Syftet med studien var att få en djupare förståelse om på vilket sätt läshunden kan bidra till att förbättra barns läsförmåga. Studien använder sig av en metainspirerad innehållsanalys. Metaanalys användes för att samla in information till studien samt att kunna dra slutsatser om tidigare forskning. Innehållsanalys användes för att skapa teman och kodning, med hjälp av innehållsanalys kan man skapa en djupare mening med textens innehåll. Artiklarna från resultatdelen samlades in från vetenskapliga databaser där alla artiklar är peer-reviewe.

Studien undersöker på vilket sätt kan en läshund bidra till att positivt påverka barns läsförmåga? Är det hunden i sig som påverkar barnets läsförmåga eller är det miljön? Resultat visar på att läshunden påverkar barn positivt både psykiskt, fysiskt och socialt. Resultatet visar även på att det är läshunden som påverkar barnen positivt och inte miljön de vistas i under lästiden. Slutsatsen man kan dra av denna studie är att läshunden visar på en positiv påverkan på barn och har givit oss förståelse om på vilket sätt läshunden påverkar barnen.

Studiens syfte var att undersöka fritidspedagogens arbetssätt med nyanlända barn i fritidshem.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om pedagogernas perspektiv på högläsningens roll i förskolan, samt vilka möjligheter och utmaningar som de upplever i sitt arbete med högläsning. Denna studie har sin utgångspunkt i läroplansteorin för att förstå hur pedagoger i förskolan uppfattar och implementerar läroplanens mål om högläsning och vilka faktorer som påverkar pedagogernas möjligheter i sitt arbete med högläsning.   Den valda metoden för datainsamling innefattar en kvalitativ forskningsansats, där semistrukturerade intervjuer genomförs med tretton pedagoger. Dessa pedagoger representerar både förskollärare och barnskötare och är anställda vid kommunala förskolor i Västernorrlands län och Stockholms län. Analysmetoden som används för att analysera det empiriska materialet är tematisk analys.  Resultatet visar att högläsning primärt används i undervisningssyften, samtidigt används den också för andra ändamål såsom återhämtning och skapande av en positiv relation till högläsningen. Högläsning har positiva effekter på barns lärande, språkutveckling, sociala utveckling och kommunikation. Resultatet visar att pedagogerna är medvetna om att tillämpa olika strategier för att göra högläsningen meningsfull. Genomförandet av högläsning påverkas av en rad ramfaktorer såsom barngruppsstorlek, koncentrationssvårigheter, tidsbegränsningar, otillräckliga språkkunskaper hos både pedagoger och barn, lokalens utformning och ljudnivå.  Slutsatsen som kan dras av resultaten är att ramarna för högläsning är sammankopplade och kan påverka varandra på olika sätt. Det är viktigt att pedagogerna är medvetna om dessa samband för att kunna skapa förutsättningar för högläsning som är både effektiv och givande, vilket skapar en positiv och meningsfull upplevelse för både barn och pedagoger. 

Studiens syfte är att undersöka hur fem förskollärare arbetar med ett interkulturellt arbetssätt inom en mångkulturellt förskoleverksamhet.

Studien har utgått från ett teoretiskt perspektiv på interkulturellt arbetssätt och den teoretiska ansatsen utgörs av ett interkulturellt perspektiv. Interkulturalitet handlar om möten mellan människor från skilda kulturer och en ömsesidig förståelse dem emellan. Skilda kulturer innebär exempelvis att man har olika modersmål, seder och levnadsregler. Jag har gjort en kvalitativ undersökning, där jag har intervjuat fem förskollärare i två förskolor.

Resultatet visar att förskollärarna hade en liknande syn på interkulturellt arbetssätt och att faktorer som förhållningssätt, arbetsmiljö och lärandemiljö bidrar till att barnen på förskolan ska känna sig mer trygga, nyfikna och motiverade. Därutöver visar resultatet på förskollärares behov av vidare utbildning i frågor som rör barns kultur och modersmål. Betydelsen av att arbeta med utgångspunkt i olika språk i förskoleverksamheten är ytterligare en tendens som framkommer i resultatet. En slutsats som kan formuleras med grund i undersökningens resultat är att förskoleverksamhet som tar tillvara och har sin grund i flera modersmål bidrar till att barn blir sedda, respekterade och motiverade att lära sig.

I forskning kring barns inflytande är det tydligt att förskollärarrollen är central i hur möjligheterna för inflytande utformas. Med tanke på tidigare forskning är studiens syfte att undersöka hur förskollärare beskriver sin roll i att skapa möjligheter, respektive hinder för barns inflytande. Semistrukturerade intervjuer av sju förskollärare har genomförts för att få deras egna resonemang kring begreppet inflytande. Studiens teoretiska ramverk bygger på utvecklingspedagogiska perspektivet samt Shiers-modell. Resultatet av empirin visar att begreppet inflytande anses höra ihop med förmågan att påverka, och förstås därmed i relation till barns demokratiska rättigheter. Ett stort hinder för barns utövande av inflytande är maktpositionen som vuxna besitter i relation till barn. Därigenom menar förskollärarna att de bör ta en didaktisk roll för att möjliggöra barns inflytande. Genom ett genuint intresse av att lyssna, ett stöttande i strävan mot att få barn att påverka förskolans fysiska inom- och utomhusmiljö samt tillämpning av pedagogisk dokumentation, beskriver förskollärarna att inflytande kan möjliggöras. 

Secure and reliable exchange of information between devices is crucial for any network in the current digital world. This information is maintained on storage devices, routing devices, and communication over the cloud. Cryptographic techniques are used to ensure the secure transmission of data, ensuring the user’s privacy by storing and transmitting data in a particular format. Using encryption, only the intended user possessing the key can access the information. During data or essential transmission, the channel should be secured by using robust encryption techniques. Homomorphic Encryption (HE) techniques have been used in the past for this purpose. However, one of the flaws of the conventional HE is seen either in its slow transmission or fast key decryption. Thus, this paper proposes an optimized Homomorphic Encryption Chinese Remainder Theorem with a Rivest-Shamir-Adleman (HE-CRT-RSA) algorithm to overcome this challenge. The proposed Technique, HE-CRT-RSA, utilizes multiple keys for efficient communication and security. In addition, the performance of the HE-CRT-RSA algorithm was evaluated in comparison with the classical RSA algorithm. The result of the proposed algorithm shows performance improvement with reduced decryption time. It is observed that the proposed HE-CRT-RSA is 3–4% faster than the classical Rivest-Shamir-Adleman (RSA). The result also suggests that HE-CRT-RSA effectively enhances security issues of the cloud and helps to decrease the involvement of intruders or any third party during communication or inside the data/server centers.

The aim of this article is to contribute with knowledge about how teachers in school-age educare describe their teaching. Teachers in school-age educare move between two different value systems as they are in a field of tension between tradition and new educational policy intentions. Written reflections from 48 teachers at 31 schools in four municipalities have been analyzed based on what has been described as necessary teaching elements; intentionality, interactivity and intersubjectivity. The deductive analysis resulted in four themes; Play-oriented teaching, Subject-related teaching, Situation-based teaching and Value-based teaching. The results, based on the study's analyzing concepts, show that the teacher's control is central to whether the activities that the teachers carry out can be called teaching or not. The results also show that teaching in school-age educare still centers around a historical core of play, child focus and adaptation to the situation, even though this has been supplemented with new educational policy intentions that emphasize teaching and evaluation of childrens’ learning. However, the analyzes also show that teachers in school-age educare can move flexibly between the two value systems.

Syftet med denna studie är att genom sex intervjuer med förskollärare från olika förskolor med olika förutsättningar, undersöka hur förskollärarna upplever att barnen får vara delaktiga och ha inflytande i högläsningen. Resultatet visar att de flesta förskollärare använder sig av liknande metoder för att ge barnen delaktighet och inflytande i högläsningen. Dessa metoder kan vara att låta barnen vara med och välja böcker, att samtala med barnen kring den lästa boken samt att utgå från barnens intressen när man väljer böcker till avdelningen. Resultatet visade även att det finns hinder för barnens delaktighet i läsvilan. Dessa hinder kan vara att en del barn tappar koncentrationen på boken om läsningen blir avbruten för frågor eller andra kommentarer. Ett annat hinder kan även vara den tidsbrist som vissa förskollärare känner finns för den spontana högläsningen. Genom denna studie framkom hur förskollärarna upplever att de arbetar med delaktighet och inflytande i högläsningen samt att de upplever att barnen själva gör sig delaktiga i högläsningen genom att till exempel ställa frågor angående boken under läsningen.

Pedagogiska utvecklingsledare och deras ledarroll i förskolan är studiens undersökningsfokus. Syftet med studien är att analysera pedagogiska utvecklingsledarens arbete i förskolan med fokus på deras ledarroll. Studien gjordes utifrån två frågeställningar. Den första berör vad det innebär att vara pedagogiska utvecklingsledare i förskolan. Den andra berör hur pedagogiska utvecklingsledare bedriver utvecklingsarbete i förskolan.

 Med hjälp av teorin om praktikarkitekturer undersöks i denna studie vad pedagogiska utvecklingsledare säger och gör i ledarrollen, samt hur relationer skapar i ledarrollen. Semistrukturerade intervjuer har utförts med sex pedagogiska utvecklingsledare för att kunna besvara frågeställningar i syfte och komma fram till resultatet med hjälp av litteraturen och teoretiska perspektivet. 

 Studiens resultat har visat att en kompetent pedagogisk utvecklingsledare i förskolan kan resultera på kollegornas professionella utveckling med hjälp av kollegialt lärande samt barns lärande och undervisning genom barnfokuserade strategier. Annat som kom fram i resultatet är att pedagogiska utvecklingsledare ska kunna lära känna kollegor för att se allas kompetens, lyssna på kollegor, vara lyhörd och nyfiken för att lyckas i ledarskapet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Hälsoäventyrets pedagogiska arbete påverkar kunskaper och attityder hos barn i åldrarna 12-13 år gällande tobak och tobaksanvändning. I studien genomfördes enkätundersökningar på tre olika skolklasser som besökt Hälsoäventyrets program “Typ tobak, liksom... ”. Enkäten innehöll både kvantitativa och kvalitativa frågor och svaren analyserades med hjälp av programmet Webropol samt genom en tematisk analys. Resultatet visar på att barnen uppskattar Hälsoäventyrets pedagogik för att den är varierad, lekfull och praktisk. En majoritet av barnen anser dessutom att deras attityd mot tobak påverkats. De främsta anledningarna är att barnen har fått mer kunskap och förståelse om tobak och dess negativa inverkan på kropp, miljö och ekonomi, detta har även påverkat barnen till att inte vilja använda tobak i framtiden. 

Syftet med studien var att undersöka hur fritidslärare uppfattar samverkan mellan skola och fritidshem, vilka möjligheter och svårigheter som kan finnas ur fritidslärares perspektiv. Tidigare forskning belyser fritidslärares svårigheter för samverkan mellan skolverksamhet och fritidsverksamhet. Studien har använt sig av samverkansteori för att analysera olika ambitionsnivåer för samverkan. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem fritidslärare i fyra olika kommuner runt om i Sverige. Resultatet har strukturerats genom en tematisk analys. Studiens resultat visar att fritidshemslärarna uppfattade att samverkan är för att få en helhetssyn på eleven. Samverkansarbetet blev ofta svårt eftersom fritidslärares kunskap och kompetens inte togs tillvara, att de blev mer resurs eller lärarassistent. Möjlighet till samverkan fanns beroende på vilken klasslärare arbetet skedde med. Vidare visar resultatet att fritidslärare betonade att samverkan är en ledningsfråga. Ett större ansvar från ledningen när det gäller samverkan efterfrågades. I diskussionen betonades att resultatet bekräftar tidigare forskning vad beträffar svårigheter i samverkan mellan klasslärare och fritidslärare. Enligt samverkansteorin styrks att en bra samverkan kräver att ledningen tar ett större ansvar. 

Syftet med studien är att utveckla kunskaper om hur förskollärare uppfattar relationersom syftar till lärande. Undersökningsfrågan studien lutar mot är; Kan förskollärarenstödja barns lärande genom skapande av relationer mellan förskollärare och barn? Föratt utveckla kunskaper om hur förskollärare uppfattar relationer som syftar till lärandehar en kvalitativ metod använts där förskollärare intervjuats. Begrepp som använts istudien är empati, omsorgsrelation, undervisningsrelation, intimitetszon och lyhördhet.Resultatet beskriver att ett empatiskt bemötande kan ses vara gynnande för relationenmellan barnen och förskollärarna. Vidare påvisas i resultatet att relationerna har olikakaraktär. Innehållet i kategori ett i resultatavsnittet påvisar en omsorgsrelation vilkenkan ses vara nödvändig för att en undervisningsrelation ska ges möjlighet att byggas.

I förskolemiljön utgör högläsning ett pedagogiskt verktyg som förskollärare kan tillämpa för att främja barns språkutveckling och understödja sociokulturellt lärande. Enligt läroplanen för förskolan bör högläsning vara en del av förskolans vardag, men det exakta utförandet överlåts till förskollärarens egna pedagogiska bedömningar. Detta resulterar i att förskollärares syn på högläsningens betydelse och metodik varierar. Syftet med studien är att utforska förskollärares uppfattningar och metoder för att pedagogiskt implementera högläsning.

Högläsningen som pedagogiskt verktyg innebär introduktion av text för barn, utveckling av deras ordförråd och stimulans av både språkutveckling och framtida läslust. Ur ett teoretiskt perspektiv baserat på Vygotskijs teorier, framgår det att högläsningen inte är optimalt effektivt som pedagogiskt verktyg om den inte kombineras med andra aktiviteter som stimulerar inlärning.

Metoden som används för denna studie är kvalitativ. Detta används för att besvara studiens frågeställningar vilket empiriskt undersöks genom semistrukturerade intervjuer med tre förskollärare i en kommun i Stockholms län. Fokus ligger på förskollärarnas uppfattningar vad det gäller högläsning som ett pedagogiskt verktyg. Det empiriska materialet som samlats in analyseras genom tematisk analys. Detta för att finna slutsatser som besvarar frågeställningarna.

Studiens resultat och analys pekar på att förskollärare integrerar högläsning med andra aktiviteter såsom dramatiseringar eller diskussioner/öppna frågor. Detta resultat stämmer väl överens med studiens teoretiska ram. I studien konstaterar även att förskollärare generellt har en positiv, men tidspressad och undervärderad, syn på högläsning jämfört med flera andra aktiviteter. Slutligen visar studien att en återkommande utmaning för förskollärare är att hantera barns varierande läslust, intressen, engagemang och potential för lärande vid val av läsmaterial.

The aim with our ongoing research is to find out what primary school teacher students (working with 6-8 year old pupils) thought of the meaning of aesthetics in teaching. What are the benefits of an aesthetic learning process? Previous research that we refer to is the dissertation of Tarja Häikö (2007). She investigates how aestethic learning processes are used in school and preschools. Boberg & Högberg (2015) have investigated how aestethic learning processes are used in schools and teacher education. Chemi (2012) has investigated the relationship between art, emotions and learning. Our framework is socio-cultural theory in accordance with Vygotsky (1995). The work of Gardner (2009), Hethland (2013) and Lindström (2010 & 2012) provides us with tools for analysis. The work has an hermeneutic phenomenologic research approach, using narratives (poetry as method). The participants were informed of the study and its aims. The confidentiality of the informants was secured. Consequences for informants were considered. A story can be a powerful way of reporting the results in research. How about using an even more condensed form, like a poem? We assume that the poetic language communicates with the reader in a more sensitive way than other research languages. Can the creation of the haiku in itself be a tool for discovery? We hope that the students will became aware of the usefulness and meaning of aesthetic learning. We also hope for increased use of aesthetic learning processes in schools. 

The purpose of this study is to investigate young children’s possibility to participation and influence in preschool settings. The specific questions were:  If and how do preschool teachers work with young children's influence and participation? In what way is the preschool teachers approach closely related to young children's opportunity to influence and participate? The results show that preschool teachers do work with young children’s influence and participation by keeping them involved in the preschool settings and considering their interest when planning the activities. The teachers also interpret the children’s ability to express their wishes and needs through nonvocal communication such as gestures and body language. The teacher's approach was shown as closely connected to the children opportunity to influence and participate in consideration to how close the teacher was to the child’s perspective and how they viewed the child. In summary this study concludes that the children’s ability to exert influence and participation will increase by endeavouring to come close to the child’s perspective and balancing the routines of the preschool settings as well as taking the child’s individuality into consideration.

This chapter discusses sustainability of Sweden’s most recent World Heritage (WH) site, the Decorated Farmhouses of Hälsingland. A general overview presents what WH is, why it is special and why it should be preserved for future generations. The views of WH farm owners on managing a WH site and how they feel about the task have been assessed. WH must be preserved for future generations and it is necessary for the farms to interact sustainably with their local communities. Most WH farms are privately owned and have been within the same family for centuries. Will this continue in the future or are there problems with succession?

Att vara glad på arbetsplatsen är ett mål som vi anställda strävar efter inom arbetsmarknaden. Att trivas på arbetet kan bero på olika faktorer som kan hänga ihop med en god arbetsmiljö för de anställda. Anställda som trivs med sitt jobb visar bättre resultat och har en ökad prestation. Arbetsgivarna bör tänka strategiskt på detta område och investera både tid och resurser för positiv påverkan på verksamheten. Att mäta trivselgraden regelbundet i ett företag är nödvändigt i högsta grad för att ta reda på vad som fungerar bra och vilka områden som behöver förbättras.

Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer. Detta innebär intervjuer av ett antal anställda på företaget Bauhaus. Valet av företag bygger på bekvämlighetsprincipen. Intervjuerna riktade in sig på upplevd trivsel på arbetet samt vad som ökar trivseln.

Uppsatsen utgår från en studie av Angelöw (2015) som visar att Sverige ligger på 9:e plats på världskartan när det gäller trivsel i arbetet, efter bland annat Mexiko, Indien och Norge. Resultaten av denna studie visar exempel på faktorer som kan ligga bakom trivseln i arbetet. Undersökningen kan därför vara en grund till att öka förståelse och insyn i vad som kan vara en trivsam arbetsplats och vad som kan påverka arbetsmiljötrivsel.

Syftet med denna studie var att bidra till ökad medvetenhet om hur förskollärare upplever sig kunna mediera läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) i samband med förändringarna i läroplanen som trädde i kraft den 1 juli 2019, och vilka utmaningar och möjligheter de stött på i samband med implementeringen. Det här var en kvantitativ studie som utgick från ett frågeformulär i ett slutet förskoleforum på Facebook där 56 förskollärare valde att delta. Ett sociokulturellt perspektiv användes för att förstå de kontextuella förutsättningarna för att mediera läroplanen. Resultatet visade att det många förskollärare upplevde som utmaningar i implementeringsarbetet var bland annat digitalisering, tidsbrist, utbildning/undervisning och gemensam reflektion/diskussion. De möjligheter många beskrev handlade om stöd och resurser från rektorn i form av bland annat tid för läsning, föreläsningar/webbkurs och samtal/diskussion. Resultatet visade även att majoriteten av deltagande förskollärare upplevde att arbetslaget sällan eller aldrig gavs möjlighet att tillsammans reflektera, diskutera och sätta sig in i förändringarna i läroplanen. Dock uppgav 87 procent att de som arbetslag regelbundet hade schemalagd gemensam planeringstid, men att under den tiden skulle allt annat hinnas med. Vad gäller förskollärarnas möjligheter att reflektera och diskutera med andra förskollärare visade resultatet att 66 procent av respondenterna regelbundet fick tillfälle för det medan 34 procent aldrig upplevde sig kunna göra det. Resultatet visade också att majoriteten av förskollärarna upplevde att det saknades material och resurser för att tillfredsställande kunna implementera förändringarna av läroplanen och de största bristerna handlade om tid och ekonomi. Därtill uppgav 70 procent av förskollärarna att de upplevde sig kompetenta nog att leda implementeringsarbetet, medan 30 procent kände sig osäkra framförallt på grund av tidsbrist och arbetet med digitalisering.

Syftet med studien var att skapa större förståelse för hur AKK bidrar till inkludering och delaktighet i förskolan samt om det förekommer hinder i användningen av AKK. Studien utgick från en kvalitativ ansats där verksamma förskollärare intervjuades. Det insamlade materialet analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv och en tematisk analysmetod. Resultatet visade att AKK anses gynna barns inkludering och delaktighet i förskolan. Förskollärare strävar efter att AKK är lättillgängligt för alla barn för att gynna barns språkutveckling och kommunikation trots hinder som kan förekomma. Slutsatsen av den genomförda studien är att AKK kan användas i dagliga verksamheten för alla barn för att det bidrar till barns inkludering och delaktighet.

Syftet med den här studien är att undersöka hur förskollärare resonerar kring vad begreppet anknytning i förskolan innebär och hur förskollärarna anpassar introduktionen utifrån de yngsta barnens och deras vårdnadshavares behov. Vi har utgått ifrån Bowlbys anknytningsteori och kopplat några av dess centrala teoretiska begrepp till barns utveckling och välbefinnande. Forskningen som presenteras påvisar hur förskollärarens didaktiska förhållningssätt och strategier i samverkan med barnets vårdnadshavare kan möjliggöra och minska stressen vid de kortvariga separationerna som överlämningen innebär. Detta för att introduktionen av de yngsta barnen ska bli så bra som möjligt. Utbildningen i förskolan präglas av omsorg kring barnets trygghet och välbefinnande och det är pedagogernas uppdrag att stödja barnet i att bygga en grundläggande trygghet och självkänsla. Med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer samlades data in för att analyseras, bearbetas och diskuteras. Resultatet visar att majoriteten av de tillfrågade förskollärarna är införstådda med vikten av en trygg anknytning, både för barnet och för vårdnadshavarna. Förskollärarna visar på kunskap hur de kan anpassa introduktionen för att tillgodose trygg anknytning, utifrån varje enskilt barns behov, vårdnadshavares behov samt utifrån rutiner och miljö.

Avsikten med denna undersökning syftar till att undersöka betydelsen av fysisk aktivitet inom skol- och fritidsverksamhet för elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning för att tillgodogöra inlärningen. Studien knyter an till det sociokulturella perspektivet på lärande. De frågeställningar som besvaras är: Har elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning större behov av att röra på sig än andra och i sådana fall varför? Vad blir det för positiva förändringar hos elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som resultat av fysisk aktivitet/rörelse under deras skoldag? En enkätundersökning genomfördes på tre olika skolor med totalt 19 fritidslärare/extralärare och ett par specialpedagoger. Samtliga tillfrågade besvarade enkäten. Enligt studiens frågeställningar och utifrån det sociokulturella perspektivet med fokus på begreppet appropriering framkom följande resultat. Elever med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning har hjälp utav att röra på sig mer. Respondenterna menar att elevernas kommunikation för lärande förbättras. Resultatet pekar på att eleverna fick genom att röra sig mer, bättre möjlighet att ta över och ta till sig – appropriera – kunskaper i en samspelssituation.  Enligt respondenterna är det tydligt att undervisningsresultaten försämras när eleverna är stillasittande för länge. Att fysisk aktivitet har betydelse för lärandet bekräftas av tidigare forskning. Slutsatsen av denna enkätundersökning är att genom ökad fysisk aktivitet så skulle appropriering av kunskap kunna underlättas för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. 

Under de senaste årtionden har den svenska förskolan genomgått stora förändringar där barnantalet ökat i takt med att pedagogerna blivit tilldelade alltmer uppdrag utanför barngruppen. Samtidigt som förskolans läroplan ställer höga krav, där pedagogen har till uppgift att möta varje enskilt barn i ett socialt samspel och tillvarata det unika hos varje individ (Skolverket, 2016). Syftet med denna studie är att undersöka samspelstillfällen mellan barn och pedagog under en verksamhetsförlagd dag i förskolan, samt undersöka hur omgivningen kan påverka interaktionen däremellan. Studien är kvalitativ och materialet har inhämtats via skuggning av tio barn samt en gruppintervju med två verksamma pedagoger i förskolan. Resultatet visar på stora variationer mellan barnens samspelstid tillsammans med pedagog. Vidare framkommer det hur faktorer i omgivningen kan orsaka avbrott i samspelet, vilket i sin tur resulterar i kortare sammanhållande interaktionstider för det enskilda barnet. 

Software-Defined Networking (SDN) offers a centralized network management approach that can effectively address the complex and varied traffic demands characteristic of Industrial Internet of Things (IIoT) environments by decoupling the control plane from the data plane. The centralized control architecture of SDN necessitates the performance optimization of controllers to manage diverse traffic efficiently within IIoT applications. This paper explores the criteria for selecting controllers in SDN-enabled IIoT (SD-IIoT) environments, utilizing the Less Complex Analytic Network Process (LC-ANP) to establish their prioritization. A ranking system for SD-IIoT controllers is formulated using LC-ANP, and experimental validation of this method underscores its effectiveness in optimizing controller performance. The proposed approach enhances the overall efficiency of SDN-enabled IIoT networks, as evidenced by experimental evaluations measuring delay, throughput, packet loss ratio, and jitter across five different topologies with varying nodes and edges. The experiments indicate an overall increase in the average throughput, and a decrease in delay, jitter, and packet loss ratio. The results also show that the suggested strategy and proposed controller surpass the benchmark controller in complex network topologies. These results confirm the method’s capacity to significantly improve network performance in SD-IIoT applications.

Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle, där många är flerspråkiga. Skolan blir därför en central plats där många språk möts samt en plats där de ska lära sig ett annat språk. Syftet med studien är att undersöka hur elevernas språkutveckling fungerar men även hur lärare och pedagoger arbetar för att utveckla elevernas språkutveckling samt vilka verktyg de använder sig utav. Jag har skickat ut en enkät till sju olika pedagoger som jobbar på en skola där majoriteten av alla barn som går på skolan är flerspråkiga. Studien är både kvantitativ genom enkätfrågor. Studien är framställd i Mellansverige på en skola som ligger i en låginkomsttagande stadsdel. På skolan är tvåspråkigheten stor och cirka 70 procent av eleverna som går på skolan är tvåspråkiga, vilka antingen är födda i Sverige eller har kommit till Sverige när de var små. Resultatet visar att mycket är beroende på elevens bakgrund samt att lärarna försöker utveckla språket genom olika hjälpmedel såsom till exempel bildstöd, datorer och dokumentkameror.

Det finns många aspekter kring hur det går att uppnå den bästa hälsan på enarbetsplats. Ett exempel är att låta medarbetare få möjligheten att vara fysiskt aktivaunder arbetstid eller att som företag bidra med andra olika hälsoinsatser förmedarbetare och på så sätt undvika ohälsa på arbetsplatsen. Syftet med studien var attbeskriva hur medarbetare uppfattade betydelsen av fysisk aktivitet för sitt lärande ochvälbefinnande på arbetsplatsen utifrån ett hälsopedagogiskt perspektiv. Den teoretiskareferensramen utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv samt teorier om känsla avsammanhang (KASAM). För studien valdes en kvalitativ metod, där det genomfördesåtta semistrukturerade intervjuer, som har analyserats utifrån en kvalitativinnehållsanalys. Resultatet visade att medarbetarna upplevde en ökad hälsa ochvälbefinnande på arbetsplatsen med hjälp av fysisk aktivitet. Medarbetarna upplevdesig mer motiverade gällande sina arbetsuppgifter samt mer koncentrerade under sittarbete om de fått möjlighet att vara fysiskt aktiva på arbetsplatsen. De upplevde sigockså ha fått bättre sociala relationer utifrån att vara fysiskt aktiva med kollegorna,där de motiverade varandra att uppnå en bättre hälsa. De upplevde även att de lärdesig av varandra genom observationer under de fysiska passen de utförde ihop.Generellt tyckte de flesta anställda att den fysiska aktiviteten hade bidragit till etthållbart och hälsosamt arbetsliv. Slutsatsen är att de flesta medarbetarna upplevdeökad hälsa på arbetsplatsen när de gemensamt utövade fysisk aktivitet

Det senaste året har många inom förskolans verksamhet varit ute mer än någonsin på grund 

av Covid-19 situationen. Utomhuspedagogiken har även en stark närvaro i den svenska förskolan. Detta gjorde att vi blev intresserade av att se hur utomhuspedagogiken kan påverka barns välmående. Är det verkligen så bra att vara ute som det påstås? Syftet med denna studie är att se hur förskollärare använder utomhuspedagogik och hur deras engagemang påverkar barns välmående. Vi har sökt på forskning från hela världen för att få relevant kunskap för att ta vår egna studie vidare. Metoderna som vi har använt för insamling av data är intervjuer samt enkäter. Både barn och förskollärare på en förskola i mellansverige har intervjuats. Enkäterna skickades ut till förskolepersonal över hela landet. Så som vi tolkade resultatet kan kunniga, intresserade och engagerade förskollärare skapa en positiv naturupplevelse för barnen. Tidigare forskning visar på att det är en viktig del för barnens fortsatta naturintresse. 

Vi kom fram till att en positiv naturupplevelse är en viktig del för barns fortsatta naturintresse. Vidare kom vi fram till att engagerade och kunniga förskollärare har större möjlighet att påverka barns intresse för naturen och deras välmående.

Målet  med  denna  fenomenologiska  undersökning  baserad  på  kvalitativa  intervjuer  är  att   undersöka  rektorers  syn  på  drama  och  dramapedagogik.  Undersökningen  är  baserad  på   intervjuer  av  fyra  rektorer  som  är  eller  har  varit  yrkesverksamma  som  skolledare  i  Skånska   grundskolor.  Det  som  blev  tydligt  under  undersökningen  var  att  rektorerna  är  positivt  inställda   till  drama  och  dramapedagogik  i  svensk  skola.  Däremot  saknar  rektorerna  möjlighet  att   anställa  dramapedagoger  endast  för  att  undervisa  i  drama  eftersom  ämnet  inte  finns   representerat  i  Lgr  11.  För  att  undervisa  i  ett  ämne  måste  det  finnas  inom  ramen  för   lärarexamen,  vilket  drama  ej  gör.  Rektorernas  förslag  är  att  dubbla  examina  skulle  ge  dem   möjlighet  för  skolan  att  tillgå  dramapedagogers  expertis.  I  Lissabonagendan  (Consortium,   2010)  framhålls  vikten  av  att  nationell  och  internationell  styrning  och  dokumentation  som   nödvändig  för  att  säkerställa  utveckling  och  kvalitetssäkring  inom  drama.  Detta  gäller  även  för   svensk  del.  Avsaknaden  av  riktlinjer  inom  läroplanen  har  påverkat  drama  och   dramapedagogiken  inom  svensk  skola  i  den  grad  att  dramapedagogiska  tjänster  har  minskat.   Detta  trots  att  rektorerna  ser  stora  vinningar  inom  drama  som  metod  för  kreativt  lärande,   praktisk  kunskapsinlärning  och  gruppdynamiskt  utvecklande.  

Denna studie genomfördes i syfte med att undersöka hur förskollärare beskriver sitt arbete med digitala verktyg i förskolan. Tidigare forskning indikerar hur förskollärares inställning och användning av digitala verktyg på förskolor varierar. Mycket av det som påverkar arbetet handlar om deras egna attityder och erfarenheter men även skolledningens engagemang, tekniskt och pedagogiskt stöd. Genom att genomföra semistrukturerade intervjuer med 13 förskollärare gav det oss möjlighet att närma oss deras individuella förhållningssätt till samt användning av digitala verktyg. Hur förskollärare beskriver sitt arbete med digitala verktyg i förskolans verksamhet samt vilka utmaningar och möjligheter de ser, är frågeställningarna som vår studie utgår från. För att analysera förskollärarnas arbetsmetoder och inställningar har relevanta begrepp från det sociokulturella perspektivet tillämpats. Dessa begrepp är den proximala utvecklingszonen, appropriering, redskap och mediering. Resultaten indikerar att förskollärares förhållningssätt till digital teknik påverkas av deras kunskapsnivå och intresse. Utmaningar med digitaliseringsarbetet identifierades inom områden som fysiska resurser, tidsbegränsningar och förskollärarnas egen digitala kompetens. Denna studie bidrar med insikter om hur förskollärare arbetar med att integrera digitala verktyg i förskolans verksamhet, samt behovet av utbildning av förskollärarnas digitala kompetens för att underlätta arbetet med digitala verktyg.

Denna studie syftar till att skapa en fördjupad förståelse för pedagogisk dokumentation i fritidshemmets verksamhet. Vi har använt oss en kvalitativ metod där vi genomförde intervjuer i form av semistrukturerade frågor med sex fritidslärare i två olika fritidshemsverksamheter. Resultatet har diskuterats och jämförts med tidigare forskning och med nu gällande styrdokument för fritidshem. Resultatet visar att pedagogisk dokumentation spelar enavgörande roll för fritidshemmets verksamhet. Resultatet visar även att pedagogisk dokumentation synliggör pågående processer i fritidshemmets varsamhet, vilket bidrar till utveckling av den pedagogiska verksamheten, elever och fritidslärarnas arbete. Resultatet visar också att fritidslärarna utifrån sina erfarenheter bekräftar pedagogisk dokumentation som ett redskap för att säkerställa verksamhetens kvalitet. Fritidslärarna upplever att den pedagogiska dokumentationen på fritidshemmet inte är helt enkelt utan det krävs engagemang och kunskap. Resultatet påvisar även att kommunens fritidshemsverksamheter har sin gemensamma pedagogiska dokumentationsform som benämns FRIPP (Fritidspedagogisk planering) och denna utgör värdefullt underlag för att följa upp fritidshemmets resultat mot de nationella målen. Studiens slutsats är därför att den pedagogiska dokumentationen är en förutsättning för att kunna kartlägga verksamheten och identifiera områden som har särskild betydelse för att utveckla fritidshemmets verksamhet och uppfylla styrdokumentens mål.

Förskolan vilar på en demokratisk grund och på respekten för de människliga rättigheterna. Syftet med denna studie var att beskriva inkorporeringen av barnkonventionen i förskolan, i synnerhet med avseende på revideringen av läroplanen och begreppen delaktighet och inflytande samt förskollärares uppfattningar om ämnet.Studien har sin utgångspunkt och bakgrund i förändringarna i den kommande Läroplanen Lpfö18 och det faktum att barnkonventionen under år 2020 blir svensk lag. Tidigare forskning visar barnkonventionens status i Sverige och i andra länder som likt Sverige implementerat konventionen. Forskning visar också på att det är förskollärarnas förhållningssätt som avgör hur mycket delaktighet och inflytande barnen ges och vid vilka tillfällen detta sker. Resultatet från dokumentanalysen visar på att delaktighet och inflytande har stor plats i såväl barnkonventionen som den nya läroplanen samt att dessa flätas samman och ger delaktighet och inflytande än större plats i den reviderade läroplanen för 2019. I intervjuerna har det visats på en medvetenhet om de kommande förändringarna i förhållande till barnkonventionen och läroplanen, att dessa två dokument används i verksamheten samt en enad syn på innebörden och vikten av begreppen delaktighet och inflytande. Studien visar på att den svenska demokratin såväl som förskollärarens uppfattning och förhållning till sin roll påverkar möjligheten till delaktighet och inflytande. I arbetet med delaktighet och inflytande använder sig förskollärarna av olika resurser så som aktivitetstavlor, miljön som den tredje pedagogen och samlingen. Förskollärarna använder exempelvis barnböcker för att levandegöra barnkonventionen i arbetet. Slutligen visar studien att organisationen kan skapa såväl hinder som möjligheter för möjligheten till delaktighet och inflytande. 

Syftet med den här studien är att undersöka om det finns ett samband mellan vilka aktiviteter fjärdeklasseleverna gör på rasterna och deras upplevda koncentration och minne i skolan. Metoden som användes var frågeformulär via datorn. Resultatet visade att det finns positiva samband mellan stillasittande och fysiska krävande aktiviteter och elever upplevda koncentration och minne.

This special issue is the result of the workshop, Towards an integrated theory ofhistorical and moral consciousness, supported by Riksbankens Jubileumsfond (The SwedishFoundation for Humanities and Social Sciences) and Suomen kasvatuksen ja koulutuksen historianseura (The Finnish Society for the History of Education) and held at the University of Helsinki, in2015. History teaching and social studies education are increasingly expected to develop, amongother things, students’ historical consciousness. This goal is highly relevant for students’ ability todeal constructively with controversial issues of history which is an important civic competence inthe situation where in many societies’ political arguments concerning, for example, citizenshiprights, ethnic and cultural diversity, and democracy are only too often fuelled by simplistic narrativesof historical change and continuity. However, there is a blank spot in the existing research onhistorical consciousness in that intersections between historical and moral consciousness remainvery much unexplored. This special issue seeks to identify promising theoretical and conceptualpoints of convergence for future interdisciplinary studies of historical and moral consciousness.Contributors are from the fields of history, educational research, social psychology, and philosophy.

Historical and Moral Consciousness highlights how ethics can be understood in the context of History education. It analyses the qualitative differences in how young people respond to historical and moral dilemmas of relevance to democratic values and human rights education.

 Drawing on a four-year international project, the book offers nuanced discussion and new scholarly understanding of the intersections between historical consciousness and moral consciousness within research. It develops new theoretical tools for history teaching and learning that can support teachers as they endeavor to educate for democratic citizenship. The book includes a meta-analysis of research within history Didaktik and around historical events with a moral bearing, and presents a comparative study of Australian, Finnish, and Swedish high school students’ moral understandings of historical dilemmas.

 Raising important questions about how our learning from the past is intertwined with our present and future interpretations and judgements, this book will be of great interest to academics, scholars, teachers, and post graduate students in the fields of history education, democratic education, human rights education, and citizenship education.

History education comprises moral issues and moral aspects, often perceived as an important and meaning-making foundation that makes learning relevant and interesting. The interrelationship between time layers fuels historical interpretations and facilitates perceptions of moral issues. This article focuses on a study investigating how secondary school students express inter-temporal relationships in encounters with a morally challenging historical event, which for the participants would have been a moral dilemma. Using historical consciousness as the theoretical framework, a matrix linking two prominent theoretical models – Jörn Rüsen’s (2004) types of narratives and Ann Chinnery’s (2013) strands of historical consciousness – was developed to analyse and categorize secondary school students’ expressions of temporal orientation. To carry out the research, 15-year-old Finnish and Swedish students read an excerpt from Christopher Browning’s (2017) book Ordinary Men: Reserve Police Battalion 101 and the Final Solution in Poland (originally published in 1992). The students answered and discussed open-ended questions regarding the relevance of the text to their lives and others’ lives, and the applicability of this historical situation to Europe now and in the future. Using this empirical material, the analysis provides a tentative overarching depiction of students’ expressions of temporal orientation, and reports on findings of how temporal orientations relate to moral reflection.

Los tiempos de sueño y descanso juegan un papel fundamental en el bienestar y el aprendizaje de los niños y niñas más pequeños. La gestión del tiempo escolar, que es organizado por los sistemas educativos, afecta a las horas de instrucción del alumnado o al régimen de organización de la jornada lectiva, así como a los momentos dedicados al descanso y a las funciones vitales (comer, dormir, etc.). Este artículo se centra en el análisis normativo en el nivel estatal en España y Suecia en relación con estas cuestiones pedagógicas. Los resultados muestran cómo ambos sistemas educativos organizan el tiempo escolar de forma variable, lo que se traduce en diferentes organizaciones del tiempo, espacio y recursos humanos para permitir la función esencial del sueño o el descanso. Este hecho está teniendo consecuencias directas, en cuanto al tiempo que los niños y niñas pueden ocupar a las actividades y dedicar al descanso durante la educación preprimaria; así, en última instancia, se discute cómo este hecho está impactando en el bienestar infantil y se exploran futuras líneas de investigación.

Samarbete är något som alltid behövs när en grupp vill nå samma mål. Syftet med denna uppsats är att undersöka om individer som är aktiva inom lagidrott upplever att de utvecklar en samarbetsförmåga inom idrotten som de kan ha användning av i arbetslivet. Fem informanter som är aktiva inom lagidrott och har ett arbete som sin huvudsyssla har intervjuats. Resultatet visar att informanterna tyckte att lagidrott utvecklar samarbetsförmåga och att samarbetet fungerar på ett likartat sätt inom lagidrotten och på arbetsplatsen. Att lära känna varandra i en annan miljö var en viktig faktor för att förbättra samarbetet både inom lagidrotten och på arbetsplatsen. De ansåg också att ett bra samarbete generellt sett bestod av att kommunicera med varandra, ha en positiv attityd, vara ärlig och öppen.

Användandet av digitala verktyg har ökat under det senaste decenniet och är idag en del av vår vardag. Digitala verktyg innefattar mobiltelefoner, lärplattor, datorer, tv-apparater, projektorer etc. Dessa verktyg är vanligt förekommande ute på våra förskolor. Denna studie bygger på en meta-analys av hur ett urval studentuppsatser behandlarförskollärares användning av digitala verktyg i förskolan samt vilka faktorer som framkommer som betydelsefulla för studenterna gällande förskollärarnas användning av digitala verktyg.

Metoden som användes vid datainsamlingen var meta-analys för att sammanställa tidigare studentuppsatser publicerade i databasen DiVA. Sökningen avgränsades till studentuppsatser publicerade mellan 2010–2020 vid Högskolan i Gävle. Granskning av uppsatserna genomfördes för att de skulle vara relevanta för studien. Av de valda studentuppsatserna skapades en databas som redovisar författarna, publiceringsår, utgivare, databas, syfte, metod, urval, bortfall, resultat och slutsats.

Meta-analysen av uppsatsernas resultat visar att förskollärare främst använder sig av lärplattan för dokumentation, undervisning och planering. Majoriteten av förskollärarna i de studerade texterna anser att digitala verktyg ska ses som ett komplement i verksamheten. Vidare belyser studentuppsatserna en uppfattning om vikten av att vara närvarande vid barnens användning av digitala verktyg för att verktygen inte ska användas felaktigt. Uppsatserna visar även att förskollärarens attityd har en avgörande betydelse för användningen av digitala verktyg. Sammanfattningsvis, enligt studentförfattarna efterfrågar förskollärarna mer digitala verktyg. Diskussionen belyser hur innehållet i studentuppsatserna kan kopplas mot tidigare forskning där uppsatsernas sammanlagda resultat indelades i olika teman. 

I denna studie har tio bilderböcker för barn i förskoleåldern tre- till sex år analyserats för att ta reda på hur gestaltningarna av karaktärernas egenskaper förhåller sig till rådande genusnormer. Studien har en queerteoretisk utgångspunkt då vi har valt att kategorisera karaktärerna i tre kategorier av pronomen, Han, Hon samt Utan pronomen. Hirdmans (1988) teori om genus används som utgångspunkt i analysen för att beskriva hur genus är kulturellt konstruerat. Med hjälp av en enkät, som besvarats av nio pedagoger i ett flertal kommuner i Sverige, kunde vi sammanställa en lista med tio bilderböcker som läses på flera förskolor i Sverige. Datainsamlingen skedde både enskilt och tillsammans, analysen av böckerna gjordes först på varsitt håll för att sedan diskutera och sammanställa dessa. Resultatet av detta redovisades med hjälp av cirkeldiagram. Studien visade att de flesta av böckerna är skrivna av kvinnor samtidigt som den största andelen karaktärer presenteras med pronomenet han/honom. Studien visar även att gestaltandet av barn i böckerna som analyserats är nyanserad då alla karaktärer visar på mer eller mindre normbrytande egenskaper. Två djupare analyser har även gjorts för att förtydliga hur nyanserat karaktärerna gestaltas. Slutsatsen visade att det fanns många fler gemensamma egenskaper för karaktärerna av de olika pronomen och de utan pronomen än vad det fanns egenskaper som endast fanns hos en kategori av pronomen. 

Syftet med studien är att undersöka hur lärplattan används i olika lärmiljöer på ett flertalförskolor i en kommun. Lärplattan är idag ett verktyg som både förskollärare och barnskötareanvänder i verksamheten bland barnen på förskolan. Digitala verktyg är för barnen idag ettcentralt och vanligt arbetsverktyg som inte längre är en fråga om det ska användas i förskolaneller inte, utan hur det ska arbetas med i förskolan.Metoden som används i studien är intervjuer med sex respondenter, både förskollärare ochbarnskötare. Det insamlade materialet utifrån intervjufrågorna har tolkats och sammanställts istudiens resultatdel.Resultatet visar att lärplattan som används av pedagogerna ses som ett komplement med bådefördelar och nackdelar. Fördelarna är att lärplattan kan göra arbetet lättare för pedagogerna i denpedagogiska verksamheten, ta bort administrativt arbete och att flera barn kan interagera medverktyget samtidigt oberoende av om de har språket eller inte. Nackdelar kring lärplattan är attden medför mycket oro över hur den påverkar barnens inlärning. Många pedagoger saknarkunskap för verktyget och väljer att låta den ligga vilket då resulterar i att lärplattan blir enbarnvakt istället för ett verktyg för lärande.

Andersson, B. (2014). Modernt Ledarskap. C-uppsats i Pedagogik. Högskolan i Gävle, akademin för utbildning och ekonomi

Den undersökta myndigheten uttrycker sig sträva mot att utveckla ett modernt ledarskap och genom detta strävar myndigheten mot att bli utsedd till Sveriges modernaste myndighet vilket är en utmärkelse som samtliga statliga myndigheter kan erhålla. I teorier om ledarskap uttrycks vanligtvis att ledarskapet är en viktig faktor för en väl fungerande organisation. Det transformella- och kommunikativa ledarskapet, samt Big Five-modellen valdes efter en genomförd litteratursökning av nyare forskning om ledarskap som exemplifieringar av det som beskrivs som ett modernt ledarskap. Detta jämfördes sedan i studien gentemot hur personal på myndigheten själva uttryckte sin syn på ett modernt ledarskap med hjälp av en insamlad enkät.

Syftet med studien var att undersöka om myndighetens ledarskap är "modernt" i den meningen att den har likheter med de ledarskapsteorier som beskrivs som moderna i nyare ledarskapslitteratur.

Metoden var huvudsakligen kvantitativ i form av en enkät med kvalitativa inslag där fritextfält kopplades till utvalda frågor. Enkäten skickades ut till 200 chefer med personalansvar. Svarsfrekvensen blev cirka 46 procent där respondenterna svarade på ett antal frågor kring rådande chefspolicy, samt vilka färdigheter och egenskaper de menar att ett modernt ledarskap innehåller. Urvalet av respondenter begränsades till en specifik svensk myndighet och de medarbetare som där är chefer med personalansvar.

Resultatet av undersökningen antyder att rådande chefspolicy har visst stöd i modernare ledarskapsforskning (exemplifierat genom likheter och skillnader gentemot det tranformella- och kommunikativa ledarskapet, samt Big Five-modellen). Cheferna känner till den rådande policyn. Cheferna på myndigheten pekar på aspekter som att kunna kommunicera, ta beslut, skapa dialog och delaktighet, stötta och skapa entusiasm samt ge feedback som de viktigaste färdigheterna för det de kallar ett modernt ledarskap. De personliga egenskaperna som lyfts fram som de viktigaste är att vara stöttande/coachande, ha självinsikt och en positiv människosyn. Både färdigheterna och egenskaperna har tydliga kopplingar till de valda moderna ledarskapsteorierna som myndighetens personals åsikter jämfördes gentemot.