Boendesegregation är ett samhällsproblem i många städer, inklusive Södertälje. Denna studie fokuserar på Ronna, ett område med miljonprogramsbyggnader och hög invandrarbefolkning. Studien undersöker faktorerna bakom invandrares bosättningsval i Ronnas miljonprogramsbyggnader, för att kunna förstå om boendesegregationen i Ronna är frivillig eller påtvingad. Dessutom undersöker studien hur Södertälje kommun arbetar med att minska boendesegregationen. Studien bygger på en kvalitativ forskningsdesign, semi-strukturerade intervjuer har genomförts med fyra boende från Ronna och tre tjänstemän från kommunen. Studien använder William Clarks teori om etniska preferenser vid bostadsval samt Thomas Schelling-modellen om betydelsen av individuella preferenser i skapandet av boendesegregationen. Resultaten visar att invandrare i Ronna upplever sitt boende som påtvingat på grund av ekonomiska faktorer, bostads- och arbetsmarknad, samt hur kommunen arbetar med stadsplanering och sociala åtgärder. Slutsatserna betonar vikten av att förbättra integration och livskvalitet i Ronna genom fler strategiska åtgärder såsom skapandet av blandade bostäder samt främjandet av välavlönade jobbmöjligheter. Studien har, med sitt kvalitativa tillvägagångssätt, bidragit till den existerande forskningen med insikter om faktorer som påverkar invandrares bosättningsval samt med insikter om kommunens strategier mot boendesegregationen. Dessa insikter är värdefulla för beslutsfattare som vill skapa inkluderande samhällen, samt för andra kommuner och länder med liknande integrationsutmaningar.