It is well known that young men constitute a high-risk group in terms of accidents involving both themselves and others. But comparatively little is known about the roles of gender, masculinity and automobility in reproducing or subverting such particularly risky performances of identity. The study aims to contribute to a deeper understanding of how gender, primarily masculinity, is interrelated with car-related identities, practices and material constructions. Contributing with qualitative insights, this study explores the ways in which gendered individuals and cars co-constitute one another in a particular context, the community of Swedish car modifiers. By using an ethnographic approach, this thesis investigates the lives of young and middle-aged car enthusiasts who invest considerable time, money, skill and passion in modifying, showing and driving their cars. The material stems from fieldwork carried out at car shows, in cars, on online modified-car forums and in garages between 2006 and 2008. In total, 53 men and 14 women between the ages of 19 and 60 make up the informants.

The study shows how gender, in particular masculinity, is reproduced and negotiated in the modifiers’ attempts to become “unique” subjects through making their own versions of the car. Cars are not only a means of self-expression and constructing identity, but serve to build community and regulate relations between, primarily, men through competition at car shows and when driving. The study examines the reproduction of craftsmanship as a purified ideal that distinguishes car modifiers as a “special kind” of men, a figure that takes its form through intersecting imaginaries of Swedishness, class and masculinity. To rely on one’s own ideas and hands represented a more authentic way of creating one’s dream car in a heavily commercialised culture. Constructions of masculinity in driving are explored in its profoundly embodied, emotional and dangerous aspects developed in the context of men, cars and risk-taking. The personalised car is shown to generate different forms of risk-taking, which are also productive of counter-discourses on dangerous and risky driving.

Det är välkänt att unga män utgör en särskild högriskgrupp vad gäller trafikolyckor som involverar både dem själva och andra. Samtidigt brister kunskapen om hur genus, maskulinitet och motorkulturer samverkar för att stärka eller undergräva sådana former av risktagande och identitetsskapande. Den här studien syftar till att bidra till en fördjupad förståelse om hur genus, särskilt maskulinitet, är sammanvävt med bilrelaterade identiteter, praktiker och materiella konstruktioner. Med en kvalitativ forskningsansats utforskas de sätt som individer och bilar samkonstitueras i ett specifikt sammanhang, nämligen bland svenska bilbyggare/bilentusiaster. Med en etnografisk ansats studeras unga och medelålders bilentusiasters intresse för sina bilar, som de lägger ner ansenliga summor pengar, tid, kunskap och passion i att bygga om, visa och köra. Studien baseras på ett fältarbete som genomfördes mellan 2006 och 2008 på bilshower, i bilar, i internetbaserade bilgemenskaper och i garage. Totalt har 53 män och 14 kvinnor mellan åldrarna 19 och 60 deltagit i studien.

Studien visar att genus, särskilt maskulinitet, både återskapas och förhandlas när bilbyggarna använder bilen för att skapa sig själva som unika subjekt. Bilar är för bilentusiasterna inte bara ett uttryckssätt, utan är även centrala för att skapa samhörighet, samt för att reglera relationer mellan främst män genom att tävla på bilshower och bilkörning. I en alltmer kommersiell kultur framstår hantverksidentiteten av särskild vikt för görandet av maskulinitet. Studien undersöker återskapandet av hantverksskicklighet som ett ideal vilket urskiljer bilbyggarna som en ”särskild sorts” män, skapad genom sammanflätade föreställningar om svenskhet, klass och maskulinitet. De sätt som genus skapas genom bilkörning är intimt sammanlänkat med förkroppsligade och emotionella band till bilen, något som främst utforskats i relation till hur bilbyggarna förhandlar risk och fragilitet i relation till sina ombyggda bilar. Den personifierade bilen ger upphov till olika former av risktagande, vilka även skapar motdiskurser mot ett reproducerande av farlig och riskfylld bilkörning.