Denna uppsats behandlar hur konstnärer agerar som planerande aktörer under konstruerandet av Nya tunnelbanan i Stockholm. Syftet med studien är att finna hur policys, regler och nätverk påverkar konstnärernas planeringsprocess samt avgöra vilka idéer och ideologier som påverkar och formar dessa ramverk. Intervjuer med konstnärer som vunnit rollen som konstnärlig kompetens av Nya tunnelbanan och idé och ideologianalys av SLL och RS utlåtanden pekar på att konstnärerna har konstnärlig frihet men begränsas processuellt av styrande organ.  Projektets storlek synliggör hur mål från projektets början successivt anpassas. Jag har funnit att planeringsformatet beror av traditionell Svensk planering men uppenbart påverkas av policyplanering och neoliberalistiska synsätt. Denna uppsats redogör hur dessa idéer påverkar den faktiska planeringsprocessen.