Folkhemmet eller i alla fall den den idealiserade bilden av folkhemmet har i Sverige haft och fortsätter ha en viss nostalgisk prägel över sig som en slags höjdpunkt av framtidshopp och samhällsbyggande och har kanske framförallt kommit att associeras med de s.k. rekordåren efter andra världskriget. Precis som 1950-talets USA, och Tysklands Wirtschaftwunder så är det en period som associeras med rekordartad tillväxt, låg arbetslöshet och utbyggnad av samhällsservicen.3 Folkhemmet har blivit själva symbolen för landet Sverige.Därför har den också tacksamt låtit sig lånas till olika versioner av historiebruk.
Socialdemokraterna (SAP) har förstås gärna använt sig av folkhemmet - detta gamla intyg på regeringsduglighet men ckså de Nya Moderaterna under Fredrik Reinfeldt och Per Schlingmann använde sig gärna av Socialdemokratiskt bildspråk från rekordåren, tog vissa nyckelbegrepp och omförhandlade betydelsen i dessa osv. I denna uppsats kommer vi dock att med hjälp av Ulf Zanders historiebrukstypologi undersöka Sverigedemokraterna och deras stundtals kontroversiella historiebruk av folkhemmet, detta kommer att sättas i relation till sverigedemokraternas historiska utvecklingskurva i strävan efter allt mer legitimitet och ideologisering.