Samarbete och samverkan tas ofta för givet som något gott. Men trots höga förväntningar på positiva effekter är det svårare än vad många förväntar sig. Familjecentralen som den här artikeln handlar om är ett exempel på hur tvärsektoriell samverkan kan se ut i praktiken. Personalen har tillsammans med en forskare studerat samarbetets grundvalar och i artikeln diskuteras det spänningsfält som personalen på grund av samlokalisering befinner sig i och som innebär såväl hinder som möjligheter för samarbete. För att skapa gynnsamma förutsättningar för tvärsektoriellt samarbete i en samlokaliserad verksamhet behöver följande aspekter diskuteras och övervägas. - Moderorganisationernas ledning behöver se över ekonomiska och administrativa rutiner för familjecentralen och skapa yttre förutsättningar i form av handledning och tid för lärande och utveckling inom gruppen. - Personalen behöver tänka över betydelsen av sin egen och professionens utveckling samt aspekter av den organisationskultur som de representerar och bär upp. Olikheter kan bli bränsle för lärande och utveckling i gruppen, som i sin tur kan leda till en utveckling och nytänkande i verksamheten och man kan undvika att olikheter blir grogrund för samarbetsproblem.

Barnens hälsa påverkas redan tidigt i livet av föräldrarnas livsvillkor. Låg social status, brist på vänner och stress tidigt i livet leder till hälsoskillnader. Familjecentraler med en öppen förskola och förebyggande socialt arbete är en tidig insats och en lågriskstrategi som riktar sig till alla. Den har goda förutsättningar för att stärka föräldrarnas tillit och gemenskap med andra och kan bidra till att minska hälsoskillnader genom att främja barnens hälsoutveckling. Syftena med utvärderingen av de 16 familjecentralerna var att undersöka i vilken mån besökarna är representativa för befolkningen i upptagningsområdet och av vilka anledningar föräldrarna besöker öppna förskolan på familjecentralen. Jämförelse mellan befintlig befolkningsdata i upptagningsområdena och föräldrabesökares bakgrundsdata visar att familjecentralen i huvudsak når en representativ del av befolkningen. Föräldrar använder sig av familjecentralen för att få råd, utbyte av erfarenheter, barnens skull och att umgås med andra. I synnerhet för invandrare har familjecentralen stor betydelse för att komma in i det svenska samhället.

Familjecentralens verksamhetsidé för öppna förskolan på familjecentraler – formulerat som en hypotes - har utvärderats steg för steg genom samla in data på sammanlagd sex familjecentraler för att pröva hållbarheten i hypotesen. Utvärderingen visar på ett föräldraskapande bland småbarnsföräldrar genom att de lär sig om barn och föräldraskap, får möjlighet att utöka sitt sociala kontaktnät och att bara vara i en trygg omgivning där socialt stöd finns till hands. De får tillsammans med andra känna sig ’good enough’ som en vanlig förälder med ett normalt barn. Professionell följsamhet utmärker personalens arbetssätt. De bedömer den ”mognadsgrad” som föräldern befinner sig i för att söka stöd och anpassar sitt förhållningssätt till föräldern genom fysiskt avstånd och djup i samtalet. På så vis kan pedagogiska, sociala och psykologiska mekanismer triggas igång och förklara de resultat som föräldrar upplever för dem själva och deras barn. Artikeln avslutas med en omformulerad hypotes om öppna förskolors verksamhet på familjecentraler.

På senare år har ett antal program som t.ex. Community Parent Education Program (COPE) initierats för att främja barns hälsa och psykosociala utveckling. COPE är ett manualbaserat program som ofta används som del i de föräldrautbildningar som ges i invandrartäta områden. COPE utvecklades i Kanada och vid användningen i Sverige översätts materialet. Program erbjuds på språk som t.ex. arabiska och somaliska och när dessa kurser ges översätts materialet ytterligare. I artikeln undersöks vad som händer när ett manualbaserat program översätts och implementeras i svensk kontext. Studien visar att de samtalsledare som leder programmen strävar efter manualtrogenhet, men att översättningar och kulturella anpassningar sker för att de utrikesfödda deltagarna ska förstå programmet. Många föräldrar är dock nöjda med och känner sig stärkta i sitt föräldraskap efter att ha genomgått COPE programmen.

I artikeln ”aggressiv musik och coping” diskuteras aggressiv musik (heavy metal, hårdrock, punkrock, hård rap och aggressiv popmusik) som copingstrategi vid den rollkonflikt som kan uppstå i samband med att någon drabbas av cancer. Detta eftersom den sjukroll som tenderar att tillskrivas individen i många fall strider mot den roll personen själv önskar inneha. Diskussionen förs utifrån två fallbeskrivningar hämtade från en studie som fokuserar på musikens roll för personer som drabbats av cancer. I analysen av de två fallbeskrivningarna framgår att aggressiv musik har fungerat som en copingmetod genom att hjälpa informanterna att hantera den ovan nämnda rollkonflikten.

Emellertid visade analysen på att ålder kan vara en aspekt av betydelse beträffande vid vilken tidpunkt som ett motstånd gentemot sjukrollen växer fram och en konflikt mellan rollerna uppstår. Det är viktigt att se att en copingstrategi är en mötesplats mellan individ och situation. Den är komplex, mångbottnad och högst kontextuell. Diskussionen i denna artikel, vilken förs utifrån detta synsätt, visar på att aggressiv musik, som ofta förknippas med

aggressivitet och våld, kan verka som en funktionell och högst användbar copingstrategi för unga personer som drabbas av cancer.

I artikeln ”aggressiv musik och coping” diskuterar vi aggressiv musik (heavy metal, hårdrock, punkrock, hård rap och aggressiv popmusik) som copingstrategi vid den rollkonflikt som kan uppstå i samband med att någon drabbas av cancer. Detta eftersom den sjukroll som tenderar att tillskrivas en person i många fall strider mot den roll man själv önskar inneha. Diskussionen förs utifrån två fallbeskrivningar hämtade från en studie som fokuserar på musikens roll för personer som drabbats av cancer.

I analysen av de två fallen, fann vi att ålder var en aspekt av betydelse beträffande vid vilken tidpunkt under sjukdomstiden som ett motstånd gentemot sjukrollen växte fram och därmed skapade en konflikt mellan rollerna.

Det är viktigt att se att en copingstrategi är en mötesplats mellan individ och situation. Den är komplex, mångbottnad och högst kontextuell. Vi visar på att aggressiv musik, som ofta förknippas med aggressivitet och våld, kan verka som en funktionell och högst användbar copingstrategi för unga personer som drabbas av cancer.

I ljuset av fyra välfärdsprinciper analyseras familjecentralerna så som de framträder i Socialmedicinsk tidskrifts temanummer om familjecentraler. Principerna är 1. välfärd som social kompensation 2. välfärd som social garanti 3. välfärd som social service samt 4. välfärd som social investering. Frågan är om, och hur, dessa principer konkurrerar om uppmärksamheten samt vilken betydelse det får.  Resultatet visar bl.a. att tre av de fyra välfärdsprinciperna framträder som komplementära när verksamhetens visioner diskuteras samtidigt som de framträder som konfliktande när texterna behandlar yrkesutövares arbetsvardag.  Organisationsformen, familjecentralsformen, framträder som något som underlättar hanteringen av principerna. Välfärd som social service där kunden köper service på en marknad hanteras dock inte i texterna. Möjliga orsaker till svårigheterna att förena denna princip med de övriga diskuteras.

Att ta reda på patienternas uppfattningar om vård och de välfärdstjänster som samhället erbjuder är viktig för att kunna kvalitetsutveckla vården. Syftet med denna studie var att undersöka patienternas perspektiv om jämlikhet i vård samt deras idéer om metoder för att utveckla en mer jämlik vård. För att nå syftet används kvalitativ metod i form av intervjuer med patienter och representanter för patientföreningar. Resultatet visar att patienter anser att läkarkontinuitet, tid vid besök, tillgänglighet, kommunikation och bemötande kan utvecklas och blir bättre för att en mer jämlik vård ska uppnås. 

Equity in health and providing care on equal terms is one of the most important aspects of a welfare society. Several reports indicate that the health care services are not equal. The purpose of this study was to study health care providers’ perceptions on equitable care and their ideas about methods to achieve a more equitable care. An web survey was sent to health care providers whose unit were involved in the project "Care on equal terms" before and after the project period. The results show that health care providers perceived that the factors that influence clients’/ patients’ access to care on equal terms consists of: structural / organizational factors in the health care organization or in the society and clients’/ patients’ social situation.

Syftet med föreliggande artikel är att beskriva hur examensmålet ”mäns våldmot kvinnor och våld i nära relationer” har implementerats och integreratsi sjuksköterskeutbildningen vid Linnéuniversitetet. Ytterligare ett syfte är attgenom konkreta exempel bidra med idéer och didaktiska metoder. I artikelnsinledande del ges en kort bakgrund till regeringens beslut 2018. Därefterframställs hur examensmålet implementeras och integreras i tre av sjuksköterskeprogrammetskurser. De kurser som valts ut som mest lämpliga medhänsyn taget till övrigt kursinnehåll och upplägg utgår från en pedagogiskidé som stödjer ett studentcentrat, problemorienterat och hållbart lärande,samt ansvar för såväl individuellt lärande som gemensam kunskapsutveckling.Beskrivningen fokuserar på det systematiska arbete som ägt rum medatt forma ett lärande som syftar till att kursernas examinationer länkas tilllärandemål, innehåll, undervisningsformer och progression. Artikeln avslutasmed en presentation av tankar om förändring, uttryckt i ett behov avkunskapsutveckling och kursutformning i förhållande till examensmålet.

Barn till allvarligt somatiskt sjuka föräldrar löper en förhöjd risk för egen psykisk ohälsa. Här presenteras resultat från utvärderingen av implementering av rutiner och arbetssätt som syftade till att förbättra arbetet med att identifiera, informera samt stödja minderåriga barn till patienter på en neurologisk klinik. Fyra delstudier genomfördes. Resultaten indikerar att trots betydande insatser för att säkerställa att kliniken lever upp till sina lagstadgade uppgifter, fanns en stor förbättringspotential. Hela 80% av patienter med minderåriga barn hade inte fått information om sina barns rätt till stöd och 40% hade inte tillräckligt stöd för att utöva sin föräldraroll. Samtidigt noterades en tydlig ökning i andelen personal på kliniken som hade kunskap om sin skyldighet att erbjuda information, råd och stöd. 

Forskning indikerar en relation mellan idrottsliga och patriarkala ideal somhos vissa individer riskerar att ta sig uttryck i våld mot kvinnor och andramän. Syftet i denna artikel är att utifrån tidigare forskningsresultat undersökarelationen mellan maskulinitetsideal, våld och idrott samt möjligheterna tillförändring. Teoretiskt tas avstamp i begreppet ”den dominerande hegemoninsmaskulinitetsideal”. Argumentationen kretsar kring behovet av att utvecklaförståelsen av våld inom lagidrott med kroppskontakt genom att placerabetydelser av genus och patriarkala ideal i centrum av en sådan förståelseoch i förebyggande insatser. Med fokus på framtiden, avslutas artikeln meden färdriktning genom att diskutera ett utkast till en genusmedveten, våldspreventivmodell för idrottsrörelsen baserad på tidigare forskning och praktisktarbete inom idrottsrörelsen.

Artikeln problematiserar läraryrkets koppling till säkerhets- och krishanteringsfältet samt hur denna kan förväntas inverka på lärarnas arbetsmiljö. Baserad på litteraturstudier med fokus på yrkesgruppen lärares närmande till fältet säkerhet och krishantering, mynnar analysen ut i två potentiella utmaningar a) arbetsmiljöproblem relaterade till den nya lärarrollen och b) genusaspekter som uppstår vid kopplingen till säkerhets- och krishanteringsfältet. Lärarnas arbetsmiljö utmanas med anledning av nya krav att hantera kriser och agera som säkerhetsaktörer. Yrkesgruppen kan ställas inför nya uppgifter som traditionellt sett har hanterats av räddningstjänst och polis. I denna kontext aktualiseras föreställningar om genus kopplade till dessa tidigare separata yrkesgrupper. Kvinnodominerade yrkesgrupper riskerar här att underordnas. Kommunal resursallokering har hittills exkluderat lärare som kris- och säkerhetsaktörer vilket riskerar förstärka arbetsmiljöproblemen.

Artikeln problematiserar beslutsfattande i vård- och omsorgssektorn till följd av Covid-19 pandemin. Detta görs deduktivt genom att applicera en empiriskt framtagen beslutsmodell på nya data som utgörs av medieartiklar. Be-slutsmodellen kan delas in i två dimensioner; en medarbetarinriktad och en organisationsinriktad. Varje dimension anger beslutsriktningen och sträcker sig från anti till pro. Det innebär att beslut kan fattas pro/anti medarbetare/organisation. Vi har funnit belägg för tre av modellens fyra dimensioner, vilka är utgångspunkter för analys av vilka konsekvenser beslut kan få på medar-betare, på arbetslivet och på det det civila samhället i stort.

Det finns idag få svenska studier som undersöker erfarenheter av utsattheti barndom hos ungdomar med drogproblem, särskilt inom öppenvården.Den här studien analyserade erfarenheter av försummelse och övergreppunder barndomen hos ungdomar (medelålder 18 år) som påbörjat öppenvårdsbehandlingför drogproblem. Resultaten visade att många ungdomarhade erfarenheter av försummelse och övergrepp i barndomen. Erfarenhetav utsatthet i barndomen var också relaterat till upplevda problem i uppväxtfamiljen,t.ex. ekonomiska svårigheter, missbruk, psykisk ohälsa och våld ifamiljen. Resultaten pekar på att det är angeläget att även utreda utsattheti barndomen bland ungdomar i behandling för drogproblem, särskilt då det idag finns god evidens för att psykiatrisk samsjuklighet (t.ex. traumareaktionoch drogproblem) bör behandlads samtidigt för att uppnå bäst effekt.

Denna artikel belyser hinder och möjligheter vid implementering av en screeningmetod för att identifiera spelproblem bland personer som uppbär försörjningsstöd inom socialtjänsten i Göteborg. Det empiriska underlaget samlades in via dels en undersökning av spelproblem med de två screen-inginstrumenten NODS och NODS-PERC, dels fem intervjuer med handläg-gare. Studien visar att det är möjligt att identifiera personer med spelproblem inom socialtjänsten med båda screeningintervjuerna, men åskådliggör även de svårigheter som förelåg vid implementeringen av detta nya arbetssätt inom socialtjänsten.

Studien belyser Coronapandemins eventuella betydelse för de 658 ungdomar som påbörjade behandling för alkohol- och narkotikaproblem på Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö år 2020 vad gäller droganvändning och psykosocial situation jämfört med uppgifter för 2016-2019. I studien observeras flera parallella förändringar kring ungdomarnas alkohol- och cannabisanvändning som kan hänga samman med förändrade umgängesmönster till följd av en ökad social distansering under pandemin. Dessa positiva indikationer kan ställas mot en befarad ökad psykisk ohälsa de kommande åren. 

Ungdomar som använder cannabis dricker också ofta alkohol. Denna arti-kel belyser hur en riskfylld alkoholkonsumtion hos ungdomar, som inleder behandling på storstädernas Maria-mottagningar för missbruk av cannabis, relateras till droganvändningsmönster samt till olika bakgrunds- och riskfak-torer. Studien baseras på strukturerade intervjuer med 887 ungdomar och analysen urskiljer nio olika riskfaktorer som är starkt relaterade till deras kom-binerade användning av cannabis och alkohol. En slutsats är att det är viktigt att uppmärksamma ungdomars riskfyllda alkoholkonsumtion och vid behov även erbjuda specifika interventioner med inriktning på alkoholproblem.

Det saknas i stor utsträckning kunskap om de ungdomar som kommer i kontakt med öppenvård i Sverige för alkohol- och narkotikaproblem. Syftet med denna artikel är att med stöd av ett empiriskt material från intervjumetoden UngDOK beskriva de ungdomar som får vård vid Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Den deskriptiva tvärsnittsstudien baseras på material om 755 ungdomar som påbörjat någon form av vårdkontakt. Studien belyser vikten av att de screenings- och bedömningsinstrument som vänder sig till ungdomar som påbörjar vård och behandling för missbruksproblem behöver inrymma ett flertal risk- och skyddsfaktorer, för att personal tidigt ska upptäcka och uppmärksamma dessa faktorer i behandlingsarbetet.

Från ett tillstånd som tidigare har kopplats till en relativt begränsad andelbarnoch ungdomar har ADHD-diagnosen nu fått en större roll och betydelsei detsvenska samhället. Syftet med denna artikel är att analyseraoch diskuteraförekomsten av ADHD-diagnoser hos ungdomar som påbörjaröppenvårdför alkohol- och narkotikaproblem och hur diagnosen kan relaterastillsocialaförhållanden, droganvändning och psykisk hälsa. Studien baseraspå struktureradeintervjuer med 2169 ungdomar från nio städer för åren2013, 2014 och 2015. Resultaten visar att en betydande andel ungdomarsom vändersig till öppenvård också har en ADHD-diagnos, att det har sketten stor ökning de senaste åren, att det är en stor lokal variation och attdennagrupp ungdomar är psykosocialt utsatta med omfattande probleminom många livsområden. Den ökade förekomsten bland både pojkar ochflickor och den stora lokala variationen väcker frågor om ADHD-diagnosersorsak, tillförlitlighet och konsekvenser.

Personer med låga inkomster söker ekonomisk hjälp via Facebook och andra sociala medier. Vad avser biståndet som efterfrågas och vilka individer söker hjälp? 30 ansökningar hos organisationen Giving People som granskades visade att det är barnfamiljer som söker hjälp till basala behov som mat och kläder. Denna hjälp sätts i relation till hjälp som ges från Sveriges Stadsmissioner och till socialtjänstens försörjningsstöd. Hjälpen från Giving People är snabb samtidigt som organisationen medvetet kringgår socialtjänstens krav på redovisning av inkomster. Den hjälpsökande individen får ett litet extra tillskott samtidigt som det finns en risk att fattigdomen i samhället inte uppmärksammas tillräckligt. Sveriges Stadsmissioner och socialtjänsten erbjuder professionella personliga möten till skillnad från Giving People. Detta kan vara viktigt eftersom ekonomiska svårigheter ofta är en markör för andra sociala problem

När personer som är utsatta för våld i nära relation lämnar förövaren kan skyddade boenden erbjuda en fristad. Dessa boenden har dock olika förutsättningar att möta utsatta vuxnas och barns behov av skydd och stöd. I denna artikel beskriver vi olika utmaningar som skyddade boenden står inför idag och diskuterar de idéburna organisationernas betydelse. Detta görs med utgångspunkt i Nancy Frasers teorier om social rättvisa och socialt skydd. Artikeln visar att den kunskap som finns inom idéburna organisationer är betydelsefull oavsett om skyddade boenden drivs av idéburna organisationer, kommuner eller vinstdrivande aktörer. Dessutom behöver finansieringen säkras för att samtliga skyddade boenden ska ha förutsättningar för att kunna möta de utsattas behov.

Syftet var att undersöka stigma- och skamupplevelser bland långtidssjukskrivna i psykiska och muskuloskeletala diagnoser och om upplevelserna skiljer sig diagnoserna mellan. 2300 personer besvarade en enkät och på basis av enkätsvar bildades även en grupp med båda slagen av besvär. Bland de med psykiatriska och kombinationsdiagnoser tillhörde 33 respektive 34% hög-skamgruppen jämfört med 10% bland de med muskuloskeletala diagnoser. Ju fler tidigare sjukskrivningar desto större andel upplevde skam och stigma och desto vanligare att se förtidspension som en realistisk framtid. Nivåskillnaderna var stora. Bland de med psykiatriska diagnoser och hög grad av stigma var det 16%, som angav förtidspensionsalternativet jämfört med 31% bland de med muskuloskeletal diagnos och 39% bland de med kombinationsdiagnos.

Handledning i omvårdnad startade bland sjuksköterskor inom den psykiatriska vården i England. Under 1960-talet började handledning av sjuksköterskor införas på en psykiatrisk avdelning vid Ullevåls sjukhus i Norge. Utvecklingen av handledning i omvårdnad/yrkesmässig handledning i omvårdnad har sedan dess spridits via den psykiatriska vården till den somatiska (Hermanson m.fl., 1994), och kom i slutet av 1980-talet även till Sverige.

Syftet är att föreslå ett antal begrepp som verktyg för att tonsätta och bråka med ledning och organisering av samverkan i praktiken. Tonsätta innebär att begreppen hjälper praktiker att benämna fenomen som man tidigare inte haft ett språk för. Bråka innebär att med hjälp av begrepp lära sig att se nya saker som också utmanar, både ens tidigare föreställningar och tidigare forskning utmanas. Tonsätta och bråka innebär begripliggörande av en praktik i kontrast till modeller, system eller liknande stöd för handlande fokuserar vi på begrepp som kan vara till stöd för att förstå och utveckla komplexa processer av samverkan i praktiken. 

This article examines Swedish health research regarding the Indigenous Sami people and the lack of epidemiological data. A historical overview underlines that Swedish research is hampered by Sami people having been the subject of studies by the National Institute of Racial Biology between 1920 and 1950. Public health research has mainly taken place during the last 20 years. There are no current epidemiological studies and this is linked to the fact that Swedish official statistics do not report on ethnic groups in the country. Ethnic statistics is a sensative issue and new ethical principles need to be worked out where the Sami, as constitutionally recognized indigenous people, are allowed to decide whether they want to be part of official statistics, and if so, what statistics would be relevant and how it should be collected.

Syftet med denna artikel är att bidra till en ökad dialog mellan socialmedicinsk och genusvetenskaplig forskning om föräldraskapsstöd. Artikeln bygger på en textanalys av hur pappor framställs i tre svenska avhandlingar om pappors upplevelser av föräldraskapsstöd. Analysen identifierar fyra beskrivningar av pappor: 1) som exkluderade, 2) som behövande, 3) som ambivalent ansvariga aktörer i de möten som äger rum med föräldraskapsstödjande professioner, 4) som en del av ett ”vi”. Beskrivningarna av pappor analyseras i relation till på vilka sätt avhandlingarna använder sig av genusteoretiska perspektiv och begrepp. Artikeln rekommenderar en fördjupad dialog mellan socialmedicinska och genusvetenskapsliga perspektiv, vilket i förlängningen kan bidra till ett jämställt och jämställdhetsfrämjande föräldraskapsstöd.

I denna temaledare beskrivs temanumret "Maskulinitet i förändring" som helhet. Detta temanummer tar sin utgångspunkt i den nationella konferensserien med samma namn som temanumret. Konferensserien har arrangerats av Länsstyrelsen i Örebro län sedan 2010. Konferensserien återfinns i skärningspunkten mellan jämställdhetspolitik, jämställdhetsarbete och ett av genusforskningens underområden: kritiska studier av män och maskuliniteter. I temanumret uppmärksammas konferensen i sig själv – som ett exempel på samverkan mellan forskning, politik och praxis. Utöver detta innehåller temanumret artiklar som belyser olika aspekter av de teman som konferensserien tagit upp genom åren: våld, hälsa, idrott, utbildning, makt, föräldraskap, sexualitet, politik, kriminalitet och klimat.

Developing a program theory for a project and evaluate the project based on this program theory has both its merits and limitations. These merits and limitations in turn may be depend on the existing attitude towards a particular program theory. This study is about exploring how different phases and parts of the national learning project Care on equal terms (2011-2014) functioned in relation to the program theory developed in the beginning of the project. The result shows that the program theoretical perspective on the project contributed to a better structuring of the various forms of evaluation, given a broader understanding of the project's components and provided better opportunities to improve monitoring of the project by the research team in collaboration with the project management of the Swedish Association of Local Authorities and Regions (SALAR) and the participating health care units.

Change-projects can be evaluated in different ways. One of the ways is to evaluate with process thinking, which means that evaluators are involved in the process from the very beginning. Involvement of evaluators already in the beginning of a project can mean several challenges for both the project itself and the evaluators. This study is about describing and analyzing how and with what results the perspective of process thinking on evaluation of the national learning project Care on equal terms was used. The results indicate, among other things, that it was a good choice to bring in evaluation perspective at the beginning of the project. Process thinking has, among other things, contributed to the activities throughout the project, and played a role in learning from and implementation of the project itself.

Den 1 januari 2005 infördes nya regler för sjuklönens utformning. Från denna dag var arbetsgivaren skyldig att ifrån den 14:e sjukdagen finansiera 15 % av sjuklönen.

Målet var att förmå arbetsgivaren att ta ett större ansvar för ohälsan genom att accentuera de kostnader som ohälsan ger – inte bara samhället utan även företaget och organisationer.

Denna artikel studerar effekterna av arbetsgivarinträdet i små och medelstora företag och hur det påverkat företagen i deras syn på samband mellan hälsa och ekonomi och graden av förebyggande hälsoarbete.

I den här artikeln framgår hur psykisk ohälsa hos manliga idrottsmän under 2000-talet blivit möjligt att tala om i mediala sammanhang och hur tillstånd såsom ångest och depression i det närmaste normaliserats genom detta. Berättelserna hämtade ur dagspress och annan media, delger känslor av skuld och skam, känslor av ensamhet och utanförskap men delger samtidigt hur framgångsrika unga män vågar blotta sina rädslor och tillkortakommanden och hur detta väcker känslor av att vara stark och vara ett föredöme för andra. Berättelserna som ställs i relation till mediala representationer från 1980- och 1990- talen vittnar således om hur en förändring skett i sättet att se på såväl psykisk ohälsa i stort som relationen mellan maskulinitet och ohälsa.