Under de senaste decennierna har den svenska skolan gått igenom kraftiga förändringar som i sin tur har påverkat lärarprofessionen. Nya styrformer har implementerats som tagit ansatser från New Public Management, mål-och resultatstyrning som är sprunget ur denna styrform har införts och fått fotfäste i hur den svenska skolan skall ledas och styras. Studiens syfte har varit att undersöka hur lärare uppfattar sitt handlingsutrymme samt vilka möjligheter och begränsningar mål-och resultatstyrningen har gett lärares arbetssituation. För att undersöka detta har totalt sju lärare intervjuats. Lärarna undervisar på högstadiet och är verksamma på fem olika skolor, i två kommuner i Västsverige.

För att samla in empirin har en kvalitativ metod använts. Tillvägagångssättet har varit att genomföra semistrukturerade intervjuer med en semistrukturerad intervjuguide till hjälp. För att analysera det empiriska materialet har teorier med utgångspunkt i professionalism, gräsrotsbyråkraten, New Public Management och mål-och resultatstyrning använts. Studiens resultat visar att mål-och resultatstyrning påverkat lärarprofessionen. Respondenterna upplever att de har ett stort handlingsutrymme för att bedöma elevers insatser men poängterar samtidigt svårigheten att bedöma föreskrifter i läroplanen. Resultaten pekar även på att det finns en utbredd acceptans bland respondenterna för utvärderingar och kontroller från externa tillsynsmyndigheter. Vilket befäster föreställningen om läraryrket som en semiprofession bland välfärdsprofessioner.

During the last decades, the Swedish school system has gone through substantial changes which in turn has affected the teaching profession. New forms of governance have been implemented that are founded on the shoulders of New Public Management, where management by objectives and results has been incorporated into how the Swedish school is managed and controlled. The aim of the study has been to investigate how teachers view their professional freedom of action as well as which possibilities and limitations the management by objectives and results has given the teachers’ work situation. To investigate the issue, seven teachers have been interviewed. The teachers work at five different secondary schools in two municipalities situated in the west of Sweden. To collect the empiricism, a qualitative method has been used. The approach has been to conduct semi-structured interviews with the aid of a semi-structured interview guide. To analyse the empirical material theories based on professionalism, street-level bureaucracy and New Public Management have been used.

The study indicates that management by objectives and results has affected the teaching profession. The respondents experience that they have a big freedom of action in judging students´ efforts but emphasize the difficulty of assessing regulations in the curriculum. The results also indicate that there is a wide acceptance amongst the respondents of evaluations and controls from external regulators. This consolidates the image of the teaching profession as a semi-profession amongst welfare professions.