vårdandet är det viktigt med stöd från sjukhusledning och chefer inom hälso- och sjukvården.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    K2020:21
  • 12.
    Abel, Jonas
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hansson, Laura
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Digitaliseringens utmaningar och möjligheter för den äldre: Kartläggning av äldres användning av e-hälsotjänster2021Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    E-hälsotjänster väntas vara ett verktyg för att möta det framtida växande vårdbehovet till följd av en åldrande befolkning. Via e-hälsotjänster kan den äldre patienten ta del av information om sin hälsa och planerad vård. E-hälsotjänster kan också öka vårdens tillgänglighet genom snabba kontakter och digitala vårdbesök. Det kan leda till ökad delaktighet för den äldre, vilket ger förutsättningar för en bättre hälsa. Men det kräver att äldre börjar använda e-hälsotjänster. En del äldre är inte vana vid digital teknik och riskerar ett digitalt utanförskap. Dock har internetanvändning ökat kraftigt bland äldre de senaste åren och en majoritet är nu internetanvändare. Syfte med studien är att kartlägga äldres användning av internet och e-hälsotjänster samt önskemål om stöd av hälso- och sjukvården för att digitalt kommunicera med hälso- och sjukvården. För att kartlägga äldres användning av internet och e-hälsotjänster togs en enkät fram. Deltagare tillfrågades via sociala medier och på en vårdavdelning, 43 ifyllda enkäter samlades in. Bland deltagarna använder den stora majoriteten internet dagligen och har använt ett flertal olika digitala tjänster. Många uppger sig var kunniga i att använda internet och känner sig trygga med att dela information på internet. De flesta äldre har idag goda förutsättningar att använda e-hälsotjänster och en majoritet i studien har redan gjort det. Äldre är idag intresserade av att vara delaktiga i sin vård. För den minoritet äldre som står helt utanför den digitala världen och inte har förutsättningar att börja använda digital teknik behöver vården säkerställa att de inte får sämre tillgång till vården. En större grupp är de äldre som använder internet och flertal olika internettjänster men inte börjat använda e-hälsotjänster. De behöver stöttas i att komma igång med e-hälsotjänster och kontinuerlig hjälp för att lära sig använda dem.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    M2020_88
  • 13.
    Abelsson, A.
    et al.
    Department of Nursing Science, Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Appelgren, J.
    Faculty of Arts and Social Sciences, Karlstads Universitet, Karlstad, Sweden.
    Axelsson, Christer
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Enhanced self-assessment of CPR by low-dose, high-frequency training2021Ingår i: International Journal of Emergency Services, ISSN 2047-0894, E-ISSN 2047-0908, Vol. 10, nr 1, s. 93-100Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose: The purpose was to investigate what effect an intervention of low-dose, high-frequency cardiopulmonary resuscitation (CPR) training with feedback for one month would have on professionals' subjective self-assessment skill of CPR.

    Design/methodology/approach: This study had a quantitative approach. In total, 38 firefighters performed CPR for two minutes on a Resusci Anne QCPR. They then self-assessed their CPR through four multiple-choice questions regarding compression rate, depth, recoil and ventilation volume. After one month of low-dose, high-frequency training with visual feedback, the firefighters once more performed CPR and self-assessed their CPR.

    Findings: With one month of low-dose, high-frequency training with visual feedback, the level of self-assessment was 87% (n = 33) correct self-assessment of compression rate, 95% (n = 36) correct self-assessment of compression depth, 68% (n = 26) correct self-assessment of recoil and 87% (n = 33) correct self-assessment of ventilations volume. The result shows a reduced number of firefighters who overestimate their ability to perform CPR.

    Originality/value: With low-dose, high-frequency CPR training with visual feedback for a month, the firefighters develop a good ability to self-assess their CPR to be performed within the guidelines. By improving their ability to self-assess their CPR quality, firefighters can self-regulate their compression and ventilation quality. © 2020, Emerald Publishing Limited.

  • 14.
    Abelsson, Anna
    et al.
    Jönköping University.
    Lundberg, Lars
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Cardiopulmonary resuscitation quality during CPR practice versus during a simulated life-saving event.2018Ingår i: International Journal of Occupational Safety and Ergonomics, ISSN 1080-3548, E-ISSN 2376-9130, Vol. 24, nr 4, s. 652-655Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    INTRODUCTION: As a part of the emergency medical services, the Swedish fire brigade can increase the survival rate in out-of-hospital cardiac arrests.

    AIM: To compare the quality of cardiopulmonary resuscitation (CPR) performed by firefighters at a routine CPR practice versus when involved in a simulated life-saving event.

    METHODS: In this study, 80 firefighters divided into two groups performed CPR according to guidelines: one group indoors during a routine training session; the other group outdoors during a smoke diving exercise wearing personal protective clothing and self-contained breathing apparatus. Descriptive and inferential statistics were used to analyze the data.

    RESULTS: The results showed a tendency for the outdoor group to perform CPR with better ventilation and compression quality, as compared to the indoor group. The ventilation of the manikin was not hampered by the firefighters wearing personal protective clothes and self-contained breathing apparatus, as the Swedish firefighters remove their facial mask and ventilate the patient with their mouth using a pocket mask.

    CONCLUSIONS: Overall, the results in both groups showed a high quality of CPR which can be related to the fire brigade training and education traditions. CPR training is regularly performed, which in turn helps to maintain CPR skills.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Abelsson, Anna
    et al.
    Jönköping University .
    Lundberg, Lars
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Simulation as a means to develop firefighters as emergency care professionals.2018Ingår i: International Journal of Occupational Safety and Ergonomics, ISSN 1080-3548, E-ISSN 2376-9130, s. 1-25Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: The aim of this study was to evaluate the simulated emergency care performed by firefighters and their perception of simulation as an educational method.

    METHODS: This study had a mixed method with both a quantitative and a qualitative approach. Data were collected by simulation assessment, a questionnaire, and written comments. Descriptive analysis was conducted on the quantitative data whereas a qualitative content analysis was conducted on the qualitative data. Finally, a contingent analysis was used where a synthesis configured both the quantitative and the qualitative results into a narrative result.

    RESULTS: The cognitive workload that firefighters face during simulated emergency care is crucial for learning. In this study, the severity and complexity of the scenarios provided were higher than expected by the firefighters. Clearly stated conditions for the simulation and constructive feedback were considered positive for learning. Patient actors induced realism in the scenario, increasing the experience of stress, in comparison to a manikin.

    CONCLUSION: To simulate in a realistic on-scene environment increases firefighters' cognitive ability to critically analyze problems and manage emergency care. Simulation of emergency care developed the firefighters as professionals.

  • 16.
    Abelsson, Anna
    et al.
    School of Health Sciences, Jönköping University.
    Lundberg, Lars
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Trauma Simulation in Prehospital Emergency Care.2018Ingår i: Journal of trauma nursing : the official journal of the Society of Trauma Nurses, ISSN 1078-7496, Vol. 25, nr 3, s. 201-204Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Well-educated ambulance staff is a prerequisite for high-quality prehospital trauma care. The aim of this study was to examine how nurses in the ambulance service experienced participation in trauma simulation. Sixty-one nurses, working in an emergency ambulance service, performed simulated trauma care on four different occasions and afterward rated three statements on a 5-point Likert scale. A descriptive and inferential analysis was conducted. There are statistically significant increases between the pre- and posttests regarding all three statements: "I think simulation of severe trauma with manikins is realistic" (0.23 or 6% increase), "Simulation is a suitable method for learning severe trauma care" (1.3 or 38% increase), and "I am comfortable in the situation learning severe trauma care through simulation" (0.74 or 19% increase). With the experience of realism in simulation, participants become more motivated to learn and prepare for future events. If the participants instead feel uncomfortable during simulation training, they focus on their own feelings instead of learning. In a realistic simulated environment, participants are prepared to understand and manage the emergency care situation in clinical work. Participants learn during simulation when they are outside their comfort zone but without being uncomfortable or experiencing anxiety.

  • 17.
    Abika, Angela
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jönsson, Evakajsa
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hur gör jag för att orka?: Stöd till närstående som vårdar en demenssjuk i hemmet2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det finns idag i Sverige många personer som har drabbats av en demenssjukdom. Att drabbas av demenssjukdom påverkar hela familjen och de närstående får ofta dra ett tungt lass vid vården av den sjuke. Många närstående sliter dygnet runt och löper därför stor risk att drabbas av hög stressbelastning och depression som följd. Demenssjukdom kan delas in i olika typer så som frontotemporal demens, Alzheimers sjukdom, vaskulärdemens. Olika typer av demens ger olika symtom men gemensamt är att de alla ger en kognitiv och känslomässig påverkan med bland annat nedsatt minnesfunktion, rastlöshet och oro. Syftet med studien var att undersöka vilka behov närstående som vårdar en demenssjuk i hemmet kan ha för att som sjuksköterska kunna stödja på bästa sätt. I denna studie har det använts elva artiklar varav sex är kvalitativa och tre kvantitativa samt två artiklar som var blandstudier med både kvalitativa och kvantitativa inslag. Analysen av materialet resulterade i två huvudkategorier vilka är kunskap om sjukdomen och kunskap om stöd som kan erbjudas, samt sex underkategorier.

    Resultatet visar att närstående har ett stort behov av utbildning och information, vilket de i dag inte tycker att de får tillräckligt av. De behöver dels kunskap om sjukdomen för att kunna förstå och ge en god vård, samt kunskap om sjukdomens utveckling för att kunna planera för framtiden. Det visar sig också att många närstående inte får tillräckligt information om hur de skall få kontakt med olika instanser, samt hur de kan söka olika stödåtgärder så som korttidsplats, dagverksamhet och avlösning i hemmet. För att närstående skall orka sköta den dagliga vården av den sjuke är det viktigt att han eller hon får tid att ta hand om sig själv. Som sjuksköterskor är det viktigt att ha en bra utbildning och en god förståelse för hur närstående och sjuka upplever sjukdomen, för att kunna ge en korrekt information samt att kunna stödja på bästa sätt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    K2016:96
  • 18.
    AbouTouk, Rana
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gustavsson, Maria
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Distriktssjuksköterskans upplevelse av att förmedla trygghet hos patienten vid livets slutskede i hemmet2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet var att belysa distriktssköterskans upplevelse av att förmedla trygghet till patienten vid vård i livets slutskede. Patienterna som vårdas i livets slutskede bor i ordinärt boende. I hemsjukvård ingår vård vid livets slutskede där symtomlindring är den vård som eftersträvas. Distriktssköterskan har en central roll i hemsjukvården där både patient och hens närstående ingår. Det behövs mer studier hur distriktssköterskan kan arbeta för att skapa en känsla av trygghet hos patienten och hens närstående i livets slutskede. Metoden som använts är inspirerad av en narrativ intervjumetod som innebär att berättelsen används, berättelsen är ett grundläggande mänskligt sätt att kommunicera på. Författarna har intervjuat åtta distriktssköterskor där informanterna har en distriktssköterskeutbildning eller har påbörjat en vidareutbildning till distriktssköterskor eller specialistsköterskor inom palliativ vård.

    Resultatet visar att informanterna upplever att det är av vikt att ha en tydlig, rak och ärlig kommunikation till både patient och hens närstående med information om sjukdomen och vad för symtom som förväntas uppstå. När det finns en kontinuitet där tydliga strategier och en god vårdrelation ingår så skapar det en trygghet till patienten och hens närstående. Genom en god vårdrelation finns också någon att prata med om frågor eller funderingar uppstår då kan en trygghet skapas hos patienten och hens närstående. Det som framkommit i studien är att distriktssköterskorna upplever att de kan ge en god vård till patienten i livets slutskede, distriktssköterskorna är trygga i sin profession och upplever att de har en goda förutsättningar för att kunna erbjuda symtomlindring hos patienten samt ge stöd till närstående.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    M2019:81
  • 19.
    Abqari, Muzhgan
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Georgsson, Clara
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Våldsutsatta kvinnors avslöjande om utsatthet: En litteraturöversikt2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Våld i nära relationer är ett globalt folkhälsoproblem som leder till fysisk och psykisk ohälsa på lång och kort sikt, där den vanligaste typen är partnervåld där en man utövar våld mot en kvinna. Mellan 30 - 60% av kvinnor över 18 år har någon gång under sitt liv blivit utsatt för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld. Svårigheten att mäta våldets omfattning är stor eftersom det finns ett stort mörkertal kring hur många som är utsatta. våldet kan definieras på olika sätt och det finns olika typer, denna studie fokuserar på fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Sjuksköterskans uppgift är bland annat att främja hälsa och lindra lidande och hälso-sjukvården ska arbeta mot att eliminera våld mot kvinnor. Syftet är att belysa vad i sjuksköterskans bemötande som avgör våldsutsatta kvinnors avslöjande om utsatthet. Detta examensarbete är en litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod, där 8 artiklar granskades och analyserades enligt Fribergs granskningsmetod.

    Resultatet visar fyra teman som svarar på syftet: att hjälpa kvinnan att identifiera våldet, att ställa frågan om våld, icke-dömande bemötande samt visa möjligheter på en säker plats. Det som avgör ett avslöjande är sjuksköterskans förmåga i bemötandet att stödja kvinnan i identifiering av våldet genom att konkret sätta ord på våldet, ställa frågan om våld, bemötandets karaktär och kompetens kring våld och vidare hjälp. Att sjuksköterskan ställer frågan om våld och ger information om möjligheter kan hjälpa den utsatta kvinnan att uppnå god hälsa. Sjuksköterskans goda etiska perspektiv och lyhördhet skapar trygg miljö som leder till att kvinnan vågar berätta om sin utsatthet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    K2022:53
  • 20. Abrahamsson, Birgitta
    et al.
    Berg, Marie-Louise U.
    Jutengren, Göran
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jonsson, Annikki
    To recommend the local primary health-care centre or not: What importance do patients attach to initial contact quality, staff continuity and responsive staff encounters?2015Ingår i: International Journal for Quality in Health Care, ISSN 1353-4505, Vol. 27, nr 3, s. 196-200Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Objective: This study aims to examine the circumstances associated with patients’ tendencies to recommend a primary care centre, based on four hypotheses, the initial contact’s quality, care relationship continuity, treatment encounter responsiveness and whether the significance of encounter responsiveness differs depending on whether the patient has been seeing a nurse or physician. Design: The study is based on the patient’ self-reported responses, retrieved from the Swedish National Patient Survey. The design is cross-sectional, and data were analysed using a binary logistic regression. Setting: Data were collected from three primary healthcare centres in the region of Västra Götaland, Sweden. Participants: A total of 362 patients (62% females) having visited any of three publicly run healthcare centres in September 2010 constitute the analytical sample. Participants were fairly evenly distributed across all age groups. Main Outcome Measures: Recommendation was captured by patients’ binary responses to the question: Would you recommend the visited primary healthcare centre? Results: The hypotheses involving initial contact quality, care relationship continuity and treatment encounter responsiveness were supported by the analyses. The latter was strongly associated with patient tendency to recommend the primary healthcare centre. However, the profession (nurse or physician) involved in the treatment encounter made no difference for the predictive significance of encounter responsiveness for a patient’s tendency to recommend the healthcare centre. Conclusions: Striving for stable and responsive patient/staff relationships and an open approach towards patients are potentially successful strategies for primary healthcare centres seeking to attract new patients and maintain current ones. (PsycINFO Database Record (c) 2015 APA, all rights reserved)(journal abstract)

  • 21.
    Abrahamsson, Emilia
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Wiland, Isabelle
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Upplevelsen av smärta hos patienter med obotlig cancersjukdom2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Smärta är det vanligaste symtomet till följd av obotlig cancersjukdom och inverkar på patientens livskvalité och välbefinnande i livets slutskede. Smärtan kan upplevas både som fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt lidande. En god palliativ vård har som mål att lindra patientens lidande utefter dennes individuella behov och därigenom förbättra patientens livskvalité. Många sjuksköterskor upplever att cancersmärtan är svårbehandlad och kan känna en hjälplöshet när de inte lyckas lindra patientens smärta och lidande. En sammanställning av tidigare kvalitativa artiklar analyserades utefter Fribergs modell.

    Studiens resultat redogörs i ett huvudtema, Att leva med smärta, med fyra underteman. Patienter upplever smärtan till följd av cancer som ett hinder för vardagliga aktiviteter såväl som upplevelsen av beteende- och relationsförändringar. Dessutom framkommer det att cancersmärtan påminner patienten om sin obotliga cancersjukdom vilket skapar tankar kring livet, framtiden och döden. Sjuksköterskan har en betydande roll för upplevelsen av smärta hos patienten i sitt förhållningssätt och bemötande. Med hjälp av denna studie kan patienters upplevelse av smärta vid obotlig cancer i ett palliativt skede studeras och därmed bidra till ökad kunskap om fenomenet. Denna kunskap kan således användas till att lindra dessa patienters smärta och lidande vilket kan förbättra deras livskvalité i livets slutskede.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    K2018:91
  • 22.
    Abrahamsson, Hanna
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ström, Maria
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    En medveten omedvetenhet och en omedveten medvetenhet i distriktssköterskans dagliga arbete: Distriktssköterskans vetskap om hållbar utveckling.2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hållbar utveckling innebär att tillfredsställa dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina behov och omfattas av tre dimensioner som var för sig och tillsammans utgör viktiga komponenter för hälsa. De globala målen för hållbar utveckling anges i Agenda 2030 där distriktssköterskans hälsofrämjande arbete kan utgöra en viktig del i hållbar utveckling. För att nå måluppfyllelse krävs vetskap om hållbar utveckling och de globala målen. Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskans vetskap om hållbar utveckling relaterat till det dagliga arbetet. För studiens genomförande har en kvalitativ intervjustudie genomförts med åtta distriktssköterskor från både hemsjukvård och vårdcentral. Datamaterialet har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys som resulterade i följande fem generiska kategorier: Ekonomiskt fokus, Fokus på miljön, Hälsofrämjande vård, Hållbart utvecklingsarbete och Hälsosam arbetsmiljö. Huvudkategorin beskrivs som: En medveten omedvetenhet och en omedveten medvetenhet om hållbar utveckling i distriktssköterskans arbete. Resultatet visar på distriktssköterskornas vetskap om hållbar utveckling kopplat till det dagliga arbetet. Mycket av det som utförs i distriktssköterskans dagliga arbete är hållbart och distriktssköterskorna vittnar om ett hållbart tankesätt men att de inte kopplar detta till hållbar utveckling. Av resultatet framkommer behovet av utbildning inom ämnet. Det behövs även kunskap om de globala målen, då det i resultatet inte framkommit tydligt i distriktssköterskans vetskap.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    M2019:66
  • 23.
    Abrahamsson, Ida
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Thomée, Rebecca
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    När sjuksköterskan möter transpersoner i vårdande kontext: Sjuksköterskans bemötande – en litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund och problemformulering: Transpersoner är historiskt sett en utsatt grupp som avviker från normer och strukturer i samhället. Genom förnyade och nystiftade lagar arbetas det i Sverige för att transpersoner ska få den vård som krävs för en god hälsa. Utan god hälsa och vård kan lidande uppstå i form av skam och otrygghet. Kunskap är en förutsättning för god vård. Syfte: Syftet med studien är att belysa sjuksköterskans bemötande av transpersoner i vårdande kontext genom att beskriva sjuksköterskans attityder gentemot och kunskap om personer med transidentitet. Metod: För att få en uppfattning om rådande forskning gjordes en litteraturstudie där innehållet strukturerades för att kunna urskilja subkategorier och därefter huvudkategorier. Artiklarna som analyserades var både kvalitativa och kvantitativa.

    Resultat: Tre kategorier representerade studiens resultat och var följande: ”kunskap och förståelse”, ”attityder” samt ”bemötande”. Det framkom en omfattande okunskap om transpersoner hos sjuksköterskor. Attityderna varierade men var ganska genomgående ifrågasättande och negativa. Sjuksköterskor var ofta påverkade av normer, medvetet eller omedvetet, vilket tog sig uttryck genom ett diskriminerande, auktoritärt och stigmatiserande bemötande. Kategorierna visade sig ha tydliga samband, klinisk kunskap kunde exempelvis kopplas till mer positiva attityder. Det fanns därtill ofta en vilja hos sjuksköterskan att ge en god vård. Diskussion: Sjuksköterskans kunskap kan innebära skillnaden mellan god och diskriminerande vård. Utbildning om transpersoner brister vid många universitet, vilket speglas i en utbredd okunskap. Det är viktigt att teamarbete främjas för att en kompetent vård ska främjas. Diskriminering och stigmatisering kan motverkas genom att arbetsledare och sjuksköterskor tar sitt professionella ansvar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    K2018:34
  • 24.
    Abrahamsson, Lisa
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Pantefors, Anna
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Att undersöka sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters upplevelser av att vårda patienter med obesitas: En litteraturöversikt2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Från student till yrkesprofessionen sjuksköterska tillkommer ökat ansvar och med erfarenhet kommer fler insikter i hur vården ser ut. I alla yrken tas det med egna tankar, värderingar och förutfattade meningar ut i arbetslivet. Syftet med studien är att undersöka hur sjuksköterskors samt sjuksköterskestudenters upplevelser är att vårda patienter med obesitas. Hädanefter kommer sjuksköterskestudenter enbart benämns med studenter. I studien vill författarna se om vården som bedrivs färgas utifrån patientens kroppsstorlek. Metoden för studien genomfördes som en litteraturöversikt. Arbetet grundar sig på 8 kvantitativa och kvalitativa artiklar. Artiklarna bearbetades och delades in i följande tre kategorier: Diskriminering och normer, sjukvårdens miljö och bristfällig kunskap.

    I resultatet framgår det att stigmatisering, diskriminering, dåligt anpassade patientrum och brist på material är några av de problemområden som finns, samt att det kan vara en utmaning för sjuksköterskan och studenter att vårda denna patientgrupp. I diskussionen tas det bland annat upp att brist på kunskap om obesitas kan vara ett nyckelproblem, och att detta behöver förbättras. Slutligen, dessa patienter är en utsatt grupp som får ta emot kränkningar och diskriminering från både vårdens håll men även från samhället. Det är ett komplext ämne som kräver mer utbildning för alla parter i vårdkedjan för att kunna bedriva en jämlik och personcentrerad vård. Det skall dessutom kännas tryggt för sjukvårdspersonalen att ha rätt förutsättningar till att vårda på ett etiskt korrekt sätt. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    K2022:88
  • 25.
    Abtahi, Farhad
    et al.
    Karolinska Institutet.
    Anund, Anna
    Fors, Carina
    Seoane, Fernando
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi. Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. Karolinska Institutet.
    Lindecrantz, Kaj
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi. Karolinska Institutet.
    Association of Drivers’ sleepiness with heart rate variability. A Pilot Study with Drivers on Real Road2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 26.
    Abtahi, Farhad
    et al.
    KTH-School of Technology and Health.
    Ji, Guangchao
    KTH-School of Technology and Health.
    Lu, Ke
    KTH-School of Technology and Health.
    Rödby, Kristian
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Björlin, Anders
    Kiwok AB.
    Östlund, Anders
    Kiwok AB.
    Seoane, Fernando
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. KTH-School of Technology and Health.
    Lindecrantz, Kaj
    KTH-School of Technology and Health.
    Textile-Electronic Integration in Wearable Measurement Garments for Pervasive Healthcare Monitoring2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 27.
    Abtahi, Farhad
    et al.
    KTH-School of Technology and Health.
    Ji, Guangchao
    KTH-School of Technology and Health.
    Lu, Ke
    KTH-School of Technology and Health.
    Rödby, Kristian
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Seoane, Fernando
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. KTH-School of Technology and Health.
    A knitted garment using intarsia technique for Heart Rate Variability biofeedback: Evaluation of initial prototype2015Ingår i: Proceedings of the 2015 37th Annual International Conference of the IEEE Engineering in Medicine and Biology Society (EMBC), 2015, s. 3121-3124Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 28.
    Abtahi, Farhad
    et al.
    Institute of Environmental Medicine, Karolinska Institutet, 171 65 Stockholm, Sweden; School of Engineering Sciences in Chemistry, Biotechnology and Health, KTH Royal Institute of Technology, 100 44 Stockholm, Sweden.
    Lu, Ke
    School of Engineering Sciences in Chemistry, Biotechnology and Health, KTH Royal Institute of Technology, 100 44 Stockholm, Sweden.
    Diaz-Olivares, Jose A
    School of Engineering Sciences in Chemistry, Biotechnology and Health, KTH Royal Institute of Technology, 100 44 Stockholm, Sweden.
    Forsman, Mikael
    Institute of Environmental Medicine, Karolinska Institutet, 171 65 Stockholm, Sweden.
    Seoane, Fernando
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi. Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. Department of Clinical Science, Intervention and Technology, Karolinska Institutet, Hälsovägen 7, 141 57 Stockholm, Sweden; Department of Biomedical Engineering, Karolinska University Hospital, 171 76 Solna, Sweden .
    Lindecrantz, Kaj
    Högskolan i Borås, Science Park Borås. Institute of Environmental Medicine, Karolinska Institutet, 171 65 Stockholm, Sweden .
    Wearable Sensors Enabling Personalized Occupational Healthcare2018Ingår i: Intelligent Environments 2018 / [ed] Ioannis Chatzigiannakis, Yoshito Tobe, Paulo Novais, Oliver Amft, Amsterdam: IOS Press, 2018, s. 371-376Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This paper presents needs and potentials for wearable sensors inoccupational healthcare. In addition, it presents ongoing European and Swedishprojects for developing personalized, and pervasive wearable systems for assessingrisks of developing musculoskeletal disorders and cardiovascular diseases at work.Occupational healthcare should benefit in preventing diseases and disorders byproviding the right feedback at the right time to the right person. Collected datafrom workers can provide evidence supporting the ergonomic and industrial tasksof redesigning the working environment to reduce the risks.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 29.
    Abtahi, Farhad
    et al.
    KTH-School of Technology and Health.
    Lu, Ke
    KTH-School of Technology and Health.
    Dizon, M
    KTH-School of Technology and Health.
    Johansson, M
    KTH-School of Technology and Health.
    Seoane, Fernando
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. KTH-School of Technology and Health.
    Lindecrantz, Kaj
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. KTH-School of Technology and Health.
    Evaluating Atrial Fibrillation Detection Algorithm based on Heart Rate Variability analysis2015Ingår i: Medicinteknikdagarna, Uppsala: Svensk förening för medicinsk teknik och fysik , 2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 30.
    Abtahi, Farhad
    et al.
    KTH-School of Technology and Health.
    Lu, Ke
    KTH-School of Technology and Health.
    Dizon, M
    KTH-School of Technology and Health.
    Johansson, M
    KTH-School of Technology and Health.
    Seoane, Fernando
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. KTH-School of Technology and Health.
    Lindecrantz, Kaj
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. KTH-School of Technology and Health.
    Evaluation of Atrial Fibrillation Detection by using Heart Rate Variability analysis2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 31.
    Abtahi, Farhad
    et al.
    KTH-School of Technology and Health.
    Lu, Ke
    KTH-School of Technology and Health.
    Guangchao, Li
    KTH-School of Technology and Health.
    Rödby, Kristian
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Seoane, Fernando
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. KTH-School of Technology and Health.
    A Knitted Garment using Intarsia Technique for Heart Rate Variability Biofeedback: Evaluation of Initial Prototype.2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 32. Abtahi, Farhad
    et al.
    Snäll, Jonathan
    Aslamy, Benjamin
    Abtahi, Shirin
    Seoane, Fernando
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. KTH-School of Technology and Health.
    Lindecrantz, Kaj
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. KTH-School of Technology and Health.
    Biosignal PI, an Affordable Open-Source ECG and Respiration Measurement System2015Ingår i: Sensors, E-ISSN 1424-8220, Vol. 15, nr 1, s. 93-109Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Bioimedical pilot projects e.g., telemedicine, homecare, animal and human trials usually involve several physiological measurements. Technical development of these projects is time consuming and in particular costly. A versatile but affordable biosignal measurement platform can help to reduce time and risk while keeping the focus on the important goal and making an efficient use of resources. In this work, an affordable and open source platform for development of physiological signals is proposed. As a first step an 8–12 leads electrocardiogram (ECG) and respiration monitoring system is developed. Chips based on iCoupler technology have been used to achieve electrical isolation as required by IEC 60601 for patient safety. The result shows the potential of this platform as a base for prototyping compact, affordable, and medically safe measurement systems. Further work involves both hardware and software development to develop modules. These modules may require development of front-ends for other biosignals or just collect data wirelessly from different devices e.g., blood pressure, weight, bioimpedance spectrum, blood glucose, e.g., through Bluetooth. All design and development documents, files and source codes will be available for non-commercial use through project website, BiosignalPI.org.

  • 33.
    Ackfeldt, Viktoria
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Widén, Anna
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Orsaker till att föräldrar är skeptiska till att vaccinera sina barn: Underlag för sjuksköterskan i vårdmötet med föräldrarna2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vaccinering är näst efter rent vatten den mest framgångsrika åtgärd som gjorts för folkhälsan i världen. Andelen föräldrar som låter vaccinera sina barn i Sverige är hög, men sjukvården har märkt av en ökning av föräldrars behov av att prata om vaccin och en ökad skepticism mot vaccinationer. Tveksamhet och motstånd till vaccination är klassificerat som en av de största riskerna mot global hälsa enligt WHO.

    Syftet med studien var att sammanställa tidigare forskning gällande orsaker till att föräldrar är skeptiska till att vaccinera sina barn och därmed skapa förståelse för dessa föräldrars behov i det vårdande mötet med sjuksköterskan. För att uppnå syftet gjordes en litteraturöversikt, där tio vetenskapliga artiklar med antingen kvalitativ eller kvantitativ ansats analyserades. Utifrån artiklarna identifierades fyra kategorier och tretton subkategorier. De fyra kategorierna var: oro över vaccinet, föräldrarnas livsstil och synsätt, sociala aspekter samt behovet av information. Föräldrarnas oro handlade ofta om vaccinets innehåll samt dess biverkningar. Vissa ansåg att vaccin var onödigt och onaturligt och kände osäkerhet kring vaccinets effektivitet. Personer i föräldrarnas omgivning samt sociala medier hade också stor betydelse för vaccinationsbeslutet. Vissa föräldrar upplevde en osäkerhet kring vilken information som var trovärdig.

    Studien visade att anledningarna till att vissa föräldrar avstår att vaccinera sina barn är av varierad art och frågan är således komplex. Studiens resultat skulle kunna ligga till grund för vidare arbete med riktlinjer för sjuksköterskan, med utgångspunkt i de bakomliggande orsakerna till vaccinations-skepticismen. Detta skulle kunna vara ett värdefullt redskap för sjuksköterskan i det vårdande mötet med föräldrarna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    K2021:17
  • 34.
    Acuña Mora, Mariela
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Theoretical and clinical challenges when developing and evaluating complex interventions in health2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 35.
    Acuña Mora, Mariela
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare, University of Borås , Borås 501 90 , Sweden;Institute of Health and Care Sciences, University of Gothenburg , Gothenburg 405 30 , Sweden.
    Klompstra, Leonie
    Department of Health, Medicine and Caring Sciences, Linköping University , Linköping 581 83 , Sweden.
    Borregaard, Britt
    Department of Cardiology, Odense University Hospital , Odense C 5000 , Denmark;Department of Clinical Research, University of Southern Denmark , Odense C 5000 , Denmark;Department of Cardiac, Thoracic and Vascular Surgery, Odense University Hospital , Odense C 5000 , Denmark.
    The why and the how of communicating research2023Ingår i: European Journal of Cardiovascular Nursing, ISSN 1474-5151, E-ISSN 1873-1953, Vol. 22, nr 3, s. e16-e18Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 36.
    Acuña Mora, Mariela
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. Institute of Health and Care Sciences, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Raymaekers, Koen
    School Psychology and Development in Context, Leuven, KU Belgium; Research Foundation Flanders (FWO), Brussels, Belgium.
    Van Bulck, Liesbet
    Research Foundation Flanders (FWO), Brussels, Belgium; Department of Public Health and Primary Care, KU Leuven, Kapucijnenvoer 35, B-3000 Leuven, Box 7001, Belgium.
    Goossens, Eva
    Department of Public Health and Primary Care, KU Leuven, Kapucijnenvoer 35, B-3000 Leuven, Box 7001, Belgium; Faculty of Medicine and Health Sciences, Centre for Research and Innovation in Care, Division of Nursing and Midwifery, University of Antwerp, Antwerp, Belgium.
    Luyckx, Koen
    School Psychology and Development in Context, Leuven, KU Belgium; UNIBS, University of the Free State, Bloemfontein, South Africa.
    Kovacs, Adrienne H.
    Knight Cardiovascular Institute, Oregon Health & Science University, Portland, OR USA.
    Andresen, Brith
    Department of Cardiothoracic Surgery, Department of Cardiology, Oslo University Hospital, Oslo, Norway.
    Moon, Ju Ryoung
    Department of Nursing, Samsung Medical Center, Seoul, South Korea.
    Van De Bruaene, Alexander
    Congenital and Structural Cardiology, University Hospitals Leuven, Leuven, Belgium; Department of Cardiovascular Sciences, KU Leuven, Leuven, Belgium.
    Rassart, Jessica
    School Psychology and Development in Context, Leuven, KU Belgium; Research Foundation Flanders (FWO), Brussels, Belgium.
    Moons, Philip
    Institute of Health and Care Sciences, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden; Department of Public Health and Primary Care, KU Leuven, Kapucijnenvoer 35, B-3000 Leuven, Box 7001, Belgium; Department of Paediatrics and Child Health, University of Cape Town, Cape Town, South Africa.
    Gothenburg Empowerment Scale (GES): psychometric properties and measurement invariance in adults with congenital heart disease from Belgium, Norway and South Korea2022Ingår i: Health and Quality of Life Outcomes, E-ISSN 1477-7525, Vol. 20, nr 1, artikel-id 145Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background

    Patient empowerment is associated with improvements in different patient-reported and clinical outcomes. However, despite being widely researched, high quality and theoretically substantiated disease-generic measures of patient empowerment are lacking. The few good instruments that are available have not reported important psychometric properties, including measurement invariance. The aim of this study was to assess the psychometric properties of the 15-item Gothenburg Empowerment Scale (GES), with a particular focus on measurement invariance of the GES across individuals from three countries.

    Methods

    Adults with congenital heart disease from Belgium, Norway and South Korea completed the GES and other patient-reported outcomes as part of an international, cross-sectional, descriptive study called APPROACH-IS II. The scale’s content (missing data) and factorial validity (confirmatory factor analyses), measurement invariance (multi-group confirmatory factor analyses), responsiveness (floor and ceiling effects) and reliability (internal consistency) were assessed.

    Results

    Content validity, responsiveness and reliability were confirmed. Nonetheless, metric but not scalar measurement invariance was supported when including the three countries, possibly because the scale performed differently in the sample from South Korea. A second set of analyses supported partial scalar invariance for a sample that was limited to Norway and Belgium.

    Conclusion

    Our study offers preliminary evidence that GES is a valid and reliable measure of patient empowerment in adults with congenital heart disease. However, cross-country comparisons must be made with caution, given the scale did not perform equivalently across the three countries.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 37.
    Acuña Mora, Mariela
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. Institute of Health and Care Sciences, University of Gothenburg, Sweden.
    Sparud-Lundin, C.
    Institute of Health and Care Sciences, University of Gothenburg, Sweden.
    Moons, P.
    Institute of Health and Care Sciences, University of Gothenburg, Sweden; Department of Public Health and Primary Care, KU Leuven, Belgium; Department of Paediatrics and Child Health, University of Cape Town, South Africa.
    Bratt, E. -L
    Institute of Health and Care Sciences, University of Gothenburg, Sweden; Department of Pediatric Cardiology, The Queen Silvia Children’s Hospital, Sweden.
    Definitions, instruments and correlates of patient empowerment: A descriptive review2021Ingår i: Patient Education and Counseling, ISSN 0738-3991, E-ISSN 1873-5134Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective: This review aimed to: (i) inventory the definitions and measurements of patient empowerment in healthcare literature; (ii) appraise the conceptual and methodological rigor of included studies; and (iii) identify correlates of patient empowerment in persons with chronic conditions.

    Methods: Four databases were searched to identify articles measuring patient empowerment in persons with chronic conditions, used a quantitative design and provided evidence on correlates of patient empowerment. Seventy-six articles were included and analyzed by descriptive statistics and summative content analysis.

    Results: The articles used a range of definitions (n = 35) and instruments (n = 38), evaluating a range of correlates in four categories: sociodemographic characteristics, clinical outcomes, patient-reported outcomes and patient-reported experiences. The most frequent associations were between patient empowerment and age (n = 21), sex (n = 15), educational level (n = 15) and quality of life (n = 18). However, they were not always significant.

    Conclusion: The broad variation of definitions and instruments highlights the lack of consensus on how to interpret and measure patient empowerment. Although several covariates have been evaluated, there are few studies assess the same relationships.

    Practice implications: Consensus on a definition and measurement of patient empowerment is needed to improve the quality of future research and to provide a more cohesive body of knowledge. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Acuña Mora, Mariela
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. Institute of Health and Care Sciences, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Sparud-Lundin, Carina
    Institute of Health and Care Sciences, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Fernlund, Eva
    Division of Pediatrics, Department of Clinical and Experimental Medicine, Linköping University, Linköping, Sweden; Crown Princess Victoria Children’s Hospital, Linköping University Hospital, Linköping, Sweden.
    Fadl, Shalan
    Department of Children and Young Adults, University Hospital Örebro, Örebro, Sweden.
    Kalliopi, Kazamia
    Department of Women’s and Children’s Health, Karolinska Institute, Stockholm, Sweden.
    Rydberg, Annika
    Department of Clinical Sciences, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Burström, Åsa
    Karolinska Institute, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Stockholm, Sweden.
    Hanseus, Katarina
    Children’s Heart Center, Skåne University Hospital Lund, Lund, Sweden.
    Moons, Philip
    Institute of Health and Care Sciences, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden; Department of Public Health and Primary Care, KU Leuven, Leuven, Belgium. Department of Paediatrics and Child Health, University of Cape Town, Cape Town, South Africa.
    Bratt, Ewa-Lena
    Department of Pediatric Cardiology, The Queen Silvia Children’s Hospital, Gothenburg, Sweden.
    The longitudinal association between patient empowerment and patient-reported outcomes: What is the direction of effect?2022Ingår i: PLOS ONE, E-ISSN 1932-6203, Vol. 17, nr 11, artikel-id e0277267Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background

    Theoretical literature and cross-sectional studies suggest empowerment is associated with other patient-reported outcomes (PROs). However, it is not known if patient empowerment is leading to improvements in other PROs or vice versa.

     

    Aims

    The present study aimed to examine the direction of effects between patient empowerment and PROs in young persons with congenital heart disease (CHD).

     

    Methods

    As part of the STEPSTONES-CHD trial, adolescents with CHD from seven pediatric cardiology centers in Sweden were included in a longitudinal observational study (n = 132). Data were collected when patients were 16 (T0), 17 (T1) and 18 ½ years old (T2). The Gothenburg Young Persons Empowerment Scale (GYPES) was used to measure patient empowerment. Random intercepts cross-lagged panel models between patient empowerment and PROs (communication skills; patient-reported health; quality of life; and transition readiness) were undertaken.

     

    Results

    We found a significant cross-lagged effect of transition readiness over patient empowerment between T1 and T2, signifying that a higher level of transition readiness predicted a higher level of patient empowerment. No other significant cross-lagged relationships were found.

     

    Conclusion

    Feeling confident before the transition to adult care is necessary before young persons with CHD can feel in control to manage their health and their lives. Clinicians interested in improving patient empowerment during the transitional period should consider targeting transition readiness.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Adam, Nasrin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ghouse Dost, Nadera
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    En studie med fokus på språkets betydelse i vården för utlandsfödda patienter2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund och problemformulering: Senaste åren har invandringen ökat i Sverige, vilket har ökat mängden av patienter med invandrarbakgrund med kommunikationssvårigheter inom vården. Kommunikationssvårigheter uppstår ofta när vårdaren och patienten inte talar samma språk. Språksvårigheter är ett hot för patienter när det gäller att uppnå optimal vård. Syfte: Att beskriva språkets betydelse i vården för utlandsfödda patienter. Metod: Litteraturöversikt med 11 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar från 2010–2020 hämtades från två olika databaser: Cinahl och PubMed och sedan analyserades enligt Fribergs (2012) femstegsmodell. Resultat: Visar vikten av språket och kommunikation inom vården. Det förekom att språksvårigheter försvårar och begränsar vårdpersonalens villkor för att kunna ge bra och individanpassad vård. Värdet av att ha en tolk redogörs i resultatet som en länk mellan patiententer och vårdpersonalen. Det förekom också att vårdpersonalen var oroliga över att både patiententer och vårdpersonal inte förstår varandra. Vårdpersonalen ansåg att patienter hade rätt att deltar sin vård genom att få information om behandling och diagnos samt att vara med och bestämma över sin egen vård. Diskussion: Språksvårigheter utgör ett kommunikationshinder och begränsar patienters självbestämmande och känslan av trygghet på ett negativt sätt. Kommunikationsutbyte blir svårare då språksvårigheter existerar. Detta kan medföra stora komplikationer och framförallt innebär det risker för att drabbas av vårdlidande och vårdskador. Kommunikation som bygger på respekt leder till en trygg vård och skapar en god vårdrelation.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    K2020:20
  • 40.
    Adamson, Mina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Leijonhufvud, Ebba
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Att våga stå i frontlinjen: Sjuksköterskans upplevelse av att bedöma psykisk ohälsa i telefonrådgivning inom primärvården2022Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem och förutspås vara den största sjukdomsbördan i världen år 2030. Första vårdkontakten för patienter med psykisk ohälsa är vanligtvis sjuksköterskor i telefonrådgivning inom primärvård. Sjuksköterskor i telefonrådgivning upplever att de bland annat saknar erfarenhet, kunskap samt rätt verktyg för att ge adekvat rådgivning när de möter patienter med psykisk ohälsa. Det är därmed relevant att undersöka sjuksköterskans upplevelse av att bedöma psykisk ohälsa vid telefonrådgivning inom primärvården. Sex sjuksköterskor med olika lång erfarenhet av arbete i telefonrådgivning intervjuades. Dataanalysen genomfördes med hjälp av Elo och Kyngäs kvalitativa innehållsanalys med en induktiv ansats. Två kategorier framträder i resultatet, ”att känna sig otillräcklig” samt ”att känna sig otrygg” följt av 7 subkategorier. Det finns behov av psykiatrisk specialistkompetens inom primärvården för att möta behoven relaterat till psykisk ohälsa i samhället. Sjuksköterskan känner sig otillräcklig vid bedömning av psykisk ohälsa i telefonrådgivning, vilket belyser vikten av tillgång till spetskompetens på arbetsplatsen. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    M2022:45
  • 41.
    Adelzadeh Ahmed, Rashida
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Duman, Azize
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ungdomars upplevelser att leva med diabetes typ 12023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ungdomar med diabetes typ 1 står inför särskilda utmaningar under sin övergång från barndom till vuxenliv. Sjukdomslidandet innebär fysisk och emotionell påfrestning, vilket varierar individuellt. Livsvärlden och livskraften för dessa ungdomar påverkas, och sjuksköterskans roll är central i att erbjuda personcentrerad vård. Vårdande samtal och patientutbildning hjälper ungdomarna att hantera utmaningar och främja deras hälsa och välbefinnande. Syftet är att belysa ungdomars upplevelse av att leva med diabetes typ 1. Den här studien är en litteraturöversikt där 13 artiklar har använts från databaser cinahl och pubmed. Resultat visar att identitetsutveckling och självkänsla spelar en central roll i ungdomars liv, särskilt under tonåren och tidig vuxenålder. För ungdomar med diabetes typ 1 blir denna utvecklingsprocess komplex då de måste inkludera sjukdomen i sin självbild. Ungdomar med diabetes typ 1 möter utmaningar kring självhantering, inklusive motstånd mot rutiner och påverkan på kostval. Stöd från omgivningen, särskilt familj och vårdpersonal, är avgörande för att underlätta hanteringen av diabetes typ 1. Psykiska påfrestningar som rädslor och stigma påverkar också. Studien visar vikten av att förstå och stödja dessa ungdomar genom att främja acceptans av sjukdomen, öka följsamhet till självvårdsrutiner och skapa en trygg och stödjande miljö. Psykosociala interventioner och anpassade vårdprogram kan spela en central roll i att minska stress, oro och depression samt främja välmående hos ungdomar med diabetes typ1.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 42.
    Adelzadeh, Nilofarr
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hjorth, Klara
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    När det prehospitala uppdraget blir övermäktigt: Sjuksköterskors erfarenhet av att vårda barn med hjärtstopp2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hjärtstopp hos barn i åldrarna 0-16 år är ett ovanligt tillstånd och drabbar cirka 100 barn årligen i Sverige. Den främsta orsaken till hjärtstopp hos barn är drunkning, trauma, luftvägsstopp, lungsjukdom och plötsligt spädbarnsdöd. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn 0-16 år med hjärtstopp prehospitalt. Genom ostrukturerade öppna intervjuer med en kvalitativ forskningsmetod där en induktiv ansats valts var avsikten att undersöka sjuksköterskors upplevelser och erfarenhet av vårdandet av barn med hjärtstopp. Åtta sjuksköterskor deltog. De arbetar eller har arbetat inom ambulanssjukvården och vårdat minst ett barn med hjärtstopp i åldrarna 0-16 år. Antal år i tjänst, utbildning, kön och ålder skiljde deltagarna åt. Genom kvalitativ innehållsanalys analyserades insamlad data till kategorier och resulterade i När det blir övermäktigt och overkligt, Samtal som riskerar att utebli och En händelse som aldrig glöms.

    Studiens resultat visar att sjuksköterskor som arbetar i ambulansverksamhet kan få uppdrag som upplevs som övermäktiga. Ett sådant uppdrag innebär att ta beslut som är livsgörande för kritiskt sjuka barn samtidigt som de egna känslorna måste sättas åt sidan. Att arbeta med kompetent personal speciellt om kollegan var högre utbildad, skapade trygghet och en känsla av att kunna dela på ansvaret. För att lättare kunna hantera strömmen av känslor framkom det ett behov av att erbjudas samtal efter avslutat uppdrag samtidig med ett behov av att bli tagen ur tjänst under pågående pass. Önskvärt var också utvidgade utbildningsmöjligheter för att utvecklas inom vårdandet av kritiskt sjuka barn. Vidare påvisar resultatet att det finns ett behov av bekräftelse för att känna sig nöjd med sin egen insats. Därför upplevdes det viktigt att veta att omhändertagandet av barnet varit bra. Detta skapar även trygghet och självsäkerhet inför kommande och liknande situationer.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    M2018:10
  • 43.
    Ademovic, Mevlida
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Cederlund, Anna
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Psykisk ohälsa hos första linjens chefer inom vård och omsorg: En litteraturöversikt2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Första linjens chefers har en krävande position då dom ofta behöver förmedla ledningens beslut som dom själva ej beslutat om och samtidigt ha en god relation till sina anställda. Många första linjers chefer väljer att säga upp sig. Syftet med studien är att belysa hur första linjens chefers upplevelser av vad i arbetet inom hälso-och sjukvården skapar psykiska påfrestningar. En allmän litteraturstudie. 10 kvalitativa studier granskades och sammanställdes till ett resultat om 1 huvudtema och 3 subteman. I resultatet presenteras huvudtemat: Svår roll att axla, handlade främst om komplexiteten i rollen som första linjens chef som ofta innebär att behöva stå till svars för både ledningen och medarbetarna. Vidare framkom att första linjens chefer behöver ökat stöd inom administration samt starkare stöd från ledningen. Första linjens chefer ansåg även att dom behöver mer utbildningen inför rollen och då främst inom ekonomi. Första linjens chefer saknar ofta tillräckligt mandat för att genomföra förändringar men behöver frekvent förmedla beslut som dom själva inte har fattat. Första linjens chefer som fått mer stödresurser har visat sig vara mer tillfreds i sin arbetsroll. Mer utbildning är något som sjuksköterskechefer som avslutat sina anställningar önskat att dom erhållit. 

  • 44.
    Aden Hassan, Lacky
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Tecklay, Sara
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Förtroendet för polisen, skiljer det sig mellan kön och ålder?: en kvantitativ studie i hur potentiella skillnader kan ta sig i uttryck2024Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    För att samhället ska fungera måste det finnas ett högt förtroende för samhällets institutioner. Det resulterar oftast i att samhället fungerar effektivt, även när det gäller ekonomiska faktorer och det i sin tur leder till ett mer socialt och hållbart samhälle. Ett lågt förtroende för samhällets olika institutioner kan däremot leda till många negativa konsekvenser. Flera studier har visat att när det uppstår brist på förtroende mot samhällets institutioner, speciellt polismyndigheten, så kan det leda till stora problem för samhället. Ett högt förtroende för polisen däremot medför bland annat att medborgare uppfattar att polisen är mer pålitlig och opartisk. Syftet med den här studien är att få en större förståelse kring förtroendet för polismyndigheten. Genom att undersöka skillnader i uppfattning av polismyndigheten mellan män och kvinnor samt om ålder är en underliggande faktor i hur förtroendet ser ut för polisen. Den här studien är en kvantitativ studie som baseras på en SOM-undersökning från 2019 och det är med hjälp av den studien som vi kommer att analysera jämförelsen mellan män och kvinnor samt om ålder är en faktor för hur förtroendet för Polismyndigheten varierar. SOM-undersökningar har genomförts vid Göteborgs universitet sedan 1986 via en organisation som kallas för SOM-institutet. Datan analyserades genom ett chi-tvåtest i statistikanalysprogrammet SPSS. Resultaten presenteras i form av tabeller och diagram, och analyseras genom deskriptiv analys samt statistisk sambandsanalys.

  • 45.
    Aden, Samira
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Habtetsion, Helen Tsegay
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Kvinnors upplevelser efter en mastektomi på grund av bröstcancer, ur ett livsvärldsperspektiv: En litteraturöversikt2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancersjukdomarna hos kvinnor i världen. I Sverige drabbas ungefär 9000 kvinnor av bröstcancer årligen. Bröstcancer är en elakartad tumör som växer i bröstkörtel. Total mastektomi blir ett aktuellt behandlingsalternativ då andra bröstcancerbehandlingar ej ses vara gynnsamma. Vid total mastektomi avlägsnas hela cancerdrabbade bröstet. Att genomgå mastektomi kan medföra både fysiska och psykiska besvär som leder till begränsningar i vardagslivet. Syftet med litteraturöversikten är att belysa kvinnors upplevelser efter mastektomi på grund av bröstcancer ur ett livsvärldsperspektiv. Metoden: En litteraturöversikt, baserat på Fribergs (2017) modell. Totalt användes nio artiklar i resultatet som består av tre kvantitativa och sex kvalitativa vetenskapliga artiklar.

    Resultat: Resultatet belyser kvinnors upplevelser efter mastektomi på grund av bröstcancer. Två huvudteman och fem underteman identifierades utifrån litteraturöversiktens syfte. Det första huvudtemat identifieras som “En förändrad kroppsbild” och underteman som följer är “Förlust av kvinnosymbolen”, “Förlust av den kvinnliga identiteten” och “Påverkan på sexualitet och partnerskap”. Det andra huvudtemat identifieras som “Begränsningar i vardagslivet” och underteman som följer är “Påverkan på det sociala livet” och “Påverkan på den psykiska hälsan”.

    Slutsats: De fysiska och psykiska besvären som har uppstått efter genomgången mastektomi har en negativ inverkan på kvinnornas upplevelser. Dessa kvinnor är i behov av ett stöd från vården där deras livsvärld synliggörs och respekteras. Sjuksköterska bör därför arbeta för att få denna patientgrupp delaktig i sin egen vård. 

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    K2021:81
  • 46.
    Aderstedt, Anders
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gabrielsson, Fredrik
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Organdonation: Anestesisjuksköterskans uppfattningar av att delta vid organdonation från avlidna2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund och problemformulering

    Forskning rörande perioperativa sjuksköterskors uppfattningar av att delta i organdonationsprocessen är ganska begränsad. De flesta studier är internationella och det kan vara svårt att applicera till svenska förhållanden. Studier som gjorts särskiljer inte perioperativ personal som grupp. Därmed blir det svårt att identifiera de olika personalkategoriernas uppfattningar från varandra.

    Syfte

    Studiens syfte är att kartlägga anestesisjuksköterskors uppfattningar av att delta i organdonationsprocessen från avlidna patienter.

    Metod

    Författarna har valt att göra en kvalitativ studie. Författarna intervjuade sex anestesisjuksköterskor på tre olika sjukhus, på olika sjukhusnivåer. Datainsamlingen har skett med öppna intervjuer som skrivits ut ordagrant och sedan analyserats med fenomenografi utifrån Alexanderssons modell.

    Resultat

    Resultatet presenteras i tre beskrivningskategorier. Uppfattningar i relation till professionen, uppfattningar i relation till ingående organdonationsteam och uppfattningar i relation till existentiella perspektiv.

    Diskussion

    Resultatet visar att anestesisjuksköterskan vill göra det lilla extra under operationen av respekt för donatorn men även för mottagarna av de olika organen. Anestesisjuksköterskan är av uppfattningen att det gästande uttagsteamet är lätt att samarbeta med, att de gärna informerar och berättar och att en positiv utveckling i samarbetet har skett över tid. Vid avstängning av ventilatorn under en organdonation upplever de att de tappar sin roll i teamet och att de som anestesisjuksköterskor inte har en tydlig funktion. Samtidigt vill de vara med hela vägen tills operationen är färdig. Stöd och support från sin egen organisation efter en organdonation uppfattas som bristfällig. De samtalar ibland sinsemellan i det team som varit engagerade i ingreppet ofta i samband med att operationssalen iordningställs efteråt. Någon organiserad debriefing inom organisationen verkar inte finnas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    M2016:73
  • 47.
    Adielsson, Anna
    et al.
    Sahlgrenska University Hospital.
    Aune, Solveig
    Sahlgrenska University Hospital.
    Ravn-Fischer, Annica
    Sahlgrenska University Hospital.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Measurements of time intervals after in-hospital cardiac arrest give important information but can be further improved.2016Ingår i: International Journal of Cardiology, ISSN 0167-5273, E-ISSN 1874-1754Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 48.
    Adielsson, Anna
    et al.
    Department of Anaesthesiology and Intensive Care Medicine, Sahlgrenska University Hospital, Gothenburg, Sweden.
    Danielsson, Christian
    Department of Clinical Pathology, Sahlgrenska University Hospital, Gothenburg, Sweden.
    Forkman, Pontus
    Department of Adult Psychiatry, Mora Hospital, Mora, Sweden.
    Karlsson, Thomas
    Health Metrics at Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Pettersson, Linda
    Center for Clinical Research Dalarna, Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lundin, Stefan
    Department of Anaesthesiology and Intensive Care Medicine, Sahlgrenska University Hospital, Gothenburg, Sweden.
    Outcome prediction for patients assessed by the medical emergency team: a retrospective cohort study2022Ingår i: BMC Emergency Medicine, E-ISSN 1471-227X, Vol. 22, nr 1, artikel-id 200Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Medical emergency teams (METs) have been implemented to reduce hospital mortality by the early recognition and treatment of potentially life-threatening conditions. The objective of this study was to establish a clinically useful association between clinical variables and mortality risk, among patients assessed by the MET, and further to design an easy-to-use risk score for the prediction of death within 30 days.

    Methods: Observational retrospective register study in a tertiary university hospital in Sweden, comprising 2,601 patients, assessed by the MET from 2010 to 2015. Patient registry data at the time of MET assessment was analysed from an epidemiological perspective, using univariable and multivariable analyses with death within 30 days as the outcome variable. Predictors of outcome were defined from age, gender, type of ward for admittance, previous medical history, acute medical condition, vital parameters and laboratory biomarkers. Identified factors independently associated with mortality were then used to develop a prognostic risk score for mortality.

    Results: The overall 30-day mortality was high (29.0%). We identified thirteen factors independently associated with 30-day mortality concerning; age, type of ward for admittance, vital parameters, laboratory biomarkers, previous medical history and acute medical condition. A MET risk score for mortality based on the impact of these individual thirteen factors in the model yielded a median (range) AUC of 0.780 (0.774-0.785) with good calibration. When corrected for optimism by internal validation, the score yielded a median (range) AUC of 0.768 (0.762-0.773).

    Conclusions: Among clinical variables available at the time of MET assessment, thirteen factors were found to be independently associated with 30-day mortality. By applying a simple risk scoring system based on these individual factors, patients at higher risk of dying within 30 days after the MET assessment may be identified and treated earlier in the process.

     

  • 49.
    Adielsson, Anna
    et al.
    Departmentof Anaesthesiology and Intensive Care Medicine, Sahlgrenska University Hospital, Blå Stråket 5, SE-413 45 Gothenburg, Sweden.
    Djärv, Therese
    Department of Medicine, K2, Solna Karolinska Institutet, SE-171 77 Stockholm, Sweden.
    Rawshani, Araz
    Department of Molecular and Clinical Medicine, University of Gothenburg, Institute of Medicine, Sahlgrenska Academy, SE-413 45 Gothenburg, Sweden.
    Lundin, Stefan
    Departmentof Anaesthesiology and Intensive Care Medicine, Sahlgrenska University Hospital, Blå Stråket 5, SE-413 45 Gothenburg, Sweden.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Changes over time in 30-day survival and the incidence of shockable rhythms after in-hospital cardiac arrest - A population-based registry study of nearly 24,000 cases.2020Ingår i: Resuscitation, ISSN 0300-9572, E-ISSN 1873-1570, Vol. 157, s. 135-140, artikel-id S0300-9572(20)30522-0Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: To determine changes over time in 30-day survival and the incidence of shockable rhythms after in-hospital cardiac arrest, from a countrywide perspective.

    METHODS: Patient information from the Swedish Registry for Cardiopulmonary Resuscitation was analysed in relation to monitoring level of ward and initial rhythm. The primary outcome was defined as survival at 30 days. Changes in survival and incidence of shockable rhythms were reported per year from 2008 to 2018. Also, epidemiological data were compared between two time periods, 2008-2013 and 2014-2018.

    RESULTS: In all, 23,186 unique patients (38.6% female) were included in the study. The mean age was 72.6 (SD 13.2) years. Adjusted trends indicated an overall increase in 30-day survival from 24.7% in 2008 to 32.5% in 2018, (on monitoring wards from 32.5% to 43.1% and on non-monitoring wards from 17.6% to 23.1%). The proportion of patients found in shockable rhythms decreased overall from 31.6% in 2008 to 23.6% in 2018, (on monitoring wards from 42.5% to 35.8 % and on non-monitoring wards from 20.1% to 12.9%). Among the patients found in shockable rhythms, the proportion of patients defibrillated before the arrival of cardiac arrest team increased from 71.0% to 80.9%.

    CONCLUSIONS: In an 11-year perspective, resuscitation in in-hospital cardiac arrest in Sweden was characterised by an overall increase in the adjusted 30-day survival, despite a decrease in shockable rhythms. An increased proportion, among the patients found in a shockable rhythm, who were defibrillated before the arrival of a cardiac arrest team may have contributed to the finding.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 50.
    Adielsson, Anna
    et al.
    Sahlgrenska University Hospital.
    Karlsson, Thomas
    University of Gothenburg.
    Aune, Solveig
    Sahlgrenska University Hospital.
    Lundin, Stefan
    Sahlgrenska University Hospital.
    Hirlekar, Geir
    Sahlgrenska University Hospital.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ravn-Fischer, Annica
    Sahlgrenska University Hospital.
    A 20-year perspective of in hospital cardiac arrest: Experiences from a university hospital with focus on wards with and without monitoring facilities.2016Ingår i: International Journal of Cardiology, ISSN 0167-5273, E-ISSN 1874-1754, Vol. 216, s. 194-199Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Knowledge about change in the characteristics and outcome of in hospital cardiac arrests (IHCAs) is insufficient.

    AIM: To describe a 20year perspective of in hospital cardiac arrest (IHCA) in wards with and without monitoring capabilities.

    SETTINGS: Sahlgrenska University Hospital (800 beds). The number of beds varied during the time of survey from 850-746 TIME: 1994-2013.

    METHODS: Retrospective registry study. Patients were assessed in four fiveyear intervals.

    INCLUSION CRITERIA: Witnessed and nonwitnessed IHCAs when cardiopulmonary resuscitation (CPR) was attempted.

    EXCLUSION CRITERIA: Age below 18years.

    RESULTS: In all, there were 2340 patients with IHCA during the time of the survey. 30-Day survival increased significantly in wards with monitoring facilities from 43.5% to 55.6% (p=0.002) for trend but not in wards without such facilities (p=0.003 for interaction between wards with/without monitoring facilities and time period). The CPC-score among survivors did not change significantly in any of the two types of wards. In wards with monitoring facilities there was a significant reduction of the delay time from collapse to start of CPR and an increase in the proportion of patients who were defibrillated before the arrival of the rescue team. In wards without such facilities there was a significant reduction of the delay from collapse to defibrillation. However, the latter observation corresponds to a marked decrease in the proportion of patients found in ventricular fibrillation.

    CONCLUSION: In a 20year perspective the treatment of in hospital cardiac arrest was characterised by a more rapid start of treatment. This was reflected in a significant increase in 30-day survival in wards with monitoring facilities. In wards without such facilities there was a decrease in patients found in ventricular fibrillation.

1234567 1 - 50 av 3556
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf