Stockholms stad befinner sig nu i en kraftig utbyggnadsfas. Tidigare översiktsplaner pekar ut ett flertal stadsutvecklingsområden där en omfattande nybyggnation har ägt rum sedan millennieskiftet. Generellt kan utvecklingen i dessa områden förstås inom ett bredare teoretiskt ramverk gällande tredje vågens gentrifiering och nybyggnadsgentrifiering.

Syftet med denna studie är att granska förekomsten av gentrifieringsprocesser i äldre bebyggelse som angränsar till stadsutvecklingsområdena, för att på så vis få en bättre förståelse kring gentrifieringens spridningseffekt. Med hjälp av befintlig kommunal statistik kartläggs inkomstutveckling och flyttaktivitet i sex äldre bostadsområden på basområdesnivå under åren 2004-2016.

Resultaten visar att en inkomstmässig gentrifieringsprocess i varierande utsträckning förekommer i samtliga studerade basområden, vilket ger stöd till teorin om positiv spridningseffekt. Samtidigt är dem slutsatser som kan dras begränsade då det är svårt att isolera den lokala utvecklingen från en mer generell ekonomisk trend i Stockholms stad, utan att även beakta variabler som generationsväxling, konjunkturläge och förändring i sysselsättningsgrad.